Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-01 16:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/urminnes-havd-ett-fundament-for-aganderatten/

Insändare

Insändare. ”Urminnes hävd ett fundament för äganderätten”

Girjas sameby, som ligger i Gällivare och Kiruna i norra Norrbotten, är till ytan ungefär lika stor som Gotland.
Girjas sameby, som ligger i Gällivare och Kiruna i norra Norrbotten, är till ytan ungefär lika stor som Gotland. Foto: Jonatan Stålhös

SVAR PÅ INSÄNDARE. Urminnes hävd till jakt och fiske handlar inte om unkna och odemokratiska principer, utan om ett fundament för äganderätten. En sådan rätt kan inte utsläckas med den starkares penndrag, skriver Jörgen Bohlin, tidigare förbundsjurist hos Svenska samernas riksförbund.

Johan Ulfström, entreprenör i Bromma, skriver i en insändare i DN (4 maj 2020) att det är orimligt för Girjas sameby att ”utestänga” jägare och fiskare från Stockholm från att köpa jakt- och fiskekort. Grunden skulle vara att ”marken ägs av staten” samtidigt som de flesta kommuner i Norrbotten ”får cirka 30.000 kronor per innevånare ... genom det kommunala utjämningssystemet, vilket huvudsakligen finansieras av Stockholm och staten”.

Rimligheten med det kommunala skattejämningssystemet är en politisk fråga, som jag lämnar till andra att debattera. Högsta domstolens dom i det så kallade Girjasmålet är en juridisk rättsfråga, som ska bedömas utifrån rättsstatens principer.

Urminnes hävd till jakt och fiske oberoende av markägande handlar alltså inte om ”unkna och odemokratiska principer”, utan om ett fundament för äganderätten. En rätt grundad på urminnes hävd kan liksom äganderätt exproprieras mot ekonomisk kompensation, men inte utsläckas med den starkares penndrag. Och inte heller med det kommunala skatteutjämningssystemet.

HD:s dom skapade ett nytt rättsläge. Många har svårt att orientera sig i det nya landskapet och alla känner sig inte bekväma i detta. Johan Ulfström har sällskap med flera, bland andra ledarskribenten i DN Lisa Magnusson som i en ledare (27 februari 2020) lanserade en liknande ”förhandlingsposition”.

DN-reportage: Så har den nya striden om fjället väckt samehatet till liv