Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-04 00:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/utslappen-minskar-nar-ekonomin-bromsar-in/

INSÄNDARE

Insändare. ”Utsläppen minskar när ekonomin bromsar in”

De senaste hundra årens historia visar att det endast är i samband med ekonomisk tillbakagång som de globala utsläppen faktiskt minskar, nu senast i samband med pandemin, menar insändarskribenten.
De senaste hundra årens historia visar att det endast är i samband med ekonomisk tillbakagång som de globala utsläppen faktiskt minskar, nu senast i samband med pandemin, menar insändarskribenten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. Befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten påverkar utsläppen av växthusgaser mest.

FN:s klimatpanel IPCC framställer det som nästan säkert att oprövad teknik ska minska den globala uppvärmningen. IPCC har i detta avseende svikit sitt uppdrag, skriver Gunnar Rundgren.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Klimatmötet i Glasgow är över och precis som efter de tidigare mötena kommer litet att förändras, eftersom man sällan diskuterar det som verkligen betyder något.

Debatten om klimatet domineras av åtgärder för en övergång till fossilfri energi och diskussioner om energieffektivisering samt övergång till ett mindre resurskrävande näringsliv. Eftersom dessa åtgärder har visat sig vara helt otillräckliga får olika typer av direkt infångning av koldioxid ökad betydelse.

De två faktorer som påverkar utsläppen av växthusgaser mest, befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten, diskuteras däremot knappt alls.

Utsläppen av koldioxid kan, enligt Kayaformeln, enkelt uttryckas som en produkt av fyra faktorer: Ekonomisk volym (BNP) per person, befolkningens storlek, energianvändning per BNP enhet och koldioxidutsläpp per energienhet.

Kombinationen av energieffektivisering, satsningar på fossilfria energikällor och en ökad andel tjänster i näringslivet har möjliggjort att utsläppen per krona i världsekonomin har minskat med 50 procent sedan 1960. Detta kan förefalla imponerande, men samtidigt har befolkningen ökat med 150 procent och BNP per capita ökat med nästan 250 procent. Sammanlagt har därför utsläppen av koldioxid ökat med nästan 300 procent.

Även med en kraftig utbyggnad av fossilfri energi och med heroiska effektiviseringar är det därför uppenbart att de totala utsläppen inte kommer att minska tillräckligt utan att befolkningen och ekonomin upphör att växa.

Minskad befolkningstillväxt och framtida krympande befolkningar ingår redan i de flesta av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC:s  scenarion och man kan därför relativt enkelt se vilken stor betydelse detta har.

Inget av IPCC:s många scenarion inkluderar däremot utebliven ekonomisk tillväxt eller rentav krympande ekonomier. I scenariot med den lägsta ekonomiska tillväxten räknar man med att den globala genomsnittsinkomsten skall fördubblas fram till 2100.

IPCC:s scenarion är inte normativa utan ska helt enkelt redovisa olika tänkbara utvecklingsvägar, även sådana som inte alls är önskvärda. Scenariot SSP5-8,5 visar exempelvis hur världen skulle kunna se ut under de kommande 80 åren om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka utan betydande statliga ingripanden.

Det innebär fördubblade utsläpp till år 2055 och en global temperaturökning på 5 grader till 2100. SSP5-8,5 anses vara ett värst tänkbart scenario på gränsen till katastrofalt. Det är svårt att förstå att ett sådant scenario finns, men inget som innefattar utebliven ekonomisk tillväxt.

Genom att IPCC utesluter scenarion utan ekonomisk tillväxt för man samtidigt bort frågan från dagordningen. Eftersom det samtidigt är uppenbart att övergången till fossilfri energi och effektiviseringar inte alls räcker till, betyder det att olika former av koldioxidinfångning och storskaliga klimatmanipulationer framstår som oundvikliga.

IPCC har i detta avseende svikit sitt uppdrag och framställer det som långt mer sannolikt, nästan säkert, att oprövad teknik ska minska den globala uppvärmningen än att minskad ekonomisk tillväxt ska göra det. Samtidigt visar de senaste hundra årens historia att det endast är i samband med ekonomisk tillbakagång som de globala utsläppen faktiskt minskar, nu senast i samband med pandemin.

Poängen här är inte om det är bra eller dåligt i sig med utebliven ekonomisk tillväxt utan det finns starka skäl att utveckla scenarion för detta. Det är bara om vi inkluderar scenarion utan ekonomisk tillväxt som vi kan förhålla oss till vilka effekter det kan få och väga detta mot andra åtgärder.

Det är också en rimlig försiktighetsprincip att studera hur ett samhälle utan tillväxt kan tänkas utveckla sig. Fortsatt ekonomisk tillväxt i all evighet är trots allt i grund och botten lika omöjligt som en ständigt ökad befolkning.

Källa: https://ourworldindata.org/emissions-drivers

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt