Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 07:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/vi-maste-ater-borja-tro-pa-maskrosbarnen/

INSÄNDARE

Insändare. ”Vi måste åter börja tro på maskrosbarnen”

Sverige måste därför återigen börja tro på maskrosbarnen. Vi kan ju börja med tilltro, självinsikt och ren och skär anständighet, skriver insändarskribenten.
Sverige måste därför återigen börja tro på maskrosbarnen. Vi kan ju börja med tilltro, självinsikt och ren och skär anständighet, skriver insändarskribenten. Foto: Lisa Mattisson

INSÄNDARE. Brå-rapporten visar att Sverige skapar kriminella betongbarn i miljonprogramsområden i stället för barn som kan utvecklas. Vi måste åter börja tro på maskrosbarnen, skriver läraren Mimmie Olsson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Jag funderar på maskrosbarnen. De barn som på 1970-talet växte upp i miljonprogrammen och trots klassklyftor och samhällsstrukturer tilläts gro och växa – mot alla odds. I dag pratar vi inte längre om maskrosbarn, för de finns inte längre.

I stället växer betongbarn upp i våra utanförskapsområden. Och i kontrasten till det hoppfulla i ett maskrosbarn cementeras barn av betongen fast i marken – utan möjlighet att ta sig därifrån.

Trots att statistiken talar sitt tydliga språk, att det i fjol inträffade 366 skjutningar där 47 personer dog och 117 skadades, är det på något sätt inte svenska samhällets fel.

Samma myndighet – Brottsförebyggande rådet (Brå) – som beskriver statistiken om antal skjutningar släpper i nästa andetag en rapport där slutsatsen är att personer födda i utlandet var 2,5 gånger oftare misstänkta för brott än personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar.

I den vidare läsningen av Brå-rapporten blir det intressant på riktigt. Personer som är födda i Sverige men av utrikes­födda föräldrar blir 3,5 gånger oftare delgivna brottsmisstanke. Det verkar som att vårt samhälle skapar någonting här. Betongbarn, möjligtvis.

Nicolas Lunabba, grundare till organisationen Helamalmö, talar om den nationella bristen på självinsikt när kriminalitet kopplas till etnicitet och kultur och inte till den troligare orsaken, nämligen klass. Lunabba poängterar att samtidigt som utrikesfödda i högre grad blir misstänkta för brott är det även dessa personer som i störst utsträckning lever i fattigdom, bor i otrygga områden, går i de sämsta skolorna med störst andel outbildade lärare och får lida mest av konsekvenserna av en nedmonterad välfärd och ett ojämlikt samhälle.

Jag minns sommartalet av stats­minister Stefan Löfven (S) 2015 när han talade om bristen på anständighet när han konstaterade:

”Det är inte arbetslöshet, som får en fullvuxen man att häva ur sig hat mot en ung kvinna på nätet. Som får en förälder att skriva att tiggare borde skjutas. Som får en vänsterextremist att hota någon för att den har högeråsikter. Det är något annat. Det är en ovilja att förstå varandra. En oförmåga att se de allvarliga konsekvenserna av sina egna ord. Och en avsaknad av allmän, mänsklig anständighet.”

En sådan avsaknad upplevde jag på bussen till Grästorp i somras. Chauffören tyckte att det var mycket viktigare att kontrollera biljetter när unga utrikesfödda män klev på bussen. Min biljett, en medel­ålders svenskfödd mans biljett och den blonda unga gymnasietjejens biljett behövde inte ens visas upp. Det räckte ju att titta på oss för att se att vi inte är dem som behöver misstänkas för brott.

Jag kan inte sluta att fundera på om det är i dessa situationer som betongbarnen blir just betongbarn. Om ingen tror på en människa ens i de mest banala och vardagliga situationer, är det då någon idé att ens försöka? Som Jonas Gardell konstaterat: det är i ojämlika samhällen som vi behöver demonisera någon grupp för att göra ojämlikheten rationell.

Sverige måste därför återigen börja tro på maskrosbarnen. Vi kan ju börja med tilltro, självinsikt och ren och skär anständighet.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt