Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 01:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/vissa-jobb-kan-kannas-som-ett-straff/

Insändare

Insändare. ”Vissa jobb kan kännas som ett straff”

Skräpplockning i Malmö 2011 av skötselarbetaren Joel Dahlskog.
Skräpplockning i Malmö 2011 av skötselarbetaren Joel Dahlskog. Foto: Drago Prvulovic/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Arbetslösa ska inte förlora sin a-kassa bara för att de inte ställer upp på att arbeta som fimpplockare eller fönsterputsare under coronakrisen. Vissa jobb kan kännas som ett straff, skriver Mattei Marina, vice ordförande i Liberala Ungdomsförbundet i västra Stockholm.

I ett svar (29 april 2020) på mitt svar (28 april) på en insändare i DN (28 april) skriver juristen Ronnie Widmarks att jag nedvärderar vissa arbeten. Det är dock ett faktum att jobb som städare eller fönsterputsare är hårdare än andra.

Arbetslösa ska inte förlora sin a-kassa bara för att de inte ställer upp på att arbeta som fimpplockare eller fönsterputsare. Det kan kännas som ett straff att tvingas arbeta som gatustädare när man i själva verket valt ett annat jobb – vilket man kanske dessutom blivit av med på grund av coronakrisen.

Städare arbetar hårdare än många, och därför skulle många känna sig oroliga av att tvingas arbeta med städning för att behålla sin a-kassa. Det är i sådana fall ett slags straff.

Har man dessutom lagt mycket tid och möda på en lång universitetsutbildning skulle det kännas som ett stort bakslag att plötsligt få arbeta med ett okvalificerat arbete.

En annan aspekt är konkurrensen om jobb. Tänk om att man har en mångårig erfarenhet inom städning och får plötsligt sparken för att man anlitat billigare, tidigare arbetslös, arbetskraft. Till det anlitas en person som möjligtvis inte en uppskattar arbetet. Det skulle i sådana fall kännas nedvärderande för städaren och dessutom uppfattas som ett straff för ersättaren.

Man löser inte arbetslöshet med att tvinga folk till arbete. Man löser det genom att öka Sveriges företagsamhet, underlätta för företag att etablera sig och göra det lättare att vidareutbilda sig. Tvinga inte folk till att bli städare mot deras vilja!

Alla har ansvar att inte smutsa ner vår natur, våra gator och våra städer. Utan städare skulle systemet kollapsa. Men ärligt talat är det ett hårt jobb som många inte skulle uppskatta. Dessutom är det dåligt betalt. Det är respektlöst och kränkande för arbetstagaren.

Det finns fler yrken som också behandlas dåligt som till exempel bärplockare. I en debattartikel i Dagens industri (24 april) skriver entreprenören Dimitris Gioulekas att svenska trädgårdsbönder måste få möjlighet att även i dessa tider rekrytera utländsk arbetskraft. Det är helt naturligt med tanke vilka anställningsvillkor de får, iksom många städare.

Thailändare, ukrainare och romer kommer till Sverige varje år som bärplockare. Många av dessa lämnar svält, rasism och fattigdom. I Sverige finner dessa kanske ett arbete som bärplockare. De får 12.000–13.000 kronor i månaden. Det är mycket pengar i deras hemländer.

Coronakrisen har dock omöjliggjort det vanliga inflödet av gästarbetare. Och samtidigt står svenska bärplockare utan arbetskraft.

Det är både bra och dåligt för plockarna. Det innebär att inhemsk arbetskraft kommer att anställas, dock under ett villkor – att lönen höjs. Så länge en bärplockare bara tjänar lite över 10.000 kronor i månaden kommer ingen som är bosatt i Sverige att vilja arbeta med det, förutom vissa ungdomar på sommaren.

Arbetet är dessutom hårt och många arbetar mer än 8 timmar per dag. I Sverige ska bärplockare ha en garanterad månadslön på 21.500 kronor. Det låter bra, eller hur? Tyvärr är det inte många som når upp till den summan. Skulle den summan respekteras skulle det inte vara svårt att anställa 8.000 plockare. 

Nu när dessa bärplockare är så eftertraktade kommer efterfrågan öka, vilket leder till ökad konkurrens och ökad chans till lönehöjningar. Detta leder på sikt till bättre arbetsvillkor.

Samma sak kommer hända i offentliga sektorn. Om fler anställs sjunker efterfrågan. Men om det blir brist på exempelvis städare kommer arbetsmarknadens parter behöva omförhandla löneavtal och dylikt till det bättre – för arbetarna.

Det är viktigt att skydda rätten till a-kassa. Man ska kunna lita på det svenska systemet och man ska inte straffas för att man förlorat sitt jobb över en natt, vilket hundratusentals människor gjort under coronakrisen.

Det är rätt att vi i Liberalerna tycker om låga skatter. Men vi älskar också om rätten till a-kassa.