Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 05:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/allt-fler-barn-far-melatonin-for-att-somna/

Insidan

Allt fler barn får melatonin för att somna

En kartläggning som Läkemedelsverket gjorde förra året visade att användandet av melatonin har ökat flerfaldigt de senaste tio åren.
En kartläggning som Läkemedelsverket gjorde förra året visade att användandet av melatonin har ökat flerfaldigt de senaste tio åren. Foto: Nils Petter Nilsson/TT

Antalet barn som medicineras med melatonin för att kunna somna har under det senaste årtiondet ökat kraftigt.

Ökningen ser ut att ha flera olika förklaringar.

För att en människa ska kunna utvecklas normalt är sömn en viktig faktor. Melatonin är ett hormon som finns i kroppen naturligt för att kunna reglera sådant som sömn och vakenhet.

En kartläggning som Läkemedelsverket gjorde förra året visade att användandet av melatonin, som i Sverige är receptbelagt, har ökat flerfaldigt de senaste tio åren.

– 2017 så var det runt två procent av alla barn och ungdomar mellan 5 och 17 år som hämtade ut minst ett recept på melatonin, så det har definitivt skett en stor förändring, säger Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket.

Barn i alla åldrar medicineras med melatonin, men den största ökningen har enligt Läkemedelsverkets kartläggning skett bland pojkar mellan 10 och 17 år. Störst antal nya användare finns dock bland flickor mellan 13 och 17 år.

Steg ett när ett barn har svårt att sova är alltid att börja med en så kallad ”god sömnhygien”, det vill säga att se till att förutsättningarna för barnet att sova utan läkemedel. Läkemedelsverkets rekommendation är att alltid börja med just ”sömnhygien” och icke-farmakologiska behandlingar innan man ger sig på läkemedel.

– Melatonin är tänkt som en korttidsbehandling, men det är ganska många barn och ungdomar som behandlas under en längre tid, och vi har egentligen inga långtidsstudier som tittar på biverkningar och vad melatonin kan få för negativa effekter över lång tid, säger Elin Kimland.

Den stora majoriteten av alla barn som får melatonin behandlas samtidigt med andra psykofarmaka, och över hälften har någon form av psykiatrisk diagnos. Vanligast är adhd.

– Barn med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, har ofta sömnrubbningar. Och där har man ju sett både vetenskapligt och erfarenhetsmässigt att melatonin många gånger hjälper för att somna, säger Katarina Wide, docent och överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

I de regioner av landet – främst Stockholm, Uppland och Sörmland – där många barn behandlas för adhd och autism hämtas det också ut fler recept på melatonin.

Sedan 2016 är det gratis för familjer att hämta ut förmånsklassade läkemedel till barn, och man slopade samtidigt kravet på licens för att skriva ut melatonin. Enligt en rapport från Socialstyrelsen kan det förklara en del av ökningen.

Katarina Wide tror att det samtidigt kan ha skett något av en glidning när det kommer till förskrivningen av melatonin.

– Man måste alltid fundera på om det sker nån slags överförskrivning, och det gäller att vara noga med hur man skriver ut läkemedel som melatonin och följa upp om det har eller inte har någon effekt på barnet. För även om melatoninet är ofarligt så kan det trots allt komma med en del biverkningar.

Det är framför allt mardrömmar hon syftar på.

– En del barn får mardrömmar av melatoninet. Är det då ett barn med någon slags intellektuell funktionsnedsättning eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsvariation så kanske de har svårt att tala om att de har mardrömmar och att det kan vara väldigt obehagligt.

I jämförelse med de tyngre läkemedel som tidigare användes för att få barn att somna är dock mardrömmar att betrakta som en relativt snäll biverkning.

– Innan man började skriva ut melatonin till barn använde man andra dämpande läkemedel och med dem fanns det risk för allvarliga biverkningar, som kramper hos små barn. Det finns till och med exempel på dödsfall i andra länder. Därför slutade man med dem.

Det enda läkemedel som är säkert att ge till barn med sömnrubbningar och som inte verkar beroendeframkallande är, enligt Katarina Wide, just melatonin.

Har melatonin varit undermedicinerat tidigare, eller sker det någon form av överförskrivning nu?

– Till viss del tror jag att det varit undermedicinerat tidigare. Särskilt när det gäller barn med olika funktionsnedsättningar. Och det är också den gruppen som jag tror har störst hjälp av melatonin. Med friska barn är det viktigare att verkligen försöka med sömnhygien innan man ger sig på medicin.

Vad kan sömnrubbningar bero på när det gäller barn som inte har någon psykiatrisk störning?

– Ofta kan det vara att man är väldigt stressad i skolan eller att man håller på för mycket med mobil och surfplattor. Det är ofta sådant som stressar och gör det svårt för barnen att koppla av och somna.

Läs mer: Melatonin blev sista utvägen när Fabian inte kunde sova

Ämnen i artikeln

Barn
Sömn

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt