Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 14:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/aren-mellan-20-och-30-har-i-var-tid-blivit-en-ny-livsfas/

Insidan

”Åren mellan 20 och 30 har i vår tid blivit en ny livsfas”

Vägen till vuxenlivet har förändrats genom åren och ser olika ut för många mellan 20 och 30.
Vägen till vuxenlivet har förändrats genom åren och ser olika ut för många mellan 20 och 30. Foto: Gorm Kallestad/TT

Svenska killar och tjejer får ha sex när de fyllt 15 år. De blir myndiga tre år senare. Då får de ta körkort och rösta – men först när de är 20 år blir det tillåtet att köpa vin, öl och sprit på Systembolaget. Vad innebär det egentligen att vara vuxen?

På 1950-talet började forskare tala om ”tonåren” för att peka på att perioden mellan barndomen och vuxenlivet blivit allt längre.

– Och i dag har åren mellan tjugo och trettio kommit att bli en ny livsfas, en fas vi kan kalla vuxenblivande. Det är då det gäller att hitta sin plats i tillvaron och reflektera över vem man är och vem man vill vara, säger utvecklingspsykologen Philip Hwang.

Han är senior professor i psykologi vid universitetet i Göteborg och vid Högskolan Väst i Trollhättan. Tillsammans med kollegorna Björn Nilsson och Ann Frisén har han skrivit boken ”Ungdomar och unga vuxna” (Natur och Kultur, 2018).

– Begreppet ”ung vuxen” började användas i början av 2000-talet. Vi talar då om tiden mellan artonårsåldern och upp till den sena tjugoårsåldern. Bakgrunden är att det helt enkelt uppstått en ny livsfas i livet beroende på sociala och kulturella förändringar, säger Philip Hwang.

Han nämner bland annat att man blir förälder senare i livet och utbildar sig under en längre tid. Utforskande av den egna identiteten och ett stort fokus på sig själv är några av de saker som utmärker unga vuxna.

Att samla vuxenpoäng innebar något helt annat förr.

Philip Hwang, Ann Frisén och några forskarkollegor har kunnat följa en grupp personer som är födda 1981 och 1982 genom deras olika livsfaser. Han berättar att det främst är tre faktorer som man kopplar ihop med att vara vuxen: 

1. Att ta fullt ansvar för sig själv.

2. Att fatta egna beslut.

3. Att bli ekonomiskt oberoende.

– Tidigare var avslutad utbildning och att man gift sig och fått barn tydliga markörer för när någon på allvar trätt in i vuxenvärlden, säger Philip Hwang.

Han berättar att Björn Nilsson, som liksom Ann Frisén är hans medförfattare till boken ”Ungdomar och unga vuxna”, är uppvuxen på en mindre bruksort i Mellansverige. Där stod det ganska klart vad det innebar att bli sedd som vuxen.

– Björn berättade att efter gymnasiet, om man nu gick där, skaffade man ett jobb och flyttade hemifrån. Sedan gifte man sig och fick barn. Resan från tonåring till vuxen gick snabbt. Att samla vuxenpoäng innebar något helt annat förr, säger Philip Hwang.

Philip Hwang är en av författarna till boken ”Ungdomar och unga vuxna”.
Philip Hwang är en av författarna till boken ”Ungdomar och unga vuxna”. Foto: Anna von Brömssen och Natur & Kultur

Tidpunkten för att bli vuxen är förskjuten i dag. Det gör att det blir mer utrymme att fundera över sin identitet: Vem är jag? Vad ska jag göra av mitt liv? Vilket yrke ska jag välja?

– Ungdomen är möjligheternas tid. När min fru och jag är ute ser vi, även nu i coronatider, klungor med unga. De tror sig vara odödliga; De har inte upplevt vantrivsel på jobbet eller skilsmässotrubbel eller en pandemi.

Philip Hwang menar att det är bra att i ungdomsåren stå lite mer fri från samhällets krav och skyldigheter. Att vara mitt emellan skapar en självständighet, säger han. Man kan känna sig som ung och vuxen på en och samma gång – och det skapar en frihet.

– Men samtidigt blir unga vuxna väldigt upptagna av sitt eget livsprojekt, vilket skapar en viss negativ självupptagenhet. Jag har söner i den åldern och de kräver svar direkt – även när jag är upptagen med annat. 

Fler kvinnor än män har en fullbordad identitet vid 25 års ålder.

När det gäller vägen mot att hitta sin identitet talar man ibland om fyra olika aspekter som handlar om hur mycket utforskande en person gjort, och i vilken mån hen tagit ställning:

1. Uppnådd identitet (då har man både utforskat och tagit ställning).

2. Moratorium (då utforskar man hela tiden).

3. För tidig identitet (man utforskar inte utan tar ställning, alldeles för tidigt). 

4. Diffus identitet (man varken utforskar eller tar ställning).

– En studie har visat att det är fler kvinnor än män som har en fullbordad identitet vid 25 års ålder, säger Philip Hwang.

Han tror att ett långt sökande efter en identitet oftast har något gott med sig, man ”landar” inte för fort. 

– Jag har träffat unga som väldigt tidigt vetat precis vad de vill. Kanske utbilda sig till läkare, engagera sig politiskt eller jobba som volontär i tredje världen. En del går i föräldrarnas eller något syskons fotspår. Men längre fram kommer frågan om det verkligen var det här de ville. Det kan ibland leda till en livskris, säger Philip Hwang.

Py Liv Eriksson.
Py Liv Eriksson. Foto: Mikael Lindqvist

På Göteborgs universitet är Py Liv Eriksson snart klar med sin doktorsavhandling i utvecklingspsykologi. Den handlar om utvecklingen under den första riktiga vuxentiden, där hon dels fokuserar på åren mellan 29 och 33.

– Det finns dåligt med forskning om den livsfasen. Många har intresserat sig för barndomen, tonårstiden och åren direkt efter tjugo, men inte för vad som händer därefter, säger Py Liv Eriksson.

Efter de första åren som ung vuxen har många sitt första fasta jobb, de har en partner, kanske funderar de på om de ska försöka bli föräldrar. Ofta kan de uppleva en yttre och inre press på att leva upp till samhällets förväntningar på hur vuxenlivet ska gestalta sig.

Ibland talas det om att ”40 är det nya 30”, det vill säga att ungdomstiden har förlängts.

– De flesta har gjort tidigare val i livet som de bär med sig in i de tidiga vuxenåren, där den egna utvecklingsprocessen sedan kan ta sig olika vägar. En del fortsätter att utvecklas, går kanske vidare på jobbet och hittar nya positioner eller upptäcker nya sätt att utveckla sina intressen.

– Andra tycks däremot bli mer passiva. De fastnar och utvecklar sig inte. Vi kan säga att en del klarar av förändringen som det innebär att på allvar ta steget in i vuxenvärlden, medan andra har svårt att fortsätta utvecklas i takt med att livet förändrats som vuxen.

Mannens åldrar, oljetryck Nordiska museet. Enligt tidigare synsätt var steget från barndom till vuxenhet kortare än i dag.
Mannens åldrar, oljetryck Nordiska museet. Enligt tidigare synsätt var steget från barndom till vuxenhet kortare än i dag.

Py Liv Eriksson säger att hon i sin forskning funnit att till skillnad från i ungdomsåren, då många är ganska självcentrade och har fokus på vart ”jag” ska ta vägen, så börjar många under de tidiga vuxenåren att inkludera sin omvärld mer.

– Som vuxen handlar det mer om i vilket sammanhang man finns. Vad kan jag bidra med? Vissa uttrycker att de upplever sig som en del i en livscykel. Vi kan säga att de går från ett ”jag” till ett ”vi”. Man har kanske bildat familj och tänker mer på sin roll i ett större sammanhang.

Enligt Py Liv Eriksson har en del unga vuxna svårt att förändra sina val efter övergången till det riktiga vuxenlivet.  De tror att omgivningen ska lösa deras problem och försöker inte själva att aktivt förändra sin situation.

– Ibland talas det om att ”40 är det nya 30”, det vill säga att ungdomstiden har förlängts. 

En del har prickat av allt på listan, det som vi ibland lite förenklat kallar ”Volvo, villa och vovve”.

I sin forskning har Py Liv Eriksson intervjuat personer om hur de kommit fram till sina livsval. Det kan handla om synen på studier, jobbval, partnerförhållanden, familj, barn med mera.

– En del har prickat av allt på listan, det som vi ibland lite förenklat kallar ”Volvo, villa och vovve”. Flera av dem ställer sig sedan frågan vad de ska göra nu, och undrar om det här var allt som livet kunde erbjuda. En del stagnerar då, andra fortsätter att utvecklas.

Vad kan de här skillnaderna bero på?

– Det verkar som om de som tidigare funderat över sina livsval och utforskat dem verkar ha lättare att utvecklas som vuxna. Mycket talar för att det kan vara stöttande när man tar sig vidare i livet. Men även de som inte reflekterat tidigare kan utvecklas. Så bilden är inte entydig.

Så talar Py Liv Eriksson om studier kring vad man tycker är viktigt för att anses vara vuxen, och ser som viktiga vuxenmarkörer, i Sverige: Där framkommer framför allt följande:

1. Att ta ansvar för sina handlingar.

2. Att ha kommit fram till egna värderingar.

3. Att kunna försörja sig själv.

4. Att ha en mer jämställd relation till sina föräldrar.

5. Att vara mindre självfokuserad och tänka mer på andra.

När blev du själv vuxen?

– Ja, det är en spännande fråga. Jag kände mig vuxen ganska tidigt. Men när jag började utbilda mig till psykolog, kunde försörja mig själv och skaffat en egen bostad var jag kanske vuxen på riktigt.

 

Läs mer:

När blir man egentligen vuxen i dagens läge?

De tar steget ut i vuxenvärlden mitt under coronakrisen

”17-åringens brist på driv gör mig stressad och orolig” 

Ämnen i artikeln

Psykologi
Relationer

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt