Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Att bli mormor är ännu bättre än att bli mamma”

I min släkt är det vanligt att få barn väldigt tidigt. Mormor var sjutton år när hon fick mamma och mamma var tjugo när min storasyster föddes. Det gör ju att vi också är unga när barnbarnen kommer.
I min släkt är det vanligt att få barn väldigt tidigt. Mormor var sjutton år när hon fick mamma och mamma var tjugo när min storasyster föddes. Det gör ju att vi också är unga när barnbarnen kommer. Foto: Karl Nilsson
Lastbilschauffören Alexandra Linge är 38 år och har redan två barnbarn. Att vara ung mormor har bara fördelar, tycker hon.

Ella, ett år, spricker upp i ett enda stort leende när mormor Alexand­ra kommer på besök. I soffan i stora rummet ligger Ellas nyfödde bror i mamma Ellinors knä. Han kom hem från BB dagen innan, har ännu inget förnamn utan kallas än så länge bara för Lilleman.

– Att bli mamma var toppen och att bli mormor fantastiskt – på ett sätt är det ännu bättre. Nu kan jag ju plocka ”godbitarna” ur det här med att få följa ett litet barns resa genom livet, säger Alexandra Linge.

Allt fler kvinnor i Sverige får numera sitt första barn när de är uppåt fyrtioårsåldern. Alexandra är 38 år och har redan tre döttrar och en son – och så de två barnbarnen.

– Som ung mormor har jag ork och kraft att bry mig om mina barnbarn och hjälpa till. Men samtidigt arbetar jag heltid och kommer nog att sakna att kunna gå på stan med barnbarnen, shoppa och fika med dem en vanlig vardag. När jag pensioneras kommer ju Ella och lilleman att vara vuxna, funderar Alexandra.

Hon hade just slutat gymnasiet när äldsta dottern Ellinor föddes. Graviditeten var inte planerad men heller inte helt oplanerad. Alexand­ra kände tidigt en stark längtan efter att bli mamma och tyckte nog också att hon var mogen att bli förälder.

– I min släkt är det vanligt att få barn väldigt tidigt. Mormor var sjutton år när hon fick mamma och mamma var tjugo när min storasyster föddes. Det gör ju att vi också är unga när barnbarnen kommer. Jag har bara tänkt på det som en fördel. Sedan ser jag det som livets mening att föra släkten vidare och barnbarn gör ju att det blir så, fortsätter Alexandra.

Hon, maken Håkan och de tre hemmavarande barnen Johanna, Amanda och Simon bor i ett villaområde drygt två mil söder om Kalmar. Inte långt därifrån hyr äldsta dottern Ellinor och hennes Niklas ett hus.

– Jag vill ha mina barn och barnbarn nära. Under året som gått sedan Ella föddes har jag träffat henne ofta, ett par dagar utan henne känns väldigt tomt. Men jag aktar mig för att inte bli för påträngande.

Ellinor ringer då och då till Alexandra och frågar om råd. I början tyckte hon att Ella åt för dåligt och blev orolig, en gång ramlade Ella och fick ett rött märke i huvudet och för ett par veckor sedan brände hon fingrarna på en varm plåt.

– Jag försöker vara ganska lugn i de lägena och inte stressa upp mig, säger Alexandra. Eftersom det inte är så länge sedan jag hade små barn minns jag fortfarande hur det kunde vara och kan kanske lugna Ellinor och Niklas.

Alexandra arbetar som lastbilschaufför och är anställd av Kalmar kommun. Hon börjar arbeta tidigt på morgonen, och sena eftermiddagar och kvällar ägnar hon sig åt familjens fyra hästar och barnbarnen. Hennes och maken Håkans motorcyklar är sålda, men det märks att Alexandra fortfarande gillar när det går undan.

– Förra veckan kom jag tvåa i en gokarttävling på jobbet. Ja, jag är ingen sådan där mormor som bakar kakor och stickar, men inte heller någon som hela tiden måste ha en massa aktiviteter och göra spännande utlandsresor. För mig är familjen allra viktigast i livet.

Hur tänker Alexandra om att många kvinnor i dag väljer att få sina förs­ta barn när de närmar sig fyrtio? Hon svarar att karriärmöjligheterna kanske är fler i storstäderna, där det också kan vara svårt att få tag på tillräckligt stora bostäder för en familj. Och de som väljer att läsa vidare på universitet och högskola väntar i de flesta fall med att skaffa barn.

Fyllda 38 år skulle Alexandra själv kunna få flera barn...men frågan hinner knappt ställas innan hon avbryter:

– Nej, det där med egna barn är jag helt färdig med. Nu vill jag vara en bra mormor som är delaktig, hjälper till och ställer upp. Jag vill ha ”goset” men slippa det jobbiga med att ha småbarn. Sedan tycker jag att det skulle vara groteskt att ha egna barn i samma ålder som sina barnbarn, det skulle inte kännas bra. Inte för mig i alla fall.

Du drömde aldrig om att plugga vidare efter gymnasiet?

– Jag tänkte att jag kanske skulle läsa till advokat, men ångrar inte att drömmen aldrig blev verklighet. För några år sedan funderade jag på att bli fastighetsmäklare, men den utbildningen finns i Malmö och jag kunde inte tänka mig att flytta dit för familjens skull. Jag älskar att bo här i Kalmartrakten.

Reagerade du bara positivt när Ellinor berättade att du skulle bli mormor?

– Ja, jag hade förstått att hon gärna ville bli mamma som ung. Så det var ingen överraskning när hon berättade att hon var gravid. Jag var och handlade när Niklas ringde och berättade att Ella var född. Jag började gråta mitt där i butiken, säger Alexandra.

Själv tvekade hon att berätta för sina föräldrar att hon var gravid, var orolig för att de skulle tycka att hon var oansvarig och kanske borde skaffa sig en utbildning innan hon fick barn. Men de blev mycket glada över tanken på att bli morföräldrar.

– Min lillebror har Downs syndrom och krävde ganska mycket omsorg. Han var en liten pojke när jag fick mina tre första barn och mamma tyckte nog ibland att hon inte hann med att vara en ”riktig” mormor. Men jag tycker att hon var – och fortfarande är – en närvarande mormor. Hon passade ofta barnen när de var små.

Minns du din egen mormor?

– Hon var helt underbar. Jag var ofta med henne och morfar. Bland annat tog hon med mig till Danmark, minns jag. Hon dog i cancer strax efter att hon pensionerats och det tog mig väldigt hårt. Jag hade hoppats att hon skulle få träffa mina barnbarn och min yngsta son.

I dag försöker Alexandra att vara lite som sin mamma och sin mormor, säger hon.

– Just det där att finnas till hands, att hjälpa till om det behövs. Att inte i första hand tänka på sig själv utan att vara en del i en kedja som binder ihop flera generationer.

Lilleman fortsätter att vila i mamma Ellinors trygga knä. Storasyster Ellas värsta nyfikenhet på de spännande besökarna har lagt sig – men hon vill gärna pilla på digitalkamerans alla knappar.

Vad tycker då Ellinor om att ha sin mamma så nära? Kan hon bli för mycket mormor?

– Nej, det går jättebra. Det är bra att hon bor så nära och att hon inte var så gammal när hon fick mig. Det gör att hon inte blir en sådan där gammalmodig mormor utan hänger med lite, svarar Ellinor.

Kan hon bli en alltför närvarande mormor?

– I så fall får jag säga till.

Fakta:Alexandra Linge

Ålder: 38 år, fyller 39 i december.
Bor: Norra Hagby ett par mil söder om Kalmar.
Familj: Maken Håkan och deras son Simon (13 år). Döttrarna Ellinor (21), Johanna (19) och Amanda (18) från en tidigare relation. Barnbarnen Ella (1 år) och Lilleman (drygt tre veckor).
Yrke: Lastbilschaufför. Kör en grusbil.

Fakta:Mormor bra för nyföddas överlevnad

Män är i genomsnitt 52,5 år när de får första barnbarnet. För kvinnor är siffran 50 år. I dag har sju av tio nyfödda barn alla sina fyra mor- och farföräldrar i livet. För tio år sedan var det fem av tio (SCB).

Kvinnor lever i flera årtionden efter att de inte längre kan få barn – till skillnad från de flesta däggdjurshonor. Orsaken är troligen evolutionär, när kvinnorna kan ta hand om sina barnbarn ökar chanserna för att dessa ska överleva.

Denna så kallade mormorshypotes fick ökad aktualitet när forskare för några år sedan publicerade en studie som rörde 4 000 kvinnor vilka levt under 1700- och 1800-talen. Det visade sig att ju längre en kvinna levde efter att hennes menstruationer upphört, desto fler barn fick hennes dotter.
Studien som presenterades i tidskriften Nature visade också att nyfödda som hade en mormor som fortfarande levde hade större chanser att överleva till vuxen ålder än de som hade en mormor som dött innan de föddes.

En undersökning från SCB kom fram till att mormödrar har allra mest kontakter med sina barnbarn. Minst umgänge med barnbarnen har farfar. Bland dem som är mellan tio och tolv år pratade två tredjedelar med sin mormor varje månad.

Mormödrar har inte bara tätast kontakt med barnbarnen – de köper också flest saker och kläder åt dem. Det visade en undersökning som barnkanalen Nickelodeon genomförde för två år sedan Totalt deltog drygt 130 00 barn mellan 4 och 14 år samt drygt 1 000 föräldrar med barnbarn i den åldern.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.