Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Att bo i kollektivhus: ”Här blir vardagslivet mycket enklare”

Gemenskapen är stark, möjligheterna att påverka miljön och att få hjälp från grannarna är stora. Men man måste också själv vilja ställa upp och hjälpa till efter förmåga. Så beskriver invånarna i kollektivhuset Vildsvinet sitt boende.

UNDER SAMMA TAK
Del 3
Bostadsdebatten handlar ofta om bostadsbrist, hyror eller prisutveckling. Men hur är det med grannsämjan, och ser den olika ut beroende på boendeform?

Läs tidigare artiklar:

Att bo i hyresrätt: ”Det är lite som Bullerbyn här”

Att bo i bostadsrätt: ”Man månar mer om sina grannar här

 

Gården till kollektivhuset Vildsvinet i Örebro går mot sin vintervila, men här är ändå full aktivitet. I växthuset hämtar Marie Andersson dagens skörd av gurka och tomater. Love Skillmark, 2,5 år, har precis kommit hem från sin förskola strax intill och leker med sin kompis Matthew Cicek en bit bort vid gungbrädan. Hans föräldrar Albin och Ida tittar till hönsen i hönshuset medan lillasyster Majken, knappt två månader gammal, snusar i vagnen intill.

Albin och Ida Skillmark hamnade i kollektivhuset Vildsvinet av en tillfällighet för sju år sedan. De hade aldrig lekt med tanken att bo i ett kollektivhus. Ida hade visserligen varit här ganska ofta som barn och fikat hos sin mormor som bodde här då. Hon tyckte att gården var väldigt mysig men tänkte aldrig att det skulle vara något speciellt med de här husen.

– För oss handlade det enbart om att få en bostad. Vi hade lämnat en studentlägenhet bakom oss och ställde oss i den allmänna bostadskön, säger Albin.

Då dök en tvåa i Vildsvinet upp. De tackade ja och flyttade in, utan att tänka igenom ordentligt vad de gav sig in på.

Till en början kändes det lite ovant med allt umgänge med grannar och aktiviteter som husfester, pubkvällar och kafé. Då hade de nog önskat sig att bo i en mer vanlig hyresrätt.

– Vad sjutton är det vi har hamnat i? tänkte jag på det första husmötet vi var med på. Det var så mycket diskussioner och höga röster. Men senare lärde vi oss jargongen och att folk skämtade en hel del, säger Ida.

Med tiden insåg de båda att det fanns många fördelar med att bo i ett kollektivhus och att de högljudda diskussionerna handlar om att invånarna är så engagerade i sin boendemiljö.

– Vardagslivet här blir mycket enklare. Man lär känna sina grannar väldigt bra, man vet vad alla barn i husen heter. Det blir en stark gemenskap som alla har glädje av. Vi som har barn kan till exempel hjälpas åt att hämta barnen i förskolan. Om man behöver åka och handla är det bara att fråga en granne om den kan se till barnen en stund. På många sätt är det idylliskt för barnen att växa upp här, säger Albin.

Albin Skillmark matar gårdens höns. Den som har hönsansvaret får också ta hand om äggen.
Albin Skillmark matar gårdens höns. Den som har hönsansvaret får också ta hand om äggen. Foto: Carl Bredberg

På den stora gården finns två växthus, odlingslotter, bärbuskar, fruktträd och gott om umgängesytor för både stora och små.

– Varje vecka har vi förskolor som kommer hit och använder sig av gården, säger Ida.

Även inomhus finns flera gemensamma utrymmen: en stor matsal med kök för gemensamma middagar, pubkvällar och kafé, men även för medlemmars privata fester. Där finns bibliotek med tv och eldstad, lekrum, motionsrum, bastu, hobbyrum, snickarverkstad, gästrum.

I återbruksrummet kan medlemmar lämna in urvuxna barnkläder och leksaker som andra kan ha glädje av.

En fördel med kollektivhuset som flera boende lyfter fram är att man har betydligt större möjligheter att påverka sin omgivning än i en vanlig hyresrätt.

– Vi tar ju alla beslut tillsammans och bestämmer hur vi vill ha det. I en hyresrätt kanske man bara hälsar på varandra, säger Ida.

Det var när de fick sitt första barn som de verkligen förstod vilken skillnad det var mot att bo i en vanlig hyresrätt eller bostadsrätt.

– Plötsligt kom flera grannar, gav oss barnkläder och leksaker och erbjöd sig att hjälpa till, säger Ida.

Möjligheterna att påverka innebär också fler arbetsuppgifter. I föreningen finns en styrelse som har huvudansvaret för husets skötsel. Varje vuxen i huset tilldelas en obligatorisk arbetsuppgift. Det kan handla om att ta hand om hönshuset, sköta trappstädningen eller att hålla i städdagarna.

– Vi sköter gräsklippning och snöskottning själva. Uppgifterna är anpassade efter vem man är och vad man har för möjligheter. Alla kan bidra med något, säger Albin.

Den som har katt kvalificerar sig till exempel för att vara med i kattgruppen, som varje vecka rensar gårdens sandlådor från kattbajs. Bland medlemmarna utses två vaktmästare. De fixar enklare reparationer i både lägenheter och gemensamma lokaler. Arbetsuppgifterna kan också vara av mer gemenskapsskapande social karaktär, som att hålla i matlag, kaféer eller pubkvällar.

På den senaste städdagen var vi 48 vuxna och 31 barn. Det var en del att hålla ordning på.

Vårens och höstens städdagar, då gården görs i ordning för sommar- respektive vintersäsong, är de enda obligatoriska gemensamma aktiviteterna. De som inte kan vara med får andra uppgifter att utföra senare.

– På den senaste städdagen var vi 48 vuxna och 31 barn. Det var en del att hålla ordning på, säger Albin.

Utanför den gemensamma matsalen träffar vi Björn Sandberg som bott i Vildsvinet i elva år.

– Jag sökte mig hit när jag hade pensionerat mig för att vara närmare barn och barnbarn i Örebro. Det var hela idén om att göra saker tillsammans som lockade mig. Det bästa är att man har sin egen lägenhet och ändå inte är så fjärmad från sina grannar. Och man väljer ju sitt umgänge själv, säger han.

– Det var så roligt att komma hit. Jag gillade att det vimlade av barn runt benen när man var ute på gården.

I kväll har Björn tillsammans med en granne ansvaret för veckans matlag. Det innebär att de ska laga mat, duka och diska åt 25 personer. Men sedan kan man äta många gånger utan att göra någonting. Endast två gånger i halvåret står man i köket.

– I kväll blir det pasta med vegetarisk färssås, säger Björn.

Medlemmarna i matlaget är en brokig blandning av äldre, barnfamiljer och medelålders, berättar Björn som också ansvarar för Vildsvinets egen tidning Kultingen som kommer ut i pappersform fyra gånger per år.

Pernilla Kjellner kommer cyklande hem från jobbet för att gå ut med hunden. Hon har bott här i omgångar sedan huset var nästan nytt.

– Första gången var jag ensamstående med mitt första barn och tyckte att det här var ett perfekt sätt att bo på då. Det var en så familjär känsla, mycket gemenskap och många barn. Man fick ett helt nätverk omkring sig.

Hon träffade en ny man, fick en son. När han skulle börja skolan längre bort flyttade de till en vanlig hyresrätt närmare skolan.

– Men jag längtade tillbaka och till slut lyckades vi få en lägenhet här igen. När man kommer hem från jobbet sitter det alltid någon på gården som man kan slå sig ned med.

Huset ägs av kommunala Örebrobostäder och hyrs ut i sin helhet till föreningen. Föreningen skriver hyreskontrakt direkt med de boende. Man försöker hitta hyresgäster som verkligen är intresserade av den kollektiva tanken. Och det går oftast bra.

På gården finns gott om lekutrymme. I gungan Matthew Cicek.
På gården finns gott om lekutrymme. I gungan Matthew Cicek. Foto: Carl Bredberg

– Det är klart att det byggs in en viss social kontroll i ett kollektivhus. Ibland kan det vara lite svårt att få i gång de nyinflyttade, säger Albin.

Är det mycket konflikter i huset?

– Jag tror nog att det kan vara mer konflikter i ett kollektivhus, men jag ser det inte som någon nackdel. I ett vanligt hyreshus kan man i stället gå omkring och vara sur länge utan att kommunicera. Här reder vi oftast ut konflikterna direkt, säger Albin.

Nyligen beslutade styrelsen till exempel att sparkcyklar inte får användas inomhus, efter att en diskussion uppstått om detta. Ibland kan styrelsen få gå in och medla mellan grannar som blivit osams. Om någon missköter sig kan styrelsen skriva ett varningsbrev till hyresgästen.

En fördel som flera nämner är att kunna byta lägenhet inom huset beroende på livssituation.

– Vi kunde till exempel flytta in i en större lägenhet när vi fick barn. Par som separerat har kunnat bo kvar i var sin lägenhet, säger Albin.

Vad är det för typ av människor som bor här?

– Det är en väldig blandning av åldrar. Påfallande många är lärare, socionomer, akademiker och musiker, säger Albin.

Både han och Ida är lärare. Efter några år tillhör de kärngänget i kollektivhuset. Albin är ordförande i föreningen och Ida städgeneral.

– I dag skulle vi ha svårt att tänka oss att bo någon annanstans. I valet mellan bostadsrätt, vanlig hyresrätt eller kollektivhus är det här det bästa alternativet. Det borde finnas flera sådana här boenden i Sverige, men det passar naturligtvis inte alla, säger Albin.

– Man ska nog vara en viss typ av människa för att bo så här. Det som förenar oss är nog att vi alla vill ta bättre hand om vår jord, säger Ida.

Läs mer om bostadsmarknaden

Fakta. Kollektivhuset Vildsvinet

Byggdes 1992 som ett kollektivhus till Bomässan i Örebro, består av ett 60-tal hushåll. Lägenheterna varierar från 1 till 5 rum och kök.

Fastigheten ägs av det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder men drivs som en kooperativ hyresrätt genom en ekonomisk förening som hyr hela kvarteret av Örebrobostäder.

Nya medlemmar betalar en insats på 1.000 kronor per rum. Dessa pengar betalas tillbaka när man flyttar. De boende skriver andrahandskontrakt på sin lägenhet med föreningen.

Ekonomi och en stor del av förvaltningen, som städning, gårdsskötsel och löpande underhåll, sköter medlemmarna själva. Varje trapphus ansvarar för städningen av sin trappa.

I föreningen finns matsal för 76 personer med tillhörande storkök, bibliotek, bastu och relaxrum, lekrum, motionsrum, snickarverkstad samt ett gästrum.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.