Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Att bryta könsstereotyper i leksakslådan

Har du samvetsgrant köpt dockor till din son och lastbilar till din dotter, eller har du försökt undvika hela debatten genom att ge båda könsneutrala hantverksmässiga träsaker, för att sedan ändå bli snärjd av prinsessindustrin och kalsonger med superhjältetryck? 

Genom att titta på hur barn leker med könsstereotypa leksaker kan vi se hur de utvecklar en känsla för vad det innebär att vara pojke eller flicka. 

Man kan också se vilka färdigheter barn lär sig genom leken, och ifall barn redan här börjar utesluta framtida möjligheter för sig själva. 

Enligt en ny studie kan ord och bilder potentiellt motverka könsstereotyper och öppna upp vilka intressen och aktiviteter barn ser som möjliga för dem. Experter menar att dessa val är viktiga, eftersom de påverkar vilka färdigheter barnen lär sig och vilka möjligheter de ser. 

Lauren Spinner, utvecklingspsykolog vid Kent-universitetet i England, är författare till studien som publicerades i januari i tidskriften Sex Roles. I studien tittade man på effekten av att visa barn mellan fyra och sju år bilder på andra barn som leker med antingen könsstereotypa eller kontrakönsstereotypa leksaker. 

En forskare läste upp ord som skrivits i en bubbla bredvid en bild. I en experimentgrupp följde bilderna könsstereotyper: ”Hej! Mitt namn är Sarah, min favoritleksak är My Little Pony! Jag har massor av sådana, och jag leker med dem varje dag.” ”Hej! Mitt namn är Thomas, och jag gillar att leka med mina bilar varje dag. De är mina favoritleksaker!” I den andra experimentgruppen hade Sarah bilen och Thomas My Little Pony; annars var språket identiskt. 

Efter att ha sett bilderna fick barnen i studien se ett antal leksaker, som valts ut för att vara stereotypiskt maskulina eller feminina (en docka, ett flygplan, verktyg, en teservis) och blev tillfrågade vilket barn som skulle leka med vilken leksak. Barnen som sett de kontrastereotypa bilderna var mer flexibla i sina svar och mer öppna för idén om att båda flickor och pojkar skulle kunna gilla leksaker på båda sidor av den konventionella fåran. 

Foto: Elly Godfroy / Alamy

De var också mindre rigida när de blev tillfrågade vilka av barnen från bilderna de ville leka med; exponering för Sarah-med-bilen och Thomas-med-ponnyn gjorde att barnen blev mer öppna för att leka med representanter av det andra könet. Leksakerna på bilderna påverkade alltså vem barnen ville ha som lekkamrat. 

Spinner påpekar att bilderna inte öppnade upp barnens preferenser för vilka leksaker de själva ville leka med; även om de var mer benägna att säga att andra pojkar och flickor kunde leka med olika leksaker, var de två experimentgrupperna lika obenägna att själva göra de kontrastereotypa valen. Å andra sidan, menar hon, var det här den enda exponeringen, och det är möjligt att barnen skulle bli mer öppna för att leka med ett helt spektra av leksaker om det fanns fler kontrastereotypa bilder. 

Laura Zimmermann, utvecklingspsykolog och professor i psykologi vid Shenandoah-universitetet i Virginia ligger bakom en studie som publicerades förra året i tidskriften Journal of Children and Media. Där tittade man på hur förskolebarn reagerar på leksaksreklam. Hon menar att dagens barn visar större flexibilitet än tidigare, i termer av vem de tror att reklamen är riktad till. I studien svarade barnen att både pojkar och flickor skulle kunna gilla Batman, eller den ”feminina” delen av Legos sortiment. 

– Deras beteende blev mycket mer stereotypt när de blev tillfrågade om sina egna preferenser, säger hon.

Pojkar var särskilt ovilliga att säga att de gillade den reklam som riktades till flickor. 

Foto: Peter Orevi

Men själva reklamen, menar hon, fortsätter att reflektera samma gamla stereotyper. 

– Min oro är att reklam riktad till barn formar och förstärker stereotyper, säger Zimmerman. 

– Den gör det uppenbarligen inte på egen hand: det finns större samhällsfaktorer som spelar in, men reklamen är kraftfull. 

Men det handlar inte om att ta bort dockor, eller att bannlysa leksakståg.

– Om de inte är intresserade av att leka på icke-stereotypa sätt är det också okej, säger Zimmermann i ett mejl. 

– Barn bör vara fria att leka med de leksaker de gillar – leksaker ska inte tilldelas på grund av kön. 

Det finns också forskning som visar att barns världar blir mer inskränkta när gränserna är för strikta. Traditionella maskulina leksaker som klossar och pussel främjar enligt Spinner visuella och rumsliga färdigheter, medan traditionellt feminina leksaker främjar kommunikativa och sociala färdigheter. 

– Om barn bara leker med den ena sortens leksaker missar de en hel rad färdigheter. Vi vet att de här stereotyperna som formas och förstärks kan kopplas till en rad olika saker, från utbildnings- och yrkesmål till akademisk förmåga och social utveckling. Det är viktigt att barn får ett brett omfång av erfarenheter, säger hon. 

Barn bör vara fria att leka med de leksaker de gillar – leksaker ska inte tilldelas på grund av kön.

Spinner menar att barn tenderar att bli mer flexibla kring vad pojkar och flickor kan göra när de växer upp: Sjuåringar är mer flexibla än fyra- och femåringar. Men vilket budskap de får från miljön omkring dem är viktigt, och det är även viktigt att få möjligheten att leka med leksaker – och andra  barn – som inte rutar in dem för mycket. 

– Att leka könsblandat är viktigt, att få pojkar och flickor att leka med varandra och inse beteendemässiga likheter. Barn kan komma över sin ångest kring att leka med barn av det andra könet om man får dem att förstå att det finns många likheter i vad de gillar att leka med, snarare än att fokusera på deras kön. 

Någonstans mellan två- och tre års ålder kommer barn fram till om de är pojkar eller flickor, menar utvecklingspykologer som ofta citerar Lawrence Kohlbergs teori om könsidentitetsutveckling: därifrån går de över till att identifiera människor omkring dem som män eller kvinnor, och gör regler och kategorier kring vilka beteenden, intressen och vanor som kommer med den identiteten. 

– De goda nyheterna, eller de dåliga nyheterna, är att erfarenheter spelar roll, säger Zimmermann. 

Foto: Gina Kelly / Alamy

Bilder som barn ser kan förstärka stereotyperna och inskränka barnens horisont, men de kan också öppna upp möjligheter och leda barnen till att tro att det finns flera valmöjligheter. Barn letar aktivt efter ledtrådar till vad könsidentitet betyder: leksaker och lek bör ge dem utrymme, snarare än att inskränka deras valmöjligheter. 

Många föräldrar kan berätta historier om flickor som insisterat på att vagga leksakståg till sömns, eller pojkar som puttat dockor längs golvet och gjort tågljud, trots välvilliga försök att främja icke-stereotyp lek. 

Och föräldrar behöver inte utrota könsstereotyp lek, skriver Zimmermann i ett mejl. 

– I slutändan kan en prinsessa leka med maskar. Och ninja-cupcakes är ganska goda.

Denna artikel publicerades först i New York Times.   

Översättning av Evelyn Jones.

Läs mer:

Kan man lära barn att ”ta för sig” utan att det går ut över andra? 

Många föräldrar har favoriter bland sina barn – hur hanterar man det? 

Forskare: Barn har curlats i alla tider 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.