Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Att hämnas leder bara till mer våld”

”Att hylla den som slår någon, även om det är en mobbare, är att ge fel signal”, säger Björn Hultman som själv mobbades under sin skoltid och numera föreläser om mobbning.
”Att hylla den som slår någon, även om det är en mobbare, är att ge fel signal”, säger Björn Hultman som själv mobbades under sin skoltid och numera föreläser om mobbning. Foto: Beatrice Lundborg

Får man slå ­tillbaka? Miljontals männi­skor har sett You­tubeklippet där en mobbad australisk pojke ger igen. Björn Hultman, 23, ­mobbades under hela skoltiden men ­menar att våld aldrig är lösningen.

På nätet över hela världen hyllas den australiske pojke som gav igen mot en mobbare.

– I det enskilda fallet kan det kanske ha effekt att göra så – fast bara under en kortare period, säger 23-årige Björn Hultman.

Han mobbades själv under nästan hela sin skoltid och försökte till slut ta sitt liv. Nu föreläser han om hur skolor kan förebygga mobbning.

Björn Hultman har sett filmsekvensen på Youtube där den unge pojken i en skola i Australien slänger en skolkamrat i marken efter att denne retat och slagit honom.

– Min erfarenhet är att våld föder mera våld, det blir som en ond spiral. När en utsatt tjej eller kille känner sig tvingad att svara med våld mot en eller flera mobbare har det gått alldeles för långt. Det måste vara skolans ansvar att tidigt gripa in när det förekommer mobbning, säger han.

Redan från första klass blev Björn Hultman mobbad. Skolkamraterna retade och trakasserade honom, han blev dock aldrig slagen eller utsatt för grovt våld.

Först sedan han i nian försökt ta sitt liv upphörde mobbningen, även om Björn kände sig ensam och utanför också i gymnasiet. Efter flera år i terapi för att bearbeta det som hände föreläser han i dag på skolor runt om i landet. De senaste två åren har han träffat tusentals elever.

– Själv har jag aldrig haft några hämndkänslor mot dem som mobbade mig, kanske för att jag inte var utsatt för våld. Den som blir slagen kan till slut känna sig så inträngd i ett hörn att den enda vägen ut är att själv ta till våld.

Björn såg på filmsekvensen från Australien med blandade känslor. Han försökte sätta sig in i hur den pojke som blev slagen först kände sig, och vad den som slog tänkte.

– Båda handlar fel. Mobbaren självklart, men också den som ger tillbaka.

Några dagar efter att filmsekvensen spreds på Youtube intervjuades pojken som slog sin skolkamrat i ett nyhetsinslag i australisk teve. Då hävdade han att den som ser ut att bli mobbad i själva verket utdelade det första slaget – men att det inte syns på videofilmen.

– Verkligheten är ibland mer komplicerad än den kan verka. Och det är därför skolan har ett så stort ansvar att tidigt upptäcka tecken på mobbning och försöka reda ut vad som pågår.

Björn Hultman menar att hämnden har en fast förankring i många kulturer, och det förklarar varför så många på nätet jublar när den slagna pojken i Australien kastar sin skolkamrat hårt i backen. Kommentarer som att mobbaren måste brinna i helvetet eller att han måste piskas är vanliga.

–  Om föräldrar och andra vuxna tycker att det är okej att hämnas får vi ett samhälle där våld ses som en lösning på problemen med till exempel mobbning. Att hylla den som slår ned en person, även om det är en mobbare, är att ge helt fel signal.

Björn Hultmans erfarenhet är att om lärare tidigt upptäcker mobbningstendenser blir det ganska lätt att skapa en bättre atmosfär i klassrummet – det gynnar både den som kränks och de som mobbar.

– En mobbare har ofta själv blivit utsatt för trakasserier och kränkningar i skolan eller bland kamrater på fritiden. Det visar en mängd forskning. Också mot den bakgrunden är allt tal om revansch och hämnd illavarslande.

I förra veckan föreläste Björn Hultman på Smedshagsskolan i Hässelby i västra Stockholm. Efter varje föreläsning brukar elever komma fram för att berätta om sina egna erfarenheter.

– Fler än vad många tror mobbas varje dag i svenska skolor. Jag hoppas att det som hände i Australien och den efterföljande debatten inte leder till att vi får en skola där lösningen är att mobbade elever ”tar lagen i egna händer”.

Så märker du om ditt barn är mobbat

Många barn och ungdomar som blir mobbade gör sitt bästa för att dölja det. Att vara mobbad ses ofta som att vara en förlorare och det vill ingen vara. Den mobbade skäms och hoppas den att allt ska gå över men det brukar det inte göra, det som försvinner är den mobbades självförtroende.

Det här kan vara tecken på mobbning:

– Barnet blir tystare och berättar inte vad som händer i skolan.

– Kompisar följer inte med hem och barnet slutar umgås med barndomsvänner.

– Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma.

– Återkommande huvudvärk och annan värk.

– Vredesutbrott, sämre aptit och mardrömmar kan förekomma.

– Barnet har blåmärken och andra skador .

– Mobiltelefonen, klockan eller gymnastikkläder kanske har försvunnit oförklarligt.

– Studieresultaten försämras..

Som förälder är det viktigt att få inblick i barnets vardag. Gå på föräldramöten och informationsträffar i skolan. Försök ta en dag ledigt ibland och följ med ditt barn till förskolan eller skolan. Titta gärna i skolans handlingsplan mot mobbning. Läs den ur ett barns synvinkel. Besök gärna skolsköterskan eller någon annan ur mobbninggruppen.

Källa: Vårdguiden

HÄR KAN DU FÅ HJÄLP

Hit kan du vända dig om du ­upplever att du blir mobbad i skolan.

Friends

www.friends.se tel. 08-545 519 90

BRIS

www.bris.se. Tel. 116 111

Barn- och elevombudet

http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/. Tel. 08-586 080 00

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.