Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 01:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/barn-som-forstar-naturen-tar-hand-om-den-battre/

Insidan

”Barn som förstår naturen tar hand om den bättre”

Människors koppling till naturen är den psykologiska grund som krävs för att människor ska skydda den, enligt miljöforskaren Matteo Giusti. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Barn som får lära känna naturen blir mycket bättre på att ta hand om den i framtiden, menar miljöforskaren Matteo Giusti. Och det är viktigt att ha i åtanke när städer planeras, säger han.

Matteo Giusti är uppvuxen i italienska Verona. För drygt tio år sedan kom han till Sverige första gången. Det var för att skriva klart sin masteruppsats om hur sociala och ekologiska system samverkar.

Han förundrades genast över svenskarnas förhållande till naturen. Att vi ger oss ut i skogen och plockar bär och svamp, att vi rör oss i naturen.

– Jag var också fascinerad av hur er kultur och era traditioner är kopplade till årstiderna, som valborgsmässoafton och midsommar.

I dag är Matteo Giusti forskare på Högskolan i Gävle. Hans forskningsområde är en kombination av miljöpsykologi och hållbar design av städer. 

Han har bland annat studerat hur vi ska designa våra städer så att människor känner samhörighet med naturen. Men samtidigt vilka psykologiska värden som behövs för att människor ska skydda naturen.

Matteo Giusti är säker på att människors koppling till naturen är den psykologiska grund som krävs för att människor ska skydda naturen, säger han.

I en studie har han intervjuat 26 professionella som arbetar med att få barn att komma i kontakt med naturen på olika sätt. Han har också gjort en onlineundersökning med olika organisationer i 30 länder med lång erfarenhet av att att jobba med barn och deras relation till naturen. Frågan var hur den relationen ser ut.

Matteo Giusti, miljöforskare på Högskolan i Gävle. Foto: Privat

Han konstaterar att barn i de flesta städer i dag har mycket små möjligheter att lära sig att uppskatta och bli bekväma i naturen.

– Barn måste få egna erfarenheter av naturupplevelser i vardagen för att senare börja ta ansvar för naturen, säger han bestämt. Har de inte den erfarenheten kan naturen bli skrämmande, tror han.

Han menar att föräldrarna har ett stort ansvar för att lära barnen att känna sig hemma i naturen. Det kan räcka ganska långt att barnen får komma ut i en skog då och då och bara vara där. Gärna upptäcka den på egen hand.

Men om barnens relation till naturen ska utvecklas på riktigt så måste barnen få hjälp med det. Föräldrar har också en viktig roll som förebilder. Om du som förälder är obekväm och osäker i naturen så märker barnen det genast, tror Matteo Giusti. Föräldrar blir därför portvakten för sina barns naturupplevelser. Utan deras samtycke kommer barnen inte att utveckla sin känsla för naturen, menar han.

– Barnen märker också om du är nyfiken på naturen och månar om den. Det är viktigt att visa som förälder. 

Han säger också att barn behöver regelbunden kontakt med naturen för att bygga upp en egen relation till den.

– Du lär dig inte att simma genom att simma en gång. Du behöver upprepa det gång på gång.

Hur kan barn lära sig mer om naturen?

– Att designa städer så att de innehåller naturområden som ger barn regelbunden tillgång till naturupplevelser är nog det mest grundläggande.

– Det ger också ett stort antal andra fördelar. Inte minst hälsoeffekter.

Det är viktigt att man inte bara planerar för parker och rabatter. Barn behöver även tillgång till skogsområden i stan.

Matteo Giusti delar in barns utveckling i sina kopplingar till naturen i tre steg. Det första steget handlar om att vara i naturen.

– Här är aktiviteterna drivna av barnens egen leklust – till exempel att klättra i träd. Det steget är också viktigt för barnen. De kan röra sig fritt och utforska vad som finns omkring dem, känna på jorden med sina fingrar, höra fåglarna.

Steg två handlar om att ”vara med” naturen.

– Här får barnen möjlighet att interagera med naturen, lära sig vilka möjligheter som finns för att klättra, leka och lära sig läsa av naturen och utveckla en relation till den. Här börjar barnen förstå vilka träd och djur de har omkring sig. Att interagera tillräckligt mycket för att utveckla en anknytning till naturen.  Men detta behöver de hjälp med av oss vuxna.

Det tredje steget i utvecklingen handlar om att vilja ta hand om naturen.

– Nu vill barnen bli ett med naturen och ta hand om den på riktigt.

Kan ett barn gå igenom alla dessa tre steg i en stad?

– Ja, jag tror det. Men därför är det viktigt att man inte bara planerar för parker och rabatter. Barn behöver även tillgång till skogsområden i stan, säger Matteo Giusti. 

Han menar att även skolan har ett stort ansvar. Barn måste få närheten till naturen integrerat i sin undervisning. 

– Vi måste inse att vår tillvaro vilar på ett skört ekologiskt sammanhang. De behöver inte bara läsa om naturen, utan även uppleva den.

Foto: Ulrich Perrey

Matteo Giusti behövde inte vistas länge i Sverige för att inse att han inte alls haft samma förutsättningar att få en känsla för naturen som de flesta svenska barn. 

–Vi hade en parkeringsplats att leka på där jag växte upp. Det närmaste jag kom naturen var jordbruksmarkerna utanför stan. Men någon skog hade jag aldrig varit i på riktigt. I Italien kan du leva ett helt liv utan att få en relation till naturen.

Han understryker att det inte var för att han eller hans föräldrar inte ville det, utan för att staden inte kunde erbjuda naturupplevelser.

Matteo Giusti har en bakgrund som forskare inom inom datavetenskap. Men han började allt mer intressera sig för de globala klimatförändringarna och hur människors beteende påverkar dem.

– Jag kunde bara inte förstå att inte fler människor tänker på vår överlevnad. Vi agerar inte rationellt utan känslomässigt utifrån våra vanor. Till slut blev det nödvändigt för mig att vara med och förändra.

År 2011 kom Matteo Giusti tillbaka till Sverige igen. Han slogs än en gång av skillnaderna mellan de två länderna. 

– Jag insåg mer och mer att det som var normalt här i Sverige inte var normalt för mig. Jag var ovan vid att campa i skogen, kände mig obekväm och tyckte att det var jobbigt att bli blöt och smutsig.

I dag tillbringar han all ledig tid han kan i de svenska skogarna. Han älskar att vandra, klättra och cykla i naturen.

– Och min dotter går i en skogsförskola. Jag försöker leva som jag lär, säger han.

 

Läs mer: ”Skärmar kan göra att små barn missar annat”