Fyra- och femåringarna på förskolan I ur och skur Västanvind i Norra Ängby i västra Stockholm är på väg till skogen några minuter bort. Alla bär var sin ryggsäck med matsäck. Fanny Johansson och Lova Ressman hittar maskrosor efter vägen som de knäpper i väg på varandra under stora skratt.
– Inne kan man faktiskt inte plocka och leka med blommor, säger Lova.
– Nej, och inne kan man inte ha brevlådor heller eller parasoll, säger Fanny.
Det är en solig junimorgon och vem skulle inte tycka att det var härligt att gå i väg till en skön, grön skogsdunge en sådan här dag? Men på I ur och skur-förskolorna är man ute hela dagen större delen av året. Även gråmulna kalla dagar med regnet eller snön hängande i luften.
De större barnen, mellan fyra och sex år, leker, vilar och äter utomhus från mars till november. De mindre barnen från maj till oktober. Lunch och mellanmål äter man vid borden under förskolehusets terrasstak, vilar gör barnen i sovsäckar under vindskydd på gården. De flesta förmiddagar går barnen till skogen, ibland stannar gruppen på förskolans gård.
– Ute kan lekar pågå mellan klockan åtta och tolv. De kan fortsätta utan avbrott. Och det kan pågå flera olika lekar samtidigt som barnen kan kliva in och ut i lättare eftersom de kan överblicka lekarna på tomten, säger Mia Gunnarsson, förskollärare som driver Västanvind tillsammans med kollegan Ann-Sofie Lindgren.
Lek utomhus har många fördelar, tycker båda. Inte bara det faktum att både personal och barn slipper långvariga infektioner. Inomhus är det också mycket trängre, övergångarna mellan olika blir pass fler och leksakerna pockar på barns uppmärksamhet på ett helt annat sätt än de föremål som finns utomhus.
På tomten finns visserligen hinkar, spadar och andra uteleksaker, men också, pinnar, grenar, stubbar och stenar som kan bli till lite allt möjligt i fantasins värld. Strax före skogsutflykten leker Greta Paulsson och Elise Andersson lägenhet i en liten avgränsad del av gården mellan några stockar.
– Jag brukar ta de här träbitarna och öppna kylskåpet med, säger Elise och visar in i den osynliga leken.
Var tycker du mest om att leka, ute eller inne?
– Ute, inne blir det så svettigt och varmt. Det är lite tråkigare också, man leker mer med dinosaurier och så.
Utomhus stimuleras alla sinnen, vilket också gör leken rikare, tycker Mia Gunnarsson. Vinden blåser i träden, det rasslar till i buskaget, fåglar kvittrar, det droppar kallt regn, geggamojan i gropen kan kännas sträv och kladdig. Vädret och årstiderna växlar.
– Om man jämför det med ett fyrkantigt rum inomhus – så är det ju så otroligt många fler sinnen som stimuleras ute. Och det finns en ro att reflektera – man kan ligga och fundera och titta upp i ett träd – men man kan också klättra högt upp i ett träd och hoppa mellan stenar. Den pendlingen och det föränderliga i naturen tror jag är bra, säger Mia Gunnarsson.
Vi viker av in på skogsvägen. Ett av barnen har hittat harsyra och slänger sig ned på mossan och börjar plocka och äta. Flera av de andra barnen följer efter.
– Vi leker att vi är harar, och det här är vår mat, föreslår Vilma Gunnarsson.
– Oj, vad mysigt, säger Mia. Där har ni det bra.
Efter att ha legat en stund på den lena mossan fortsätter barnen efter stigen, förbi ”myrträsket” och upp till en glänta där gruppen stannar i flera timmar, äter matsäcken och leker fritt, ända tills det är dags att gå hem för lunch. Några barn letar efter olika löv och hittar ”vasse Aspe” och ”hårige Rönn”. Beata Särnholm hittar en fjäril som hon försiktigt fångar en stund för att titta närmare på i en burk. Några av flickorna har glitterskor på sig och gör hoppsasteg när de springer fram.
– Många tror att vi på I ur och skur-förskolor går omkring skitiga och dana med en purjolök i fickan. Men även våra barn vill ju vara fina – så tillåter vädret är det hel okej med glitterskor, säger Mia.
Glitterskorna hindrar inte Lova från att klättra i träd tillsammans med Fanny och Elise. De klättrar högt upp och leker att de bor i ett höghus, med utsikt långt ut över skogen.
– Jag tycker att det är kul att utforska. Sen tar jag hissen ned, säger Fanny. En studie gjord vid en I ur och skur-förskola mellan åren 2006 och 2007 visar att barns lek i skogen har stora förutsättningar att vara jämställd och inte så könsstereotyp. Studien som gjordes av Eva Änggård, lektor vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet. Den visar att barnen snabbt enas om vad föremålen i skogen betyder i leken – vilken kulturell betydelse de får. En trädstam blir till en motorcykel, en pinne ett handtag, en sten till en säng och så vidare. Barnens förhandlingar om vad saker och ting är – ger dem möjlighet till att tänka symboliskt och abstrakt, menar Änggård. Leken blir också ”friare” – materialen är inte låsta vid vissa könsspecifika egenskaper på samma sätt som dockorna i den riktiga dockvrån eller bilarna i parkeringshuset inomhus. – Tolkningsutrymmet blir större. Inomhus skapas lätt förväntningar på vad flickor och pojkar ska göra. I skogen finns inte den kopplingen mellan material och kön, säger Eva Änggård. Hon nämner djurlekar som en vanlig lek i skogen, i dessa lekar går familj och äventyrslekar ofta in i varandra. Man kan vara djurunge och skötare eller en hel djurfamilj. – Djurungar kan vara gulliga eller busiga och lite vilda, friheten hur man kan vara är stor.Utomhus blir leken mer jämställd