Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Bättre kvalitet till lägre kostnad

Pernilla Ottosson.
Pernilla Ottosson. Foto: Christer Brosché

Den som verkligen vill påverka sitt boende kan gå med i en byggemenskap. Det innebär att man tillsammans med sina blivande grannar planerar, låter bygga och sedan flyttar in i ett hus tillsammans.

Skälen för att gå med i en byggemenskap kan se väldigt olika ut. För vissa är det viktigaste att bo tillsammans. För andra handlar det mer om möjligheten att vara med och utforma sitt boende från start.

– Vi ser att det framför allt är barnfamiljer och äldre som vill planera för sitt framtida boende som intresserar sig för det här, säger Pernilla Ottosson.

Hon är civilingenjör och arbetar som Sveriges första byggemenskapsledare på arkitektföretaget Inobi i Göteborg som intresserat sig särskilt för byggemenskaper.

En byggemenskap kan vara i form av bostadsrätt, kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter eller vanlig hyresrätt. Det som gör det till en byggemenskap är att de som ska bo i huset också har haft det avgörande inflytandet över när huset blev till.

En drivkraft i byggemenskaper är att hålla nere kostnaden.

– Det finns ett stort vinstuttag i byggsektorn trots att kvaliteten inte alltid är så hög. Här kan man till en lägre kostnad bygga in kvaliteten och bättre styra inriktningen på byggandet, säger Pernilla Ottosson.

Göteborg är den kommun i Sverige som kommit längst med att ta in byggemenskaper i bostadsplaneringen. Där finns en politisk målsättning att anvisa 5 procent av den kommunala marken till bo- och byggemenskaper.

– Även Uppsala har visat ett tydligt intresse. Där har vi tre olika projekt på gång, säger Staffan Schartner, ordförande i den ideella föreningen Byggemenskaper.

Han tror att kommunerna kan komma att visa ett större engagemang i frågan när det kommersiella intresset för att bygga svalnar.

Inspirationen kommer från Tyskland. Där är byggemenskaper numera en etablerad metod för bostadsbyggande. I München markanvisas i dag uppåt 40 procent av tomterna för byggemenskaper.

I Danmark finns cirka 500 bogemenskaper, som är ett slags variant av byggemenskaper.

Fakta. Byggemenskap

Den ideella föreningen Byggemenskaper samlar kunskap om byggemenskaper. Föreningen ger också råd vid bildande av byggemenskaper och genomförande av konkreta byggnadsprojekt. Läs mer på www.byggemenskaper.se

Boken ”Byggemenskaper” (Arkitektur förlag, 2016) är en handbok för den som vill bygga sitt hus tillsammans med andra.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.