Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Dagdrömmar främjar kreativiteten

.
. Foto: Thomas Karlsson
Kreativa personer är fantasifulla, flexibla och använder båda hjärnhalvorna när de tacklar ett problem. Däremot behöver de inte vara speciellt intelligenta och talangfulla. Det menar psykologen och professorn Ingegerd Carlsson.

I skolan var teckning hennes älsklingsämne. Fast det gick ännu bättre att måla hemma, tyckte hon. Där frodades kreativiteten. Men drömmen om att bli en framstående konstnär stannade vid att vara just en dröm.

Ingegerd Carlsson valde i stället att studera psykologi, sitt andra stora intresse. För två år sedan fick hon en professur i detta ämne vid universitet i Lund.

Hon har utforskat kreativitetens gåta sedan slutet av 1970-talet. Kärleken till målandet finns kvar, men nu försöker hon också förstå skapandets villkor i allmänhet.

Till en början intresserade sig Ingegerd Carlsson för barns kreativa utveckling. Senare ägnade hon sig åt olika projekt inom neuropsykologin och studerade vad som händer inne i hjärnan hos mer eller mindre kreativa personer.

Det har visat sig att den högra och vänstra hjärnhalvan samverkar mer hos personer som är mycket kreativa, än hos dem med en lägre kreativitet. Den högra hjärnhalvan förknippas ofta med helhetssyn, intuition, inlevelseförmåga, bildspråk och kroppsspråk. Den vänstra halvan kopplas samman med språk samt ett logiskt, analytiskt och rationellt tänkande.

Kreativitet är enkelt uttryckt när något nytt blir till, menar Ingegerd Carlsson. Det handlar om människors förmåga att upptäcka nya sätt att göra saker på, att se gamla saker på ett nytt sätt och att bli medveten om nya problem. Hon nämner som exempel en vanlig tvål, som ju inte alls liknar den soda och det kokosfett som den består av. Något nytt har bildats. På samma vis är allt nyskapande något helt annorlunda än de ursprungliga komponenterna eller ingredienserna.

Neuropsykologisk forskning visar att nya och oväntade kopplingar i hjärnan lättast sker i ett sinne som går på "lågvarv", i dagdrömsliknande tillstånd. Men därefter måste psyket varva upp för att kunna bearbeta det nya hugskottet.

- Det innebär att kreativa individer inte har ett jämnt och lugnt temperament utan drivs av sina känslor som motiverande kraft. Och det är viktigt att positiva känslor har större spelrum än hindrande och överkritiska - den som inte får resurser, möjlighet och utrymme att ta risker och göra fel åstadkommer inte heller något väsentligt nytt.

Enligt Ingegerd Carlsson är kreativitet en del av den mänskliga naturen och inte något som är förunnat ett fåtal skapande genier. Det handlar om ett överlevnadsverktyg som evolutionen försett oss med.

Varför är då vissa människor mer kreativa än andra? En förklaring kan vara att den kreativa "överlevnadsgenen" samverkar med ett gott minne och med en god logisk förmåga att utvärdera sina idéer.

När Ingegerd Carlsson
forskade om kreativitet i arbetslivet fann hon att ett kreativt klimat och ledarskap kan leda till en bättre hälsa.

- Flera studier visar att den som föds i en miljö där omgivningen är uppmuntrande och stimulerande, men också erbjuder motstånd, utvecklar sin kreativa förmåga. Enligt nya teorier är kreativiteten beroende av flera faktorer i ett större system.

Intelligens och talang är inte avgörande för vem som blir kreativ eller inte, enligt Ingegerd Carlsson. Många intelligenta människor saknar en kreativ förmåga, och en rad skickliga konstnärer upprepar sig bara utan att prestera något nytt.

Flexibilitet är ett nyckelbegrepp, fortsätter hon. Det handlar om att pröva olika lösningar och att inte för tidigt vara bunden till ett enda svar, liksom en förmåga att se problemen ur helt skilda synvinklar.

Men förmågan till flexibilitet säger inget om hur byggstenarna man bollar med har skapats. Här kommer fantasin in i bilden.

- Ofta tror forskare att rationell logik är det bästa och mest ändamålsenliga förhållningssätt människan kan ha till omgivningen. Hjulet gjorde att teknikutvecklingen började rulla. Fast lika gärna kan man påstå att människans förmåga att föreställa sig det som inte existerar - till exempel hjulet - är en av grundvalarna för framväxten av kultur och civilisation.

Under semestern läste hon en nyutkommen biografi om den finlandssvenska författaren Tove Jansson. Hennes pappa var en konstnärsbohem som försökte skapa fritt utan större tanke på familjeekonomin, medan mamman fick slita med "nyttokonst" för att det skulle finnas mat på bordet.

- Tove Jansson hade talang och var fantasifull, men kände också kravet att bidra till familjens försörjning genom slit och jobb. Hon är ett exempel på en nyskapande person, som lyckades omskapa bland annat sin egen familjemiljö till en lekfull fantasi som skildras i böckerna om Mumindalen. Där slit och jobb lyser med sin frånvaro.

Under arbetet med sin doktorsavhandling studerade Ingegerd Carlsson försvarsmekanismerna hos en grupp barn och ungdomar. När hon analyserade resultaten från testerna fann hon att pojkar skärmade av det hotfulla och strävade efter att ha strikt kontroll över sina reaktioner. Flickorna däremot hade ett mer prövande och känslomässigt förhållningssätt.

När gruppen delades upp efter hur kreativa de bedömdes vara på ett annat test upptäckte Ingegerd Carlsson något spännande. De som var högkreativa använde sig både av det egna och det andra könets typiska försvarsmekanismer - och de växlade mellan dem under förloppet att hantera det hotfulla.

- Det här tyder på att personer som är kreativa inte fastnat i ett mönster för hur de ska reagera, och att de lättare byter verktyg om de ställs inför något skrämmande.

- Kanske kan kreativitet kopplas till det som kallas en androgyn läggning, alltså att man har med drag av båda könen i sitt psyke. Både en känslig lyhördhet och en förmåga till känslokontroll finns på plats.

Enligt modern forskning finns ingen skillnad mellan mäns och kvinnors kreativa potential. Om kvinnor världen över hade samma resurser som män - inte minst i form av utbildning - kunde kreativiteten inriktas mot delvis andra mål än i dag, anser Ingegerd Carlsson. Hon pekar på så kallade mikrolån som hjälper kvinnor i tredje världen att driva företag.

Själv önskar hon kunna pröva sin idé om att kreativitet är hjärnans sätt att hålla sig frisk. Det handlar om att hela tiden lära sig nya saker, att undvika uttorkade "Grand Canyons" i hjärnan och att följa de till en början dolda ådror som ger möjlighet för nytt liv att gro.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.