Låt oss säga att du är övertygad om att kriminaliteten i Sverige ökar.

Din föreställning kan komma varifrån som helst. En nyhet på webben, någon du tjuvlyssnar på i tunnelbanan, en sen kväll ute på stan då du hör en skottlossning.

I alla fall:

Din övertygelse sår ett frö i dig. Du börjar notera andra tecken på kriminalitet i Sverige. Sakta men säkert blir du även mindre lyhörd för tecken på motsatsen – att Sverige blir tryggare för många grupper.

Du är en människa och har liksom alla människor en bekräftelsebias.

I regel har bekräftelsebias setts som något negativt. Den leder till filterbubblor och polariserar samhället. Den leder till konspirationsteorier.

Läs mer: Hon går Sveriges första högskolekurs om falska nyheter 

Men Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, håller inte helt med. I sin nya bok ”Knowledge resistance – how we avoid insight from others” (Manchester university press 2019) vill han utmana synen på bekräftelsebias som bara skadligt.

– Hela ordet ”bias”, på svenska skevhet, får ju det att låta som ett inbyggt fel i oss, en inkompetens. 

Vilket enligt Mikael Klintman är missvisande.

Bekräftelsebias har ett evolutionärt ursprung, framhåller han. Vi har ärvt våra gener av förfäder som jagade och samlade.

– De var genetiskt mer anpassade till att bli accepterade av gruppen än att opartiskt förstå en objektiv verklighetsbild.

Det här innebär att vi fortfarande tar till oss vissa falska, missvisande eller osannolika påståenden – om det gynnar vår status i gruppen, menar Mikael Klintman.

Att helt neutralt söka kunskap har alltid varit riskabelt, eftersom det har kunnat äventyra både individens ställning inom gruppen och gruppens överlevnad.

– Vissa säger att kunskapstörst är människans essens, men jag skulle inte tro det. Vår essens är snarare viljan att tillhöra en grupp, säger Mikael Klintman.

Intelligenta personer verkar vara bättre på att visa varför just de har rätt.

Den forskning han kommit över har inte visat att hög IQ eller bred allmänbildning skulle korrelera med mindre bekräftelsebias.

– Däremot verkar intelligenta personer vara bättre på att visa varför just de har rätt.

Att Albert Einstein aldrig accepterade den yngre Werner Heisenbergs tolkning av kvantmekanik brukar tas som exempel.

– De båda hade ett socialt intresse av att hitta fel i varandras argument, men inte av att hitta fallgropar i sina egna tankesätt. Einstein var mån om att behålla sin status.

Läs mer: Här får du lära dig att genomskåda hälsomyterna 

Men bekräftelsebias har inte bara att göra med vårt sociala behov. I boken ”Knowledge resistance” pekar Mikael Klintman på att vår hjärna behöver vila. Den förbrukar trots allt 25 procent av kroppens energi.

– Om vi konstant spjärnar emot, blir det tungt i längden. Vår hjärna behöver spara tid och energi. När någon på savannen ropade ”Tigern kommer!” hade det varit både energikrävande och livsfarligt att betvivla det. Även om det kom en tiger bara en gång på hundra.

Det finns inga tecken på att vita skulle ha väsentligt mer gemensamt med andra vita än med svarta människor.

Att det finns skadliga sidor med bekräftelsebias förnekar Mikael Klintman inte. Till exempel kan vänsterhänta ha en tendens att ha större igenkänning med andra vänsterhänta, vita personer med andra vita och så vidare.

– Då är det oerhört viktigt att minnas att det är fråga om en bias utan substans. Det finns inga tecken på att vita skulle ha väsentligt mer gemensamt med andra vita än med svarta människor, säger Mikael Klintman.

Och det kanske man inte inser under stark stress. Mikael Klintman menar nämligen att man agerar mest ”biased” i hotfulla situationer, när man till exempel ställs inför frågan ”vem ska jag rädda från att drunkna?” En studie har visat att män sprider näthat som aktivast på fredagskvällen.