Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Därför behöver man inte leka med sina barn”

Att leka med barnen är inget måste, men när man gör det gäller det att vara engagerad, enligt psykologer. På bilden leker Mike Tindall med några av den brittiska kungasläktens barn.
Att leka med barnen är inget måste, men när man gör det gäller det att vara engagerad, enligt psykologer. På bilden leker Mike Tindall med några av den brittiska kungasläktens barn. Foto: Neil Warner/Splash News/IBL

Man måste inte leka med sina barn. Men när man gör det måste man vara engagerad, säger psykologen Malin Bergström. Här ger hon tips till föräldrar som tycker att det är svårt att leka, och tips om hur man ger sina barn bra förutsättningar för lek.

Som liten flicka lekte Malin Bergström nästan jämt och det är nog en viktig förklaring till att hon i dag arbetar som barnpsykolog. Ju mer hon lärt sig, desto viktigare märker hon att leken är för ett barns utveckling. Därför måste vi också ha en stor respekt för när barn leker, tycker hon.

– Leken lär dem att förbereda sig för vuxenlivet och att lära känna sig själva. Leken är barnens hela väsen och liv, något verkligt magiskt. Därför menar jag att alla barn måste få så bra förutsättningar som möjligt att leka fritt, säger Malin Bergström.

Hon menar att leken utvecklar barnets språk och insikten om hur tillvaron hänger ihop, men också ökar förståelsen för regler och för andra människor.

– Leken hjälper barn att skapa ett sammanhang och bearbeta sådant de lär sig. Tillsammans med andra barn blir leken en gemensam upplevelse, och ofta en intensiv sådan. Barnen går så intensivt upp i leken att tid och rum upphör att existera.

Alla barn behöver leka för att utvecklas, säger Malin Bergström. De kan leka ensamma, med en kamrat eller med flera andra barn.

– Som förälder handlar det om att ge barnet bra möjligheter att leka – mycket och ofta. Det kan vara i skogen, framför en dataskärm eller i köket. Leken kan vara stillsam och full av rörelse, till och med stökig.

Sverige är ett paradis för barn på många sätt, tycker Malin Bergström. Det finns en stor kunskap i förskolan om lekens betydelse, och en stor respekt för den. Välvilliga föräldrar låter också ofta barnen ta plats i familjelivet, säger hon.

– Men vuxenlivet blir alltmer inrutat, både på jobbet och på fritiden. Risken är att vi överför detta på barnen och schemalägger även deras liv. Jag funderar över om det påverkar leken och lekförmågan negativt. Troligen är det så.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte går att uppfostra och leka samtidigt. Se leken som en chans att ha kul och få tid att vara med barnet.

Tänk bara på hur det kan låta när en förälder kommer för att möta på förskolan och barnet säger att han eller hon vill leka klart innan de kan gå hem, säger Malin Bergström.

– Vilken förälder sätter sig då en halvtimme på en bänk och väntar tills dess att deras barn lekt klart?

Vad kan vuxna göra för att stötta barns lek?

– Försök se till att leken inte är så styrd, att den får ske på barnens villkor. Som förälder kan man hjälpa sitt barn genom att vara med själv och leka, men också se till att det får leka med andra barn. Och om till exempel två syskon som varit lite stökiga under veckan leker tillsammans på lördagsförmiddagen kanske det bästa är att lägga ned den planerade eftermiddagsaktiviteten.

Foto: Fredrik Funck
– Närvaro är a och o i leken, säger psykologen Malin Bergström. Foto: Fredrik Funck

Malin Bergström vill framhålla att barn inte leker på befallning - och att leken inte går att planera i detalj. Leken uppstår i nuet och det är viktigt att ha i åtanke.

Måste en förälder leka med sitt barn?

– Nej, för att delta i leken gäller det att vara engagerad. Om en förälder inte vill leka är det som när vi vuxna tittar på mobilen när vi träffar en vän på fiket eller skickar sms under finmiddagen. Det märks. Närvaro är a och o i leken. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte går att uppfostra och leka samtidigt. Se leken som en chans att ha kul och få tid att vara med barnet.

Barn behöver visst stöd när de leker, fortsätter Malin Bergström. Ibland handlar det bara om små pushar i rätt riktning för att leken ska bli meningsfull, för att den ska fördjupas. Under leken är hjärnan på topp och avslappnad på en och samma gång. Så leken har en viktig betydelse för lärandet, även om det inte är syftet.

– Vissa typer av lekar anses som ”fina”, andra som stökiga eller skrämmande och onödiga. Barn prövar på att vara både modiga och fega när de leker. Saker som kan verka farliga blir lättare att hantera i leken. Att en magisk ring förtrollar de dumma kan kännas lättare att ta till sig än att den dumma skulle kunna finnas i den verkliga världen.

Vi talar alltför sällan om lekens betydelse för en människas utveckling.

Leken innebär också att barn kan leva sig in i personer som är annorlunda än de själva, säger Malin Bergström. Det är ett sätt att lära sig för livet, lära sig att kunna umgås med alla människor.

– Barn kan tidigt skilja mellan fantasi och verklighet. Det är därför en stol kan bli en häst, köksbordet taket på en koja och så vidare. Och det är därför ett barn kan låta en blomma prata när de leker – fast de vet att blommor inte kan tala.

När Malin Bergström vandrade runt i skogen dagen före det här samtalet hittade hon ”värsta kojan”, som hon uttrycker det.

– Det gjorde mig så glad att barn kan leka fritt och skapa, säger hon.

I dag ligger mycket av fokus i debatten om skolans och förskolans roll på kunskap, det vill säga att det är viktigt att barnen och eleverna lär sig så mycket som möjligt.

– Kunskaper är viktiga i vårt moderna samhälle. Men vi talar alltför sällan om lekens betydelse för en människas utveckling, tycker Malin Bergström.

Samtidigt vill hon inte romantisera forna tider, som om alla barn då lekte snällt tillsammans så fort de fick möjlighet.

– På 1950-talet, som ibland lyfts fram som en idyllisk tid, for många barn illa. De fick inte vara med utan hamnade utanför.

I sitt arbete som forskare på Karolinska institutet (KI) studerar Malin Bergström barns hälsa och utveckling i ett större perspektiv. Projektet äger rum på olika barnavårdscentraler.

– Som psykolog är jag särskilt intresserad av hur barnen leker och kommunicerar.

Råd till föräldrar

Lek med dina barn – gärna ofta och mycket. Men det får inte bli något krav. Närvaro är a och o i leken.

Om du som förälder inte gillar att leka, låt bli. Det viktiga är att du ser till att ge barnet förutsättningar för lek. Och att du respekterar leken.

Tycker du det är tråkigt att leka eller känner dig stel, följ barnet. Sitt på händerna och låt barnet leda.

Ett knep kan vara att bara kommentera det barnet gör ”då tog du upp väskan” eller att ge en ”cue” på lekspråk: ”Då verkade du ha jättebråttom till grishuset” och se vart det tar vägen hos barnet.

Det går inte att uppfostra och leka samtidigt. Se leken som en chans att ha det kul och få tid att vara med barnet.

Inga lekar är ”finare” än andra. Barn måste få utforska även det som känns skrämmande och farligt i leken. Snöp inte barn genom att vara intolerant mot lekar du uppfattar som stökiga eller om barn leker att de är någon som är ”dum”. Lyssna, iaktta och se vart det tar vägen. Ingrip om det behövs men skäll inte utan för i stället leken i en ny riktning genom att till exempel införa en ny förutsättning.

Barn leker inte på befallning – ta därför vara på tillfället när det uppstår. Ibland måste kanske planeringen ändras, och lördagsshoppingen skjutas upp en stund.

Bli inte orolig om ditt barn har en låtsaskompis, sådana fyller ofta en viktig funktion i barns liv och vid ensamlek.

Källa: Malin Bergström, barnpsykolog och forskare

Rättelse 2017-06-16 08:41
I en tidigare version av artikeln angavs att bilden föreställde prins William, men det är Mike Tindall som leker med barnen. Tindall är gift med Zara Phillips som är dotter till prinsessan Anne.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.