Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Den uppkopplade hjärnan: Så påverkas barn av digitala medier

Ett barns hjärna har en fantastisk förmåga att anpassa sig och förändras.
Ett barns hjärna har en fantastisk förmåga att anpassa sig och förändras. Foto: Erik Ardelius

Vad vet vi egentligen om hur barns hjärnor påverkas av digitala medier och av att vara uppkopplade? 

Mycket tyder på att en stor konsumtion kan vara skadlig. Men det finns också hjärnforskare som pekar på att nya medier gör oss mer intelligenta. 

Nya medier har alltid skapat oro hos den äldre generationen. Redan de gamla grekerna och Sokrates trodde att skrivkonsten skulle fördärva ungdomarna eftersom de levde i en kultur som värdesatte det muntliga traderandet så högt.

När telefonen uppfanns fanns det de som menade att den skulle förstöra hjärnan. 

I vår tid har ingen mindre än Apples grundare Steve Jobs sagt att han hindrade sina barn att använda Ipad med motiveringen att den kunde påverka dem negativt.

Många föräldrar oroar sig över att deras barn är uppkopplade i stort sett hela tiden. Och vi vet väldigt litet om hur det påverkar deras hjärnor, särskilt under småbarnsåren när hjärnan växer och formas. 

På ett seminarium som Svenska Läkaresällskapet ordnade i Stockholm förra veckan under rubriken ”Den uppkopplade barnhjärnan” inledde barnläkaren Hugo Lagercrantz med att konstatera att ”barns synapser är promiskuösa, de tycker om tillfälliga förbindelser”.

Det var hans sätt att säga att barnhjärnan är en härva av 100-tals miljarder nervceller som i sin tur har kontakter med andra celler i kroppen. Det gör att den har en fantastisk förmåga att anpassa sig och förändras. 

Det finns barn som sitter framför datorn i en sådan omfattning att de inte hinner träffa kompisar, göra läxor, läsa böcker eller få tillräckligt med sömn.

Men när språkforskaren Patricia Kuhl framförde åsikten att barn under två år inte ska använda digitala medier alls, fick hon mothugg av psykologiprofessor Mikael Heimann.

Han visade en film där en pojke som var tio månader satt med sin mammas Iphone och gungade och sjöng framför barnmusikvideon ”Tänk om jag hade en liten apa”.

Internet kan också användas för att få barn att röra på sig och uppleva glädje och rytm, vilket anses särskilt viktigt för deras kognitiva utveckling.

1. Varför är det så svårt att ha klara skärmregler?

En anledning är att det har blivit så svårt att skilja ut medieanvändningen från livet i stort. Tidigare satt barn på en viss plats under en begränsad tid och tog del av ett innehåll. Då var det enklare att ta reda på hur de påverkas. 

I dag har gränserna suddats ut och en del barn är i princip uppkopplade hela tiden. 

Förra veckan publicerade Statens medieråd rapporten Ungar och medier 2017, demografi. Den visar att barn till lågutbildade föräldrar med hög inkomst är uppkopplade mest av alla. 

Pojkar spelar mer spel än flickorna som använder sociala medier mer. Från 15 års ålder sitter nästan hälften av killarna mer än tre timmar om dagen framför en skärm och spelar datorspel. Många av spelen är extremt våldsamma. 

Men forskare kan i dag inte enas om hur det påverkar deras hjärnor. Det enda de kan säga säkert är att hjärnan förändras av allt vi gör, särskilt om vi gör något mycket.

Så visst hade Steve Jobs anledning att vara orolig. Det finns barn som sitter framför datorn i en sådan omfattning att de inte hinner träffa kompisar, göra läxor, läsa böcker eller få tillräckligt med sömn. 

2. Finns det grupper som är särskilt sårbara?

Barn med neuropsykiatriska funktionshinder, som adhd, har lättare att tappa tråden i ett stökigt klassrum där det finns mobiler som pockar på uppmärksamhet. 

Så det är en bra regel att lägga undan dem i klassrummet eller vid läxläsning, menar Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap och specialiserad på barns utveckling och träning av hjärnan. 

Men det finns även dataprogram som hjälper dessa barn att träna upp sin koncentrationsförmåga. Det finns också program för att träna matematik och läsning. Så skärmar är inte nödvändigtvis av ondo.

Det är de första levnadsåren, då hjärnan växer som snabbast, som man ska vara särskilt uppmärksam. Det är då mycket grundläggs, särskilt när det gäller språkinlärning.

Torkel Klingberg har dock svårt att tänka sig att barn kan ägna så mycket tid åt tv eller dator att det skulle kunna försämra deras språkutveckling.

Foto: Henrik Montgomery/TT

3. Gör Google att vi minns sämre?

Det finns de som håller upp ett varnande finger för att eleverna använder Google i stället för att lära sig saker utantill och att det skulle försämra deras inlärning.

Enligt Torkel Klingberg är det viktigt att lära sig vissa saker utantill. Men även om vi behöver en utantillkunskap så tror han inte att det är negativt för skolarbetet att också googla.

Att googla är en kognitiv sysselsättning som är minst lika utmanande som att leta reda på en bok på biblioteket, menar han.

Den som söker på nätet lär sig dessutom att skumma igenom ett omfattande material och blir på så vis bättre på att sålla i stora mängder information på kort tid och kanske även på att skriva sammanfattningar.

Den som är van att googla och skumläsa mycket i skolan kanske tycker det är svårt att koncentrera sig på en bok av Dostojevskij på kvällen. 

– Visst kan det ta litet tid att ställa om till en annan typ av läsning. Men det betyder inte att hjärnan skulle fungera sämre, säger Torkel Klingberg.

4. Måste inte barn använda penna och papper för att lära sig skriva och räkna?

Jo, men den som använder en dator i en timme eller två har fortfarande många timmar kvar på dygnet. Den tiden kan användas för att använda penna och papper.

Flera forskare på seminariet hävdade att motsättningen mellan penna och tangentbord är påhittad. Barn och unga med dyslexi och dyskalkyli har dessutom visat sig ha stor hjälp av datorer i skolan – särskilt för att lära sig språk och matematik. 

Även barn med motoriska svårigheter har visat sig kunna få stor hjälp av att använda datorer.

Däremot ska man se upp med ett barn som bara sitter ihopkrupet på en stol. 

Det finns mängder av studier som visar hur viktigt det är med fysisk aktivitet för hjärnans utveckling. Bland annat den berömda Bunkeflostudien som har visat hur viktigt det är med rörelse och lek för att öka barnens självförtroende, motivation, koncentration och inlärning.

5. Blir barn smartare av att använda nya medier?

Varje ny generation blir litet smartare än den föregående. I alla fall vad gäller den sortens intelligens som kan mätas med intelligenstester. Det kallas för Flynn-effekten och det är svårt att säga vad den beror på. 

Men det finns teorier om att det handlar om att nya generationer måste lära sig att navigera i en allt mer komplex värld.  

Ny teknik kan mycket väl träna oss på att lösa problem, enligt Torkel Klingberg, som menar att det då framför allt handlar om att vi tränar oss på att använda arbetsminnet.

Det är arbetsminnet som gör att vi kan hålla flera bollar i luften samtidigt. Det kan i det långa loppet ha en positiv effekt på intelligensen. 

Det finns studier som har visat att datorspel förbättrar många mentala funktioner hos spelarna. Men inte de färdigheter som har med fakta och ordförråd att göra.

Samtidigt som det finns studier som visar att den som sitter mycket framför datorn missar att göra saker som är ännu viktigare för intelligensen – som att göra läxor och sova. 

Dygnet har trots allt bara 24 timmar.

Läs mer:

Svenska tioåringars digitala kompetens är bättre än genomsnittet, visar internationell undersökning

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.