Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Det gäller att väcka elevens nyfikenhet”

Högskolelektorn Samuel Bengmark och den pensionerade matematikläraren Bengt Uhlin är överens: Elevernas framgång avgörs helt av lärarnas insats i klassrummet.
Högskolelektorn Samuel Bengmark och den pensionerade matematikläraren Bengt Uhlin är överens: Elevernas framgång avgörs helt av lärarnas insats i klassrummet. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Gymnasieelever har stora problem med enkla beräkningar som de borde ha lärt sig på mellanstadiet. Matematiksatsningar som har gjorts har misslyckats, menade två forskare på DN Debatt i går. Vi har talat med mattelärarna Bengt Uhlin och Samuel Bengmark.

Krångliga andragradsekvationer och knepiga beräkningar av logaritmer. Hur många minns inte mattelektionerna som urtråkiga och helt meningslösa? Svenska elevers kunskaper i matematik verkar bli allt sämre, och i den senaste Pisa-rapporten hamnar Sverige långt under genomsnittet.

Bengt Ulin avslutade en lång lärargärning genom att före pensioneringen arbeta som lektor på Lärarhögskolan i Stockholm. Där undervisade han nya grundskolepedagoger i ämnet som han älskat ända sedan han gick i en gammal realskola i Ådalen i början av 1940-talet. Än i dag, 85 år gammal, brinner han för att pojkar och flickor i den svenska skolan ska få uppleva matematikens ”underbara skönhet”.

– Matematik är ett ämne där det går att uppleva en sann visshet, ett plus ett blir faktiskt alltid två. I samhällsvetenskap, psykologi och de flesta andra ämnen är det inte så. I matten behövs en ständig övning, och den stora utmaningen för en lärare är att göra undervisningen så givande som möjligt.

Nyligen samlades filosofer, matematiker och matematiklärare till en konferens i Umeå för att bland annat tala om matematikens skönhet och dess koppling till vår vardag. Under nära femtio år har Bengt Ulin talat varmt och länge om lustfaktorns betydelse, om att siffror är så vackra.

En vardagsmänniska har egentligen ganska liten nytta av ekvationer och logaritmer, fortsätter Bengt Ulin. Men skolmatematiken har också ett annat syfte. Det handlar om att utveckla vårt mänskliga omdöme och att avgöra vad som är rimligt eller inte – men framför allt att syna vårt eget tänkande.

– Kommer den som cyklar i tjugo kilometer i timmen från Stockholm fram till Södertälje, dit det är fyrtio kilometer, på en halvtimme? Eller kanske två timmar? Ja, vad är rimligt?

Enligt Bengt Ulin bör all problemlösning i matematiken börja med ett sökande som bygger på fantasi. Logiken kommer i en senare fas. Eleverna måste bli nyfikna, känna det lockande att ge sig in i siffrornas värld.

– Att eleverna vill anta utmaningar i problemlösning är allra viktigast, men tekniskt intresserade elever kan få i uppgift att beräkna tiden för acceleration av en bil till hundra kilometer i timmen eller att beräkna volymen hos en cylinder.

– För den elev som gillar att måla och är intresserad av arkitektur kan i stället problem rörande gyllene snittet och andra proportioner vara ett sätt att öka intresset för matematiken. Blivande lärare borde lära sig hur de ska väcka nyfikenheten hos eleverna.

Redan när Bengt Ulin på 50-talet studerade på universitetet i Uppsala diskuterades nyttan med matematik. Borde inte ämnet vara förbehållet dem som behövde ha kunskaperna i sin framtida yrkesutövning eller hade ett särskilt intresse för ekvationer?

Efter studierna på universitetet arbetade Bengt Ulin på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Han deltog tidigt i debatten om matematikens dåliga status och har senare som waldorflärare skrivit böcker om ämnets betydelse. Han har undervisat lärare i Tyskland, Sydkorea, Georgien och Ryssland.

– Läraryrket har fått allt sämre status i Sverige, särskilt de naturvetenskapliga ämnena lockar allt färre studenter. Det är beklagligt att så många elever upplever matematik som tråkigt. De går miste om en skolning av tänkandet – och faktiskt också om skönhetsupplevelser.

Lärare är det mest komplexa yrke så finns. Det menar Samuel Bengmark, lektor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han talar om hur viktigt det är att den som undervisar har goda ämneskunskaper för att klara av att svara på elevernas undringar. 

– Lärarna står där mitt i hetluften dagarna i ända. De ska svara på alla upptänkliga frågor, och vara mentorer som hjälper till att sätta mål och upprätthålla elevernas höga förväntningar. Lärarna måste fånga alla elevers nyfikenhet och ta deras frågor som utgångspunkt för lärande, säger Samuel Bengmark.

Men att enbart ha goda ämneskunskaper räcker inte och den allra bästa och kunnigaste professorn kan bli en katastrof i ett klassrum, påpekar han. En duktig lärare måste stimulera och engagera sina elever och studenter. Det handlar om att vara kompetent i mötet med andra människor, om att lyssna och ta in.

Den här kombinationen mellan att ha goda kunskaper i sitt ämne och att vara en lika god människokännare har inte betonats tillräckligt i debatten, anser Samuel Bengmark.

– Goda ämneskunskaper hjälper inte om man är lite asocial, och en inkännande lärare som inte kan särskilt mycket om sitt ämne är körd ganska snart.  

Det här skiljer läraryrket från många andra krävande yrken, säger Samuel Bengmark. Läkare, jurister eller ingenjörer kan finna sin plats i en mer nischad roll och därmed klara sig på arbetsmarknaden.

Samuel har själv doktorerat i matematik, och driver nu Chalmers kombinationsutbildning där studenterna blir både ingenjörer och gymnasielärare.

– De läser tre år på civilingenjörsprogrammet, och kan sedan fortsätta med masterutbildningen ”Lärande och ledarskap”. Förutom gedigna ämneskunskaper får de också en insikt om hur andra människor tänker och lär sig att stimulera eleverna till att vilja förstå mer.

På Chalmers har nyblivna studenter sedan 1973 fått genomföra diagnostiska prov i just matematik.

– Och resultaten blir bara sämre och sämre. Mellan 1994 och 2006 halverades många av studenternas grundläggande baskunskaper. Jag talar då inte om avancerad matematisk problemlösning utan om att klara till exempel andragradsekvationer. Något som ingår i gymnasieutbildningen.

Samuel Bengmark är ordförande i Sveriges kommitté för matematikutbildning, som är knuten till Kungliga vetenskapsakademin. Kommittén arrangerar varje år ”Kleindagarna” där gymnasielärare och matematiker utvecklar morgondagens matematiklektioner för gymnasieskolan.

Går det att vända utvecklingen?

– Det går fortare att riva ett hus än att bygga upp ett nytt. Jag är optimistisk och tror att det går att vända utvecklingen. Men vi måste ha tålamod. Vi måste hjälpa lärarna att bli starkare, både i sina ämnen och i hur de möter andra människor. Sedan måste vi se till att rekrytera ”topplärare” som kan driva på och utveckla skolans verksamhet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.