Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/det-har-tanker-niorna-pa-nar-de-valjer-gymnasium/

Insidan

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Foto: Berit Roald/NTB scanpix

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium.

Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Snart är det dags för alla nior i Sverige att fatta ett stort framtidsbeslut: Vilket gymnasium ska jag välja, vilket program ska jag ta och i vilken kommun vill jag gå i skola de följande tre åren?

Det är inte bara för eleven som valet får konsekvenser. Även skolorna försöker locka elever. Dessa tar nämligen med sig en summa på omkring 100 000 kronor per år till sitt gymnasium, oavsett om skolan är privat eller offentlig.

Dragkampen om eleverna har fått skolorna att ta till olika knep för att marknadsföra sig. Och när niorna ska orientera sig i skogen av gymnasier finns det olika lockbeten för olika målgrupper, tyder forskning på.

Har man höga betyg i nian bryr man sig mer om skolans rykte och programutbud när man väljer gymnasium. Har man lägre betyg lägger man större vikt vid vad vännerna väljer än vad högpresterande elever gör, och vid saker som inte är direkt relaterade till skolan eller undervisningen – som en gratis surfplatta eller dator.

Det visar en avhandling av Mikael Thelin, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

1 500 elever deltog i undersökningen. Oavsett om eleven kom från Boden i norr eller Eslöv i söder, från Stockholm eller Östra Göinge, tydde resultaten på samma sak.

– Gratis surfplatta eller dator hör till samma kategori som utlandsresor, kompisars val eller möjligheten att utöva en hobby under skoldagen. De hänger inte ihop med undervisningens kvalitet, utan fungerar som snabba incitament, säger Mikael Thelin.

Varför tror du att gratis dator eller surfplatta spelar större roll för elever med låga betyg?

– Man kan se det som en mognadsfråga. Elever med lägre betyg kanske inte tänker lika långt in i framtiden som jämnåriga med höga betyg. De vet inte vad som egentligen vore bäst för deras inlärning.

Det finns ingen myndighet som övervakar skolornas marknadsföring

Enligt Mikael Thelin är gymnasievalet ett stort ansvar att lägga på 15–16-åringars axlar. Om elever med låga betyg väljer utifrån faktorer som inte hänger ihop med undervisningens kvalitet så riskerar de att fatta beslut som är dåliga för deras framtid.

– Med teknologi i klassrummet kan det dessutom vara svårt att koncentrera sig. Min gissning är att det är just elever med låga betyg som inte klarar av multitasking.

Så hur ska man förhålla sig kritiskt till marknadsföringen?

– Kräv att skolan visar på kvalitativ undervisning och tänk efter själv. En skola med höga betygssnitt behöver inte betyda att man lär sig bäst där, att de har de bästa lärarna. Det kan helt enkelt bero på att högpresterande elever söker dit.

Enligt Thelin gynnar den nuvarande valfriheten och konkurrensen framför allt de högpresterande.

– Elever med höga betyg vet eventuellt redan vad de vill studera och var. De väljer ett gymnasium med andra högpresterande, och finner en ny gemenskap. De verkar också vara mer studiemotiverade, och fattar därför beslut som gynnar inlärningen.

Grafen visar vilka faktorer som inverkar på niornas gymnasieval. Eleverna fick titta på 22 fiktiva skolor och värdera dem utifrån hur attraktiva de tyckte de var. Då kunde sex faktorer sållas ut. Foto: DN

Nu ska Mikael Thelin fortsätta studera skolors marknadsföring, tillsammans med företagsekonomer vid Uppsala universitet. Han anser att det i slutändan är staten som bär ansvaret för den sårbara situation som elever med låga betyg hamnat i.

– Bankers verksamhet granskas av Finansinspektionen, men det finns ingen myndighet som övervakar skolornas marknadsföring. Eftersom skolorna har ett ekonomiskt intresse att locka elever skulle det behövas statlig reglering, säger Mikael Thelin.

Skolinspektionen är den myndighet som följer med skolors verksamhet, men reglerar inte marknadsföringen.

Mikael Thelin, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Foto: Privat

Privatiseringen av skolan har från politiskt håll motiverats med att den skapar bättre utbildning, fler valmöjligheter, mer pedagogisk mångfald och lägre kostnader för samhället.

– Så gott som allt har kommit på skam. Det är fyra koncerner som äger de flesta friskolorna. Valmöjligheterna har i vissa regioner snarare blivit färre, säger Mikael Thelin.

Han påpekar att inte bara eleverna, utan också skolorna, har valfrihet. Skolor kan välja att etablera sig på ett ställe där det finns en stor befolkning, och att dra in program om få elever söker.

Mikael Thelin har inte alltid varit forskare. Hans yrkesliv började i Halmstad år 2000, som lärare i psykologi, geografi och historia.

– Jag har alltid gillat att träffa elever, och själva undervisningen. Särskilt givande är det att se när en elev klarar av något som den förr inte kunde, något man kanske har jobbat på i ett år.

Man började se elever mer som kunder än som människor

Thelin kände ändå att en förändring i läraruppdraget kröp in på honom. Möten med andra ämneslärare, som handlade om vilka moment som fungerade bäst för eleverna, ersattes med större möten där samtalen kretsade kring skolan i stort.

– Att vi talar om hur elever mår är jätteviktigt. Men att göra reklam för skolan vid öppet hus för att locka nya elever intresserar mig inte. Jag är lärare i grunden, inte marknadsförare!

När ämnesdiskussionerna avtog tappade Mikael Thelin intresse för jobbet. Han saknade diskussioner om elevers kunskap och förmågor.

– Jag kände att strävan efter bildning inte var så viktig längre. Samtidigt tipsade en kompis om doktorandtjänsten i Uppsala, så jag valde att hoppa på den.

Många av Thelins kollegor upplevde samma förändring, säger han. Från att i ämneslagen ha fått bestämma själva över undervisningen uppfattade lärarna att det blev mer toppstyrt och att ämnena tonades ned.

– Det blev mer och mer ”gör si, gör så” från chefernas håll. Att använda tekniska verktyg som surfplattor eller datorer var viktigare än att eleverna faktiskt lärde sig.

– Då började också en ny jargong ta form. Man började se elever mer som kunder än som människor. Det ser vi nu i marknadsföringen.

Artikeln har tillfogats en rättelse.

Läs mer: ”Många var oroliga för att deras poäng inte skulle räcka för gymnasiet”