Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Expert: Sociala medier naturlig del av barns vardag

Vad gör barnen på sociala medier? Gränsen mellan att skydda barnen och att kränka deras integritet kan ibland vara svår att dra.
Vad gör barnen på sociala medier? Gränsen mellan att skydda barnen och att kränka deras integritet kan ibland vara svår att dra. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Svenska föräldrar tycker att det är de själva som har det största ansvaret för att skydda barnen på internet. För det krävs att man får barnets förtroende och ställer rätt frågor, säger experterna.

Svenska barn och ungdomar använder sociala medier på nätet som aldrig förr. År 2010 var det 7 procent av 16-åringarna i Sverige som använde sig av mobilen för att koppla upp sig mot internet. Nu är siffran över 94 procent, enligt Statens medieråd.

– Det är viktigt att föräldrarna förstår att livet på sociala medier är en naturlig del av barns och ungas vardag i dag, säger Helena Dal, verksamhetsansvarig för information och vägledning på Statens medieråd.

Med den ökande närvaron på nätet har också föräldrarnas oro för vad deras barn kan utsättas för ökat. Det kommer ständiga rapporter om kränkningar och mobbning på sociala medier.

Helena Dal tycker att det är naturligt att föräldrar känner oro för sina barn men också att det är viktigt att barnen får veta det.

Foto: Statens medieråd– Förklara för barnen vad du är orolig för och inte minst varför, säger Helena Dal.

Enligt Medierådets rapport ”Föräldrar & medier 2015” tycker en stor del av föräldrarna att det framför allt är deras eget ansvar att skydda sina barn mot farorna på internet.

Men osäkerheten är stor kring hur man ska närma sig sina barn för att prata om vad de sysslar med på Instagram, Kik och Snapchat.

– Ett nyfiket förhållningssätt är en bra utgångspunkt. Det är barnen som är den bästa källan till kunskap, de är ju experterna, säger Helena Dal.

Hon tycker det är bäst att ställa öppna frågor, till exempel ”hur har du haft det på nätet i dag?”.

Malin Bergström, barnpsykolog och forskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, är inne på samma linje och tycker att det är bra om man redan från början kan bygga in det digitala livet som en naturlig del i familjens liv. Och då måste man ha barnen med sig.

– En normalfungerande vuxen har inte en chans att ha koll på ett barn som inte låter en ha koll. Säg till dina barn att du behöver förstå och be dem visa hur det fungerar. Välj någon liten del och ta det i små portioner, inte allt på en gång, säger hon.

 

En normalfungerande vuxen har inte en chans att ha koll på ett barn som inte låter en ha koll. 

 

Man bör dock inte vara överdrivet nyfiken eller skvallra om det man ser ifall man släpps in i barnens nätverk. Det gäller att respektera barnens integritet, menar Malin Bergström.

– Det är jätteviktigt för barn och unga hur de framstår på sociala medier, det är deras marknadsföring av sig själva och inget man skojar om. Skriv inga idiotkommentarer!

Helena Dal understryker att en mycket viktig del i samtalen med barnen handlar om att stärka dem så att de får en bra självkänsla och ett självförtroende, så att de kan ha ett kritiskt förhållningssätt när okända personer tar kontakt.

– Diskutera språkbruket och ta fram en tydlig handlingsplan för vad man ska göra om någon till exempel kallar ditt barn för hora. Det kan handla om förtalsbrott. Ta en skärmdump på uttalandet så att det finns bevis för att gå vidare med en anmälan. Det är viktigt att markera.

Barn förstår inte alltid vidden av det de gör på sociala medier, och därför är det viktigt att prata om konsekvenser, menar Helena Dal.

Men det är inte alltid som föräldrarna själva agerar särskilt genomtänkt på sociala medier. Är det till exempel okej för föräldrar att lägga ut bilder på sina barn utan att fråga?

– Bilderna kan finnas kvar i evighet. Hur roligt är det för barnen när de blir äldre att ha en massa bilder av sig själva som barn tillgängliga för alla? Vad tycker de om det? Det kan vara något att diskutera, säger Helena Dal.

Hon tycker att det generellt är viktigt att föräldrar tillsammans med barnen hittar gemensamma strategier för att hantera farorna på sociala medier. Även här är barnens egen kunskap en bra utgångspunkt.

– Barn och unga har ofta redan egna ”försiktighetsåtgärder” som föräldrarna inte känner till. Låt dem berätta!

Det kanske viktigaste rådet till föräldrarna är att inte skuldbelägga sina barn om de råkat ut för något på nätet.

– Om man skuldbelägger sitt barn får man inte veta någonting sedan. Att komma med pekpinnar leder sällan till något bra. Var i stället uppmuntrande och säg att ”vad bra att du berättar”, säger Helena Dal.

Foto: Beatrice LundborgIbland kan det vara svårt att dra gränsen mellan att skydda sina barn och att kränka deras integritet. Malin Bergström hänvisar till FN:s barnkonvention som säger att barnen både har rätt till att bli skyddade och rätt till att inte få sin integritet kränkt.

Hur håller man sig på rätt sida om skiljelinjen i normalfallet?

– För mig är det avgörande att man som förälder gjort sig förtjänt av barnets förtroende. Till exempel genom att lova att inte göra något dumt om barnet addar mig på Instagram. Gå inte bakom ryggen på barnet utan förklara att du har goda avsikter med att lägga dig i, och ge exempel på varför barnet kan behöva hjälp, säger Malin Bergström.

Men vid vissa tillfällen kan det vara nödvändigt för en förälder att medvetet passera gränsen.

– Som förälder har man ett skyddsansvar som man aldrig kan sätta åt sidan. Ibland kan man till och med tvingas kränka integriteten till exempel genom att läsa barnets mejl. Men då måste man också kunna stå för det efteråt, säger Malin Bergström.

Foto i text: Statens medieråd, Beatrice Lundborg

Fem råd. Prata med barnen om internet

  1. Skaffa kunskap. Ta reda på hur olika sociala medier och spel fungerar. Be barnen berätta och visa funktionerna i forum de brukar besöka.
  2. Förklara din oro. Berätta vad du är orolig för och varför.
  3. Utarbeta strategier. Fråga ditt barn hur hen hanterar olika situationer på nätet – till exempel om en okänd person söker kontakt. Hitta strategier ni kan vara överens om.
  4. Uppmuntra ditt barn att reagera. Uppmana barnen att berätta om andra utsätts för kränkningar. Diskutera hur ditt barn kan agera. Kanske ska kränkningen anmälas?
  5. Skuldbelägg inte. Om ditt barn råkat ut för en kränkning eller annat på nätet – skuldbelägg inte, även om du tycker att ditt barn betett sig obetänksamt.

Källa: Statens medieråd

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.