Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Föräldrar känner sig maktlösa”

Robert Örell håller i en verksamhet för föräldrar till barn som vill åka eller har åkt till Syrien för att slåss för väpnade terroristorganisationer som IS.
Robert Örell håller i en verksamhet för föräldrar till barn som vill åka eller har åkt till Syrien för att slåss för väpnade terroristorganisationer som IS. Foto: Lotta Härdelin

Unga människor från Sverige reser till Syrien för att ansluta sig till terrororganisationer som IS. Kvar lämnar de sina föräldrar som ofta brottas med känslor av oro, skam och rädsla.

Vi kan sätta oss inne i kaféet, säger Robert Örell när vi träffas i entrén till Fryshuset i Stockholm. Robert Örell är en av de drivande krafterna bakom projektet Syrealize – ett anhörigstöd som vänder sig till föräldrar vars barn funderar på att åka, eller som redan har gett sig av, till Syrien för att strida.

– De senaste åren har det varit väldigt mycket uppmärksamhet kring personer som reser till andra delar av världen för att ansluta sig till väpnade extremistgrupper. Genom vår avhopparverksamhet Exit har vi lång erfarenhet av anhörigstöd, säger Robert Örell som också är Exits verksamhetschef.

De som svarar på linjen är en socionom och en person med lång erfarenhet av konfliktlösning, båda väl bekanta med läget i Syrien. För många som ringer handlar det om att få ventilera sin frustration och att få avlastning.

– Det kan vara svårt att prata med andra om att ens barn är intresserat av detta. Då blir det också något som många sitter med i ensamhet och det gör inte att det blir bättre, det gör kanske att trycket och oron kring hur man ska hantera det växer, säger Robert Örell.

Föräldrarna som ringer är oroade. De ser att deras barn har förändrats, att de plötsligt uppfattar världen på ett annat sätt, har en annan attityd, andra värderingar. Det är svårt att prata med barnen. De kanske drar sig undan sina vänner.

– Som förälder känner man sig maktlös och frustrerad och man kanske inte riktigt förstår vad det är som händer. Man känner kanske en rädsla för vad som skulle kunna bli nästa steg. Och så kan man vara orolig för vad andra ska tycka.

Under samtalet försöker Syrealizes kontaktpersoner skapa sig en bild av situationen. Dels vilka förändringar som föräldern ser hos sitt barn, dels hur föräldern själv mår och hanterar situationen. Ett ytterligare steg är att försöka ta reda på om det finns andra personer i familjens närhet som skulle kunna vara till hjälp. Det kan handla om personer inom släkten, men också om betydelsefulla personer i närsamhället; socialarbetare, personer i den lokala församlingen, viktiga personer i skolan.

– Sedan försöker vi utarbeta stödet utifrån den karta som vi får fram. Ska vi koppla in någon annan och hur ska den kontakten i så fall tas? Kan man motivera barnet att ta kontakt med någon annan? och så vidare.

Stödet till föräldrarna också vara ett sätt att nå de unga.

– Vårt primära uppdrag är att stötta föräldrarna, men självklart är det en möjlighet och ett stort plus om vi kan stötta dem på ett sätt som gör att de lyckas förhindra sina barn från att åka, säger Robert Örell.

Inte sällan handlar samtalen med föräldrarna om att kunna sätta gränser hemma. Föräldrarna orkar inte med att deras barn dygnet runt vill prata om det som plötsligt har blivit så viktigt för dem; ”kampen”.

– De flesta tycker att det är skönt att få hjälp med det, för det är ganska svårt. När ska jag kliva in och sätta gränser utan att förvärra?

Nästan alla som har ringt har återkommit och att stödet kan komma att behövas under en längre tid är Robert Örell helt inställd på.

– Det här är ju sällan något som går att lösa snabbt, här får man tänka långsiktigt och hjälpa personerna att stå ut.

Går det att förstå vad det är de här föräldrarna går igenom? Psykologen Håkan Järvå har skrivit böcker om sektproblematik, påverkan och manipulation. Han menar att situationen är att jämföra med att förlora ett barn.

– Det finns en extrem sorg i det, men det är svårt att sörja eftersom barnet fortfarande är vid liv, säger han.

Håkan Järvå gick själv med i Scientologikyrkan när han var 20 år gammal. Han hade precis flyttat till Göteborg där han inte kände någon. När hans mamma väl fick reda på att han hade gått med var det redan för sent. Och Håkan Järvå tvivlar på att hon hade kunnat stoppa honom.

– Det går inte att argumentera med någon som är förblindad av något så som jag var.

Det är stor skillnad på Scientologikyrkan och de våldsbejakande islamistiska extremistgrupper som finns i Syrien, men det finns ändå likheter mellan situationerna, både i vad det är som lockar och hur man som förälder kan förhålla sig till det, menar Håkan Järvå. Det kan till exempel handla om att inte skuldbelägga.

– Säg att du är orolig, att du är rädd för att det ska hända saker, i stället för att bli arg, säger Håkan Järvå.

Robert Örell tycker inte att hela ansvaret för att unga dras till extremistiska miljöer kan läggas på föräldrarna, som en del har hävdat.

– Det är svårt att lägga ansvaret på föräldrarna när de inte når fram till barnet, när det har gått så långt att man inte kan ha en dialog längre. Då måste andra instanser i samhället också ta ansvar och tänka mer ur ett samarbetsperspektiv, säger han.

Men, även i ett läge där föräldrarna knappt kan prata med sitt barn är det viktigt att försöka hålla kontakten.

– Hur svårt och tröstlöst det än kan se ut så är det ändå oerhört viktigt att behålla relationen, låt inte engagemanget i den extrema gruppen ta över och isolera, säger han.

Håkan Järvå håller med. Han menar att föräldrarna har en möjlighet att vara en livlina för den som bestämmer sig för att hoppa av en extremistisk grupp. Föräldrar som förskjutit sina barn är inte längre en utväg för den som vill komma tillbaka.

– Det är större chans att de hoppar av om de vet att föräldrarna finns där för dem.

Hjälplinjen Syrealize startades

Hjälplinjen Syrealize startades av Fryshuset i somras och finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Linjen är öppen två dagar i veckan mellan kl 11 och 16. På tisdagar ges rådgivning på arabiska och engelska, på torsdagar på arabiska och svenska.

Det går också att ta kontakt via mejl: sy.realize@fryshuset.se

I september antogs en bindande

I september antogs en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd som kräver att medlemsländerna ska förebygga och stoppa rekryteringen av utländska soldater till stridszoner som de i Syrien och Irak.

Cirka 3 000 personer tros ha anslutit sig till IS från Europa.

Omkring 90 personer tros ha rest från Sverige till Syrien för att slåss för terror­organisationer som IS.

Säpo har beskrivit radikaliserade islamister som stridit utomlands som det största attentatshotet mot Sverige. Nu diskuteras en svensk lagstiftning som kriminaliserar deltagande i träning och strider för organisationer som FN har terrorlistat.

En sådan lag ska utredas skyndsamt, enligt en intervju i Sydsvenskan med justitieminister Morgan Johansson i förra veckan. Lagen väntas kunna finnas på plats redan nästa år, enligt tidningen.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.