Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Förlossningsrädsla – så kan du få stöd och hjälp

Foto: Jessica Gow/TT

Rädsla inför förlossningen är inte ovanligt. Men vad oron består av och vad den grundar sig i kan skifta över tid. För vissa är rädslan mycket stark och påverkar vardagen.

Vad är egentligen förlossningsrädsla? Och hur kan man få stöd och hjälp?

DN har talat med en barnmorska och en psykolog som forskar om förlossningsrädsla.

– Det är inte så enkelt att definiera förlossningsrädsla, men man kan prata om olika grader av rädsla. Vissa har mycket, andra lite och vissa mitt emellan. Det varierar väldigt mycket, säger Elin Ternström, barnmorska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Elisabet Rondung, leg. psykolog och doktorand vid avdelningen för psykologi vid Mittuniversitet, forskar hon om förlossningsrädsla och vilken typ av behandling som kan fungera bäst. I studien, som ännu inte är publicerad, har man jämfört samtalsstöd med barnmorska och KBT via internet som behandlingsmetod.

– Det finns ingen specifik diagnos för just förlossningsrädsla, utan man arbetar utifrån om kvinnan själv definierar sig som rädd eller inte, säger Elisabet Rondung.

Elisabet Rondung, leg. psykolog och doktorand (till vänster) och Elin Ternström, barnmorska och doktorand.
Elisabet Rondung, leg. psykolog och doktorand (till vänster) och Elin Ternström, barnmorska och doktorand. Foto: Mittuniversitetet/Privat

Oro och rädsla inför förlossningen är inte ovanligt. Enligt Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser – jämlik vård 2015” förekommer förlossningsrädsla hos nästan var femte gravid kvinna.

Rädslan kan se olika ut, även om vissa likheter i vad man är orolig för återkommer, berättar Elin Ternström. Rädslan kan bottna i oro för att det ska göra ont eller att man själv eller barnet ska skadas på något sätt. Det kan också handla om en rädsla för att tappa kontrollen under förlossningen.

– Många är också rädda för att gå igenom någonting som de inte upplevt förut. Man vet inte vad som kommer att hända under förlossningen, säger Elin Ternström.

Den rädslan kan återfinnas både hos kvinnor som föder sitt första barn och de som fött barn tidigare.

Många är också rädda för att inte få plats på förlossningen, eller att de inte ska hinna fram i tid, berättar Elin Ternström.

– Och det är klart – med tanke på hur mycket det står i media om barnmorskornas arbetssituation, så tänker jag att det är ganska naturligt att man kan bli orolig. Så det är inte konstigt att vissa nya anledningar till oron dyker upp, säger hon.

2016 tog åtta procent av de gravida kvinnorna i Sverige emot extra stöd för förlossningsrädslan, enligt Graviditetsregistrets årsrapport. Men det skiljer sig stort mellan länen. Från 4,5 procent i region Kronoberg till 10,7 procent i Stockholms läns landsting.

Vi har sett att de flesta är nöjda med samtalsstödet.

Rikssnittet för andelen gravida som har tagit emot extra stödåtgärder under åren 2011–2015 har varierat mellan 7,5 procent och 8,3 procent, enligt Graviditetsregistret.

Det extra stödet finns på de flesta sjukhus och kallas ofta för Auroramottagning, där barnmorskor och läkare har möjlighet att ta emot rädda för samtal, berättar Elin Ternström.

– Det finns ganska begränsad forskning om detta, men vi har sett att de flesta är nöjda med samtalsstödet. Att man blir lyssnad på och tillfrågad hur man tänker, tycker och känner kring sin oro, säger hon.

Elin Ternström har tidigare forskat om förlossningsrädsla, och hur det skiljer sig mellan olika grupper. För tre år sedan publicerade hon en studie som tittade på hur vanlig förlossningsrädsla är bland utlandsfödda kvinnor, jämfört med kvinnor födda i Sverige.

I studien fick 606 gravida kvinnor svara på ett formulär. 18 procent av kvinnorna födda i Sverige skattades som förlossningsrädda. Hos kvinnorna som var födda i ett annat land uppgick andelen till 37 procent.

I studien undersökte man inte vad det berodde på, och det är också svårt att prata om olika grupper som homogena, framhåller Elin Ternström.

– Men utlandsfödda är en grupp som man bör uppmärksamma extra.

Vad ska man göra om man känner oro inför sin förlossning?

Elisabet Rondung tror att det är bra att prata om rädslan, med sin barnmorska i första hand.

– Jag tror att det kan underlätta att dela med sig av den känslan med någon, och känna att någon förstår och tar det på allvar. Om rädslan är väldigt stor och har stora konsekvenser i vardagen, kan barnmorskan hjälpa att guida en i vårdsystemet, så att man kan få mer hjälp, säger Elisabet Rondung.

Det är också viktigt att bli tillfrågad om man känner en rädsla, menar Elin Ternström.

– Alla vågar ju inte heller uppge att de har en rädsla. Men blir man tillfrågad kommer man själv att fundera över det, och kan få hjälp eller stöd, säger hon.

Blir man hänvisad till en Auroramottagning eller liknande kan stödet se olika ut beroende på var man bor. På många ställen är det en barnmorska man träffar, och ofta bokas man in för träffar två till fyra gånger. Beroende på vad kvinnan och partnern har för behov, pratar man antingen med en läkare, barnmorska eller en psykolog, berättar Elin Ternström.

– Målet med det stödet är att få en bra förlossningsupplevelse, oavsett hur man föder. Ett annat mål är att stärka kvinnans tillit till sin egen förmåga.

Man brukar också göra upp en förlossningsplan, och ibland besöker man även förlossningsavdelningen för att se hur den miljön ser ut.

– Det känns viktigt att man gör det man kan även förebyggande. Om man ser till att alla får en så positiv förlossningsupplevelse som möjligt skulle mycket vara vunnet, säger Elin Ternström.

Det kan handla om att i förlängningen erbjuda en större möjlighet till att känna att man som födande har kontroll över situationen, tror hon.

– Att till exempel ha samma barnmorska under graviditet och förlossning är något som vi vet hjälper för en bättre förlossningsupplevelse. Men där är vi inte heller, även om det finns vissa projekt som vi hoppas jättemycket på och som vi hoppas att man applicerar på fler håll.

Elisabet Rondung menar också att skräddarsydda lösningar i större utsträckning för varje enskild kvinna eller par vore bra.

– Det finns ju så mycket som kan påverka den här rädslan, som tidigare traumatiska erfarenheter eller annan psykisk ohälsa. Det finns väldigt många olika aspekter i det här. Man behöver alltså göra en noggrann bedömning, säger Elisabet Rondung.

Där behöver barnmorskorna mer stöd också, menar Elin Ternström.

– Det är ju den vårdgivare som alla träffar under en graviditet.

Eftersom en graviditet är tidsbegränsad, är också ofta rädslan det. Dessutom kan rädslan skifta i omfattning och karaktär över tid, berättar Elisabet Rondung.

– Det innebär också att det kanske inte räcker att fråga kvinnan en gång hur det känns inför förlossningen. Jag tror att det behöver vara ett levande samtal, säger Elisabet Rondung.

Fakta.Förlossningsrädsla

Det är inte ovanligt att känna en rädsla inför förlossningen.

Förlossningsrädsla kan handla om oro inför många skilda saker, som att man ska skadas, att barnet ska skadas, att det ska göra ont eller att man känner att man tappar kontrollen över kroppen.

Rädslan kan komma och gå under graviditeten, och skifta karaktär över tid.

Om oron blir så stor att den påverkar vardagen kan man få extra stöd. Prata med din barnmorska.

Många sjukhus har en speciell mottagning för förlossningsrädsla. Ofta behövs en remiss från barnmorskemottagningen, men i vissa landsting kan du kontakta dem direkt.

Det kan underlätta att dela med sig av känslan med någon. Behöver du extra stöd, börja med att prata med din barnmorska, råder Elisabet Rondung.

 

Källa: 1177 Vårdguiden, Elin Ternström och Elisabet Rondung.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.