Lär inte unga enbart hur de ska skydda sig från att bli gravida – tala också om att chansen att bli med barn minskar med åldern. Det är forskaren Ulla Waldenströms budskap.
Att allt fler svenska kvinnor har sin första graviditet senare i livet oroar barnmorskan och forskaren Ulla Waldenström.
– Jag vill inte varna eller skrämma upp blivande föräldrar. Men det är ett faktum att det är svårare för en kvinna att bli gravid efter 30-årsåldern. Det är något fler borde reflektera över, säger Ulla Waldenström.
Under de senaste åren har hennes forskargrupp vid Karolinska Institutet (KI) presenterat studier som visar att riskerna med att föda sitt första barn senare i livet ökar redan för mammor i åldergruppen 30-34 år. Tidigare har kvinnor räknats som äldre förstföderskor från 35 år och uppåt.
Läs mer: ”Som äldre förälder är man lite mer mogen”
Resultaten bygger på data från register över norska och svenska förstföderskor, och de har presenterats i bland annat den vetenskapliga tidskriften Obstetrics and Gynecology.
Tidigare i veckan berättade DN att kvinnor i Sverige föder barn allt senare i livet. Trenden är densamma i nästan alla jordens rikaste länder.
Ulla Waldenström är professor emerita i reproduktiv hälsa, det vill säga kunskap om barnafödande. I många år har hon forskat i detta ämne – och varnat för att allt fler kvinnor väljer att föda barn allt senare i livet.
En del tycker att hon varit alltför kategorisk i sina uttalanden och slutsatser, men Ulla Waldenström menar att hon lutar sig på medicinsk fakta och statistik.
I en av studierna tittade forskare vid KI och universitetet i Bergen på data från cirka en miljon förstföderskor från Sverige och Norge.
Det vore bra att informera både kvinnor och män redan i skolan om hur viktig åldern är för barnafödandet. Personal på ungdomsmottagningar och de som ansvarar för skolans sexualupplysning bör även ta upp den aspekten.
Risken för fosterdöd och mycket för tidig födsel ökade från 30-34 års ålder och uppåt på likartat sätt i båda länderna. Mammorna i jämförelsegruppen var mellan 25 och 29 år.
Hos gruppen 35-39-åringar var den ökade risken jämförbar med riskfaktorer som rökning och kraftig övervikt.
Ulla Waldenström påpekar att allmänheten nog känner till att det är svårare att få barn längre upp i åren. Men inte att risken ökar för att få ett dödfött barn eller att föda för tidigt. Bäckenbottenskador och värkstörningar ökar också med åldern.
Hur mycket ökar risken hos förstföderskor?
– Riskerna för dödföddhet och mycket för tidig födsel var nästan fördubblade i åldern 35-39 år jämfört med kontrollgruppen, säger Ulla Waldenström. Likaså risken för bäckenbottenbristningar och värkrubbningar vid förlossning.
Läs mer: Gunnel hade gett upp – men när hon var 47 fick hon en dotter
Men då ska man tänka på att en fördubblad risk fortfarande innebär en mycket liten risk för den enskilda kvinnan, eftersom fosterdöd och mycket för tidig födsel är så ovanligt (0,2 procent respektive 0,7 procent i åldern 25-29 år), framhåller hon.
– För samhället i stort blir det ändå många ”onödiga” komplikationer eftersom så många kvinnor föder barn efter att de fyllt trettio.
– Det vore därför bra att informera både flickor och pojkar redan i skolan om hur viktig åldern är för barnafödandet. Personal på ungdomsmottagningar och de som ansvarar för skolans sexualupplysning bör även ta upp den aspekten, menar hon.
Ulla Waldenström berättar om en studie om mammors förväntningar före förlossningen. Unga kvinnor är oroliga för hur både graviditeten och förlossningen ska bli, säger hon. Äldre kvinnor hoppas att de ska få en mer njutningsfull upplevelse.
När kvinnorna fick frågor efter att de fått barn var det precis tvärtom. De äldre hade haft svårare och mer långdragna förlossningar, fler akuta kejsarsnitt och oftare fått använda sugklocka.
– De yngre kvinnorna talade i positiva ordalag om både graviditeten och förlossningen.