Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Goda bakterier kommer att bli framtidens medicin”

Martin Blaser har precis besökt Karolinska institutet och pratat om de stora hoten mot kroppens mikroorganismer – bland annat vår överanvändning av antibiotika.” Det används i dag som ett skyddande paraply så snart det finns minsta lilla risk om att det kan komma en regnskur,” säger han.
Martin Blaser har precis besökt Karolinska institutet och pratat om de stora hoten mot kroppens mikroorganismer – bland annat vår överanvändning av antibiotika.” Det används i dag som ett skyddande paraply så snart det finns minsta lilla risk om att det kan komma en regnskur,” säger han. Foto: Julia Mård

Bakterier spelar en avgörande roll för vår hälsa. Nu kommer allt fler larm om att vår ”hygieniska” livsstil kan orsaka fetma, allergi, diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Också hjärnan kan påverkas, tror forskaren Martin Blaser.

När vi ligger i mammas mage bär vi inte på några bakterier alls. Det är vid förlossningen och strax därefter som vi invaderas av miljoner bakterier och svampceller.

Det är också vid födseln och under de kommande första åren som det livsviktiga samspelet mellan våra mikroorganismer och vårt immunsystem grundläggs.

Det säger Martin Blaser som är en av de världsledande forskarna när det handlar om det mänskliga ”mikrobiomet” och dess betydelse för vår hälsa och kognition.

Förra veckan var han i Stockholm för att prata om sin nya bok ”Maktlös medicin – antibiotikaresistens och vår hotade överlevnad”. Vi träffar honom på förlaget Fri tanke i Gamla stan.

Dagen efter ska han medverka vid en vetenskaplig konferens vid Karolinska institutet och prata om varför vi i dag står inför ett hot mot kroppens mikroorganismer som saknar motstycke i vår historia.

Mikrobernas historia har tidigare framför allt handlat om upptäckterna av de farliga sorterna. Det är naturligtvis fantastiska upptäckter som har hjälpt oss att bekämpa farliga sjukdomar. Men nu kommer allt mer information som handlar om de goda bakterierna och deras livsviktiga funktion.

– Det är relativt ny kunskap. Det har skett en enorm inhämtning när det gäller bakteriernas betydelse och hur de påverkas negativt av vår moderna livsstil.

Den stora boven i dramat är överanvändningen av antibiotika.

– Eftersom den så effektivt har skyddat oss mot sjukdomar som tidigare kunde döda oss, används den i dag som ett skyddande paraply så snart det finns minsta lilla risk för att det kan komma en regnskur.

Riskerna med det handlar inte bara om antibiotikaresistens, menar Martin Blaser.

Fler och fler människor drabbas av fetma och diabetes. Allt fler får astma och allergi, glutenintolerans och inflammatoriska tarmsjukdomar ökar hela tiden, säger han.

– Det är tillstånd som har ökat parallellt sedan andra världskriget och det finns i dag mycket som tyder på att de kan vara orsakade av förändringar i vårt mikrobiom.

1977 var han nybliven docent i infektionssjukdomar och såg att de bakterier som lever i oss använder olika redskap för att komma undan vårt immunförsvar.

För att de ska kunna bedriva sin egen verksamhet kan de både skada och skydda oss, beroende på omständigheterna.

Foto: Photoresearchers/IBL Bildbyrå

Ett exempel är magbakterien helicobacter pylori som kom att tillhöra Martin Blasers främsta forskningsområde. Det finns studier som tyder på att människan har varit bärare av den ända sedan urminnes tider.

– Tills den i början av åttiotalet kunde kopplas till magsår och läkare började utrota den, säger Martin Blaser.

I mitten av 90-talet kom det sedan studier som visade att det är en bakterie som kan göra nytta hos barn.

Ända sedan dess har Marin Blasers team försökt utröna om förlusten av denna uråldriga bakterie kan ligga bakom några av de ökande sjukdomar som vi ser i dag.

Forskningsläget är fortfarande så oklart, för att inte säga kontroversiellt, att Martin Blaser säger att det finns läkare som har slutat lyssna på vad han säger.

– Men jag tror att jag har tiden på min sida, säger han och skrattar.

Det finns mycket som tyder på att helicobacter pylori är både en bra och en dålig bakterie, säger han. Och det finns studier som tyder på att den kan skydda barn mot bland annat astma och vissa infektioner.

– Hos äldre verkar det däremot som om den ökar risken för magcancer.

En av de förändringar som oroar många forskare är att antalet fall av glutenintolerans, celiaki, har mer än fyrdubblats sedan 1950.

Delvis kan ökningen förklaras med att vi i dag är mer medvetna och diagnostiserar mer. Men Martin Blaser berättar om studier som tyder på att det kan finnas ett samband med högt intag av antibiotika.

 

Fram till ganska nyligen gjorde alla människor den resan. Vi plockade upp mikrober från mamman, som plockat upp dem från sin mamma som plockat dem från sin och så vidare.

 

Enligt honom finns det i dag också en hel del som tyder på att mikroberna som vi erhåller vid födseln, och sedan bygger upp, påverkar hjärnan och kognitionen. Särskilt under de första åren i livet när hjärnan utvecklas som mest.

– Vi vet att det finns en koppling mellan kemiska reaktioner som händer i magen och det som händer i hjärnan. Bland annat talar mikroberna om för cellerna i magen att tillverka eller inte tillverka signalsubstansen serotonin.

Serotonin påverkar hjärnan och hjälper till att reglera inlärning, sinnesstämning och sömn.

– Så mycket som åttio procent av signalsubstansen serotonin som finns i kroppen kommer från celler i magen, säger Martin Blaser.

Om överanvändningen av antibiotika ligger etta på listan med orsaker till förändringarna i vårt mikrobiom, så placerar han det ökande antalet kejsarsnitt som en god tvåa på listan.

Enligt Martin Blaser tyder en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen på att barn som fötts med kejsarsnitt löper en ökad risk för att drabbas av fetma, diabetes, allergi, celiaki och astma.

Han förklarar varför det är så fördelaktigt att födas den vanliga vägen:

I mammas mage har vi alltså inga bakterier i oss eller kring oss. När vattnet går strömmar den sterila vätskan ut genom slidan och sveper med sig bakterier därifrån och ut på mammans kropp. När barnet passerar slidan förses det med bakterier. Fostret vrids sedan så att barnets mun passerar mammans analöppning och tar upp mikrober från hennes tarm.

– Fram till ganska nyligen gjorde alla människor den resan. Vi plockade upp mikrober från mamman, som plockat upp dem från sin mamma som plockat dem från sin och så vidare, förklarar Martin Blaser.

När barnet är ute sätter det sin mun, som är full av bakterier, mot mammans bröstvårta och börjar suga. Det gör att bakterier hamnar i den första bröstmjölken som barnet får i sig. Bröstmjölken har beståndsdelar som favoriserar vissa bakterier före andra.

– Som art har människan utvecklats för att samarbeta med dessa ”good guys”, som i gengäld hjälper oss genom att programmera vårt immunsystem och ämnesomsättning.

Martin Blaser är övertygad om att läkare i framtiden inte bara kommer att undersöka barnen, utan också det som finns i deras blöjor. För att ta reda på vilka mikrober som finns där, och vilka som eventuellt saknas och som kan behöva ersättas.

– Jag hoppas att det hinner hända under min livstid. Min far firade just sin 99:e födelsedag, så jag har gott hopp om det, säger han och skrattar.

Men först måste vi veta mer exakt vilka de goda bakterierna är. I dag vet vi vilka några av dem är, men långt ifrån alla, säger han.

– När vi vet mer så kommer de att bli framtidens medicin. Jag tror inte att de sorter av probiotika som finns på hyllorna till försäljning i dag är särskilt adekvata och verksamma, säger Martin Blaser.

Han menar också att det är fel att som en del tro att immunförsvaret hos barn kan stimuleras enkelt till exempel genom att låta dem ha kontakt med husdjur eller vistas i lantbruksmiljö.

– Då kommer de i kontakt med bakterier som hör hemma hos andra djurarter och inte har någon djupare förankring i människans utvecklingshistoria. I stället bör vi se till de mikrober som har livnärt sig i och på just våra mänskliga kroppar under årtusenden, säger han.

Föräldrar måste lära sig att förstå vilka nackdelar som finns med att ge barn antibiotika, särskilt under de första tre åren när barnets mikrobiom utvecklas och formas, menar Martin Blaser.

Även om det är den tidiga perioden i livet som är mest känslig, så kan det finnas risker med att skriva ut antibiotika till vuxna, varnar han och berättar om två stora studier som har kommit de senaste åren, med omkring en miljon vuxna. Personer som hade utvecklat diabetes hade i större utsträckning fått antibiotika i anslutning till insjuknandet.

Martin Blaser menar att vi bara har sett början. För trettio år sedan vara det inte många som kände till klimathotet. Men kunskaperna har ökat och nu har vi börjat agera.

– På samma sätt måste vi minska användningen av antibiotika och kejsarsnitt. Det vi har gjort mot vår planet, gör vi nu mot våra kroppar.

Fakta.Martin Blaser

  • Martin Blaser är professor i mikrobiologi vid New York University School of Medicine.
  • Han är en av världens främsta experter på antibiotikaresistens och har precis kommit ut med boken ”Maktlös medicin. Antibiotikaresistens och vår hotade överlevnad” (Fri tanke förlag).
  • Martin Blaser har forskat på bakteriernas påverkan på vår hälsa i över 30 år, och är i dag chef för the Human Microbiome Program vid New York University.

Fakta.Det mänskliga mikrobiomet

  • När vi föds och strax därefter så invaderas vi av biljontals mikroorganismer. De utgör ett skiftande ekosystem som har utvecklats i samspel med vår art under årtusendena.
  • Då startar det livsviktiga samspelet mellan mikroorganismerna och immunsystemet. De påverkar också ämnesomsättningen och den kognitiva utvecklingen.
  • En vuxen människas kropp fungerar som värd för 100 biljoner bakterier och svampceller som livnär sig i och på våra kroppar. De finns överallt på huden, i munnen, näsan och öronen, i matstrupen, i magen och framför allt i tarmen. Tillsammans väger de 1,5 kilo och rymmer kanske 10 .000 olika arter.
  • Vi har alla en egen kombination, som en mikrobiell signatur. Om vi kysser någon eller har samlag invaderas vi av mängder av mikroorganismer. Men efter bara några minuter är vi oss själva igen vad beträffar sammansättningen. Inte heller omläggning av kosten påverkar sammansättningen mycket.

Fakta.Så skyddar vi de goda bakterierna

  1. Minska överförskrivningen av antibiotika. Särskilt när det gäller barn måste man tänka sig för. Lindriga infektioner hos barn går för det mesta över av sig själva.
  2. Undvik kejsarsnitt om det är möjligt. Om det är nödvändigt, överväg att använda ”gasvävsmetoden”. Då stoppas en kompress i mammans slida, där den suger upp bakteriefullt sekret, som sedan stryks över barnets hud och mun. Metoden innebär en viss infektionsrisk men Martin Blaser tror ändå att den kan bli standardförfarande om några år.
  3. Använd tvål och vatten i stället för bakteriedödande medel som handsprit till vardags, särskilt när det gäller barn. Risken är att du tar bort för mycket av de nyttiga bakterier som kan hjälpa dig att bekämpa de farliga. Avstå från rengöringsmedel med bakteriedödande verkan.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.