Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Gör det oss lyckligare att renovera?

Det är inte ovanligt att mäklare tipsar säljare om att göra ett nytt badrum för att få ut mer vid försäljningen.
Det är inte ovanligt att mäklare tipsar säljare om att göra ett nytt badrum för att få ut mer vid försäljningen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ombyggnation och inredning av våra privatbostäder omsätter enorma summor varje år. Forskare talar om ”hemmens kommersialisering”. Men gör renoverandet oss lyckligare?

Svenska hushåll lägger för varje år som går ned allt mer pengar på att få sina hem perfekta. År 2015 köpte svenska folket enligt Konsumtionsrapporten 2016 inredning och hushållsprodukter för 97 miljarder kronor, det är en ökning på 53 procent på tio år.

– Just inredning och hushållsprodukter är den kategori konsumtionsvaror som ökat mest i Sverige under tioårsperioden, säger John Magnus Roos, doktor i psykologi, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Samma år, 2015, gjorde de svenska hushållen rotavdrag för renoveringar och ombyggnation av sina bostäder för 20 miljarder kronor – en ökning med nästan 600 procent sedan avdragen infördes 2009.

Foto: Eva Tedesjö

Förr renoverade man hemmet när det började bli slitet. I dag pågår en kontinuerlig upprustning av bostaden och dess inredning som aldrig tycks ta slut.

Värdestegringen ger oss en bild av att vi har mycket pengar. Samtidigt ger upprustningen en reell värdeökning av vår bostad. Man gör en investering, helt enkelt.

Maria Fuentes är doktor i företagsekonomi och har skrivit om ”hemmets kommersialisering” i Konsumtionsrapporten. Hon ser flera orsaker till den pågående renoveringsboomen. Den omfattande omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter, låga räntor, rotavdrag, ränteavdrag och den mycket starka värdeutvecklingen på bostäder har skapat ett utrymme för ökad konsumtion.

– Värdestegringen ger oss en bild av att vi har mycket pengar. Samtidigt ger upprustningen en reell värdeökning av vår bostad. Man gör en investering, helt enkelt.

Maria Fuentes menar att den märklardrivna trenden att hemmet måste stajlas inför försäljning även påverkar hur vi ser på vårt hem i vardagen. Det är inte ovanligt att mäklare tipsar säljare om att göra ett nytt badrum för att få ut mer vid försäljningen.

– Företeelsen stajling i sig stärker bilden av att gör man om hemma så höjs värdet. Men det här sättet att prata om bostäder sprider sig även in i våra hem. Man vill gärna att ens bostad ska se ut på samma sätt även om man inte tänker sälja.

Bilder och berättelser om boende och hem som människor möter i dag har oftast kommersiella avsändare som möbelföretag, tidskrifter och tv-program, säger Maria Fuentes. Där handlar det mycket om varumärken och om vad som är på modet just nu.

Att ändra sin heminredning blir ett sätt att berätta om sig själv och sina erfarenheter. Inredningen blir också ett sätt att visa att man tillhör en viss grupp i samhället.

– Man uttrycker sin identitet med hjälp av de här företagens produkter.

John Magnus Roos håller med och menar att reklamen presenterar en inspirerande helhetslösning för hemmet som man på ett enkelt sätt kan få – om man har pengar. Handeln har blivit skicklig på att använda sig av konsumtionspsykologin i sin marknadsföring och sälja upplevelser.

– Sociala medier har öppnat upp för heminredning att bli en identitetsskapande konsumtion på samma sätt som exempelvis kläder länge varit, säger han.

Generellt så leder konsumtion av heminredning inte till ökat välbefinnande eller lycka. Det beror på att vi vänjer oss väldigt fort och då bidrar inte de nya möblerna eller den nya inredningen till någon lycka längre.

Enligt behovsforskningen är ett av de viktigaste behoven att vara omtyckt och uppskattad, enligt John Magnus Roos.

– I ett land som Sverige, där vi har hur mycket som helst att välja på när vi handlar, blir det samtidigt viktigt att uttrycka något unikt med det vi köper. Ibland kolliderar det unika med behovet av att vara uppskattad.

Då kan det bli så att vi renoverar och inreder vårt hem precis som alla andra enligt det senaste inredningsprogrammet på tv, samtidigt som vi tror att vi hittat en egen unik stil.

– Det är först när man verkligen är accepterad som man vågar experimentera på riktigt, och till och med bli en trendsättare, säger John Magnus Roos.

Blir vi lyckligare av att inreda och renovera våra hem?

– Generellt så leder konsumtion av heminredning inte till ökat välbefinnande eller lycka. Det beror på att vi vänjer oss väldigt fort och då bidrar inte de nya möblerna eller den nya inredningen till någon lycka längre, säger John Magnus Roos.

Men det varierar från person till person, vissa känner en djupare lycka under längre tid än andra.

– Ett nytt kök kan skapa mer långvarig lycka för en konsument som är genuint intresserad av matlagning och av att äta med andra, medan någon som saknar det intresset inte skulle få ut så mycket lycka för de pengar som investerats i ett nytt kök.

Därför handlar det om att inreda sitt hem utifrån sina personliga behov och inte låta sig styras av trenderna i den inrednings- och renoveringshysteri som råder, menar John Magnus Roos.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.