Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Håll koll på dina tandfickor

Brukar tandläkaren prata om dina "fickor"? Då är du inte ensam. Och det är inte bara tänderna som är i fara – tandlossning är en folksjukdom som kan bidra till andra sjukdomar, som hjärtinfarkt och diabetes, visar ny forskning.

”Vad bra att ni vill skriva om en av världens vanligaste infektioner”, säger professor Björn Klinge när vi kontaktar honom.

Parodontit, eller tandlossning, är en kronisk infektionssjukdom och man räknar med att mer än 40 procent av befolkningen över 50 år i Sverige har sjukdomen i någon omfattning. Sju till tio procent har allvarlig parodontit som leder till att de förlorar ett antal tänder, eller i värsta fall alla, berättar Björn Klinge som är professor i parodontologi vid Karolinska institutet och Malmö högskola

Men inte nog med att man riskerar att tappa tänderna. På senare år har det uppmärksammats att parodontit har samband med en hel del andra sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

En ny, unik svensk studie bekräftar det som forskare tidigare varit inne på: Tandlossning kan vara en bidragande orsak till hjärtinfarkt.

I studien deltog 800 patienter som fått sin första hjärtinfarkt. De jämfördes med lika många friska personer med motsvarande kön och ålder. När man vägt in socioekonomiska faktorer och andra kända riskfaktorer, som rökning och diabetes, kom man fram till att risken för hjärtinfarkt var nära 30 procent högre hos personer med parodontit.

– Skillnaden kunde inte förklaras med något annat än parodontiten. Men en sådan här studie kan aldrig hundraprocentigt slå fast att det handlar om ett orsakssamband, även om mycket tyder på det, säger Björn Klinge som ansvarade för studien tillsammans med kardiologiprofessorn Lars Rydén.

Foto: Leif Johansson/X-RAY FOTOFoto: Leif Johansson

I höst är man klar med en uppföljande studie som ska visa om personerna med parodontit fått fler infarkter efter den första.

Tandlossningssjukdomen har ett långsamt förlopp och börjar med inflammation i tandköttet, gingivit, på grund av att bakterier samlas i tandköttskanten.

Mellan tand och tandkött finns en ficka som normalt är en till tre millimeter djup. Inflammationen leder till att fickan blir djupare, och där samlas bakterierna och förökar sig.

– Så länge infektionen finns ovan tandköttskanten kan man själv hålla rent. Men kryper den under, ner i en fördjupad ficka, måste man få hjälp från tandläkare eller tandhygienist, säger Björn Klinge.

Bakterier finns normalt i munnen utan att orsaka sjukdom, tvärtom hjälper de till att motverka andra muninfektioner. Men om de inte borstas bort från tänderna bildar de en beläggning som kallas för biofilm, eller plack. Balansen rubbas och bakterierna som kan orsaka parodontit ökar.

– Det kan bli överväxt speciellt mellan tänderna, där man inte kommer åt att borsta, och så fördjupas fickorna, säger Björn Klinge. Det är fiffigt ordnat för bakterierna. Det blir en mikrovärld, en bra miljö för dem där de ytligare bakterierna skyddar de djupare så att de kan utvecklas i fred.

Foto: Fredrik Sandberg/TTFoto: Fredrik Sandberg/TT

Medan det här pågår i munnen märker man själv oftast inte mycket.

– Inflammationen i tandköttet kan göra att det blöder lite grann vid borstning. Eller när man biter i ett äpple, det är klassikern, säger Björn Klinge.

Behandlas inte inflammationen i tid kan tandfickan bli allt djupare och bakterierna tränga allt längre ner, så att mer och mer av tandens fäste i benet förstörs. Så småningom kan det leda till att tanden lossnar eller måste tas bort.

Om det är så att parodontit ökar risken för hjärtinfarkt – hur kan det gå till?

– Det finns ganska mycket forskning om det just nu. I varje fördjupad tandköttsficka finns flera hundra miljoner bakterier, och man vet att de kan läcka ut i blodbanan. Det finns olika förklaringar som handlar om att bakterierna på olika sätt kan skada kärlväggen och bidra till inflammation och plack, som leder till blodproppar, berättar Björn Klinge.

Kan man i så fall minska risken för infarkt om man lyckas behandla parodontiten?

– Så borde det vara om det finns ett orsakssamband. Men där är vi inte ännu.

I dag finns många kopplingar mellan munhälsa och andra sjukdomar, men det är inte säkert att sambandet alltid är enkelt, säger Björn Klinge. Kanske är det så att vissa patienter reagerar mer än andra på tandlossningssjukdomen.

När det gäller diabetes vet man att det finns en dubbel koppling. Personer med parodontit har större risk att utveckla sjukdomen, och diabetiker får ofta en mer omfattande parodontit.

– Blodsockret verkar spela en stor roll. Om man stabiliserar blodsockret ökar möjligheten att läka ut parodontiten, säger Björn Klinge som berättar att det fanns en stor grupp icke-diagnostiserade diabetiker bland parodontitpatienterna i studien.

För att förebygga och bromsa parodontit gäller det att hålla riktigt rent i munnen. Men det är inte så att de som drabbas har struntat i att borsta tänderna. Det är snarare så att de kanske skulle ha behövt vara extra noga.

– Arvet är den dominerande riskfaktorn, den står grovt räknat för 50 procent av sjukdomsförekomsten. Men det behövs en infektion för att sjukdomen ska utvecklas, och sedan bidrar andra faktorer, framför allt rökning och svårigheter att hålla rent.

Tanden har fem ytor, tandborsten kommer bara åt tre av dem, påpekar Björn Klinge. Tandstickor, mellanrumsborstar och tandtråd behövs.

Dålig munhälsa är tabubelagt, och kan få drabbade att dra sig undan socialt. Man ska akta sig för att skuldbelägga, tycker Björn Klinge.

– Man får nog ge lite bakläxa till oss i tandvården också. Vi har ofta gett dunkar i ryggen, "inga hål den här gången heller", och har kanske inte gett tillräcklig information förrän sjukdomen är ett faktum. Det finns ingen "frizon" åldersmässigt, även om parodontit är ovanligt före 40.

Att munnen är ”en del av kroppen” blir bara allt mer uppenbart, säger Björn Klinge.

– Men fortfarande är det helt skilda försäkringssystem och lagstiftning mellan tandvård och annan vård. Dålig ekonomi blir ett hinder för god munhälsa, och därmed för hälsa i stort. Jag hoppas och tror att vi i samhället håller på att bli mer medvetna om det.

Fakta. Så behandlas parodontit
  • Förstadiet, inflammation i tandköttet, kan gå över om man är noga med tandborstning, och använder tandtråd, mellanrumstandborstar eller tandstickor för att få bort bakteriebeläggningarna.
  • Har man fått djupa fickor behövs även hjälp från tandläkare eller tandhygienist för att ta bort bakteriebeläggningarna där. Noggrann egenvård och kontroller är nödvändiga livet ut. I de allra flesta fall får man på det sättet bukt med sjukdomen, enligt Björn Klinge.
  • Om tandköttsfickorna inte minskar tillräckligt kan man även behöva göra en liten operation där tandläkaren gör ett snitt, lyfter på tandköttet och avlägsnar bakteriebeläggningen. Det brukar minska fickdjupen avsevärt.
  • Att dra ut en tand vid svårbehandlad prodontit gör att den kroniska infektionen försvinner. Men om den ersätts med ett implantat finns risk en liknande sjukdomsutveckling runt implantatet som är mer svårbehandlad än parodontit.
Björn Klinges råd
  1. "Jag brukar vässa till det och säga att dygnet har 1 440 minuter. Använd fyra av dem till att göra rent tänderna.
  2. Har du extra trassligt, med trångt mellan tänderna till exempel, ta hjälp av en tandhygienist som kan visa dig hur du kan göra och vilka hjälpmedel du kan använda.
  3. Och om du röker, sluta."
Fakta. Riskfaktorer för tandlossning

Ärftlighet spelar stor roll, i kombination med andra faktorer.

Rökning ökar risken upp till tjugo gånger. Det beror både på att rökning "maskerar" tidiga symtom som inflammation och på att det troligen försämrar immunförsvaret. Något samband med snus har inte visats.

Stress kan påverka enligt studier genom att försämra immunförsvaret.

Diabetes är en riskfaktor och ökar också risken för allvarlig parodontit.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.