Hårdare tag väntar Sveriges skönhetskliniker

Sverige är ett av få länder i Europa där vem som helst kan öppna en skönhetssalong och ge sina kunder sprutor med nervgiftet Botox. Och i kraft av sin läkarlegitimation kan exempelvis en psykiater öppna en plastikkirurgisk klinik och helt utan tidigare erfarenhet genomföra bröstförstoringar. Men efter ett antal uppmärksammade fall där behandlingarna gått brutalt fel är vi nu på väg mot en ändring.

Förra året gav Socialstyrelsen juristen och före detta riksrevisorn Karin Lindell uppdraget att utreda behovet av en speciallagstiftning för estetiska behandlingar. I juli i år var hon klar med sin genomlysning av branschen och hade formulerat ett förslag till nytt regelverk. Karin Lindell är mycket kritisk till hur det ser ut i dagsläget.

– Det här är en bransch som totalt saknar reglering, säger hon. Den som utsätter sig – om jag uttrycker mig så – för de här behandlingarna är helt rättslösa i dag.

Karin Lindell har inte bara tittat på kirurgiska ingrepp utan på alla estetiska behandlingar som görs utan medicinsk grund och där det föreligger risk för biverkningar.

Det omfattar även så kallade fillers, förändringar av organs storlek, blekning av kroppsdelar, laserbehandlingar och behandlingar med det som kallas IPL, Intense pulsed light, och som används för att behandla pigmentfläckar, acne, synliga blodkärl med mera.

Bristen på reglering gör att många lockas in i branschen med förhoppningen att tjäna pengar.

– Själva operationerna måste utföras av legitimerade läkare men det kan vara en allmänläkare eller en gynekolog som helt plötsligt får för sig att öppna en plastikkirurgisk verksamhet. Det är lite som Vilda västern, säger Karin Lindell.

Andra estetiska behandlingar som genomförs med laser eller injektioner kan vem som helt genomföra.

– På nätet kan alla köpa en laser­apparat från Kina som saknar CE-märkning och är helt okontrollerad. Men felaktiga laserbehandlingar kan orsaka svåra brännskador. Och vem som helst kan ge fillers i läppar eller kindben, men har man otur så hamnar nålen fel och patienten riskerar en tillfällig förlamning.

Karin Lindell tror att det finns ett samband mellan teknikutvecklingen inom skönhetsindustrin, bristen på reglering av branschen och många av de rådande skönhetsideal vi har i dag. Hon beskriver hur skönhetsindustrin är en mångmiljardverksamhet som hela tiden ökar sin omsättning.

– Skönhetsindustrin växer lavinartat. Och det kommer i princip en ny laserapparat i veckan till Sverige.

Det genomförs 25 000 operationer om året, och bara dessa omsätter 600 miljoner kronor. Estetiska behandlingar i sin helhet växer med 15 procent årligen. Hur många som skadas av estetiska behandlingar vet man inte eftersom det inte finns någon tillförlitlig statistik i dag.

– Men många som skadas drar sig för att söka hjälp eller anmäla på grund av att de skäms. Utöver de skador som faktiskt anmäls är mörkertalet stort.

Utredningen är nu klar och skickad på remiss till bland and­ra Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden och olika branschorganisationer. I november går remisstiden ut. Men redan när arbetet pågick väckte det mängder av reaktioner hos patienter och ut­övare. Många var positiva till att branschen genomlystes, men Karin Lindell har också mötts av mycket skepsis.

– En del är rädda för att de ska bli av med sin födkrok, framför allt sjuksköterskor och hudterapeuter, säger hon. Jag har också pratat med åtskilliga patienter som ringt mig och berättat hur de fått sitt ansikte eller sin kropp förstörd. Jag har gjort många utredningar i mina dagar men så här mycket samtal och respons har jag aldrig fått.

I sina rekommendationer har Karin Lindell bland annat föreslagit en 18-årsgräns som inte går att häva med målsmans tillstånd.

– Jag tycker inte att 15-åringar ska ta sms-lån för att förstora läpparna, något som faktiskt sker i dag, säger hon. Jag har också lämnat förslag på betänketid för alla typer av behandlingar. Man ska alltså inte kunna gå in på en klinik på impuls och göra en behandling som kan ge biverkningar.

Men lagförslaget fokuserar framför allt på aktiv myndighetstillsyn. Det ska finnas patientförsäkringar och krav på journalföring. Inga behandlingar ska kunna utföras utan att en läkare först träffat patienten.

– En hudterapeut som ska ta bort en pigmentförändring har inte kompetens att avgöra om det rör sig om en ofarlig fläck eller ett malignt melanom. Det kan bara en läkare avgöra.

Socialstyrelsen ska föra register över utövarna och även hantera anmälningar som kommer in. Men tillsyn och handläggning av tillstånd kostar pengar. Detta ska bekostas av branschen själv, genom olika avgifter.

När Danmark införde reglering av branschen år 2007 så var det många kliniker som fick slå igen eftersom de inte uppfyllde kraven.

– Tyvärr flyttade en del av dessa kliniker till Sverige. Så kan vi inte ha det, säger Karin Lindell. Just nu är estetiska behandlingar en laglös bransch i Sverige. Det jag hoppas på är ökad trygghet för patienterna. Förhoppningsvis har vi en lag 2014.