Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

"Hela universum andas påsk"

Påsken är en symbol för återfödelse. Jesu död och uppståndelse måste förstås ur ett mytologiskt perspektiv - kanske också personligt. I det djupaste existentiella mörker kan vi uppleva en strimma av ljus, menar ärkebiskop KG Hammar i en dialog speciellt skriven för Insidan.

- Jag tycker om att sjunga påskens psalmer och har lätt för att tro på påsken som symbol. Men det är svårt att tro på Jesu uppståndelse. Hur gör jag då? Hör jag hemma i kyrkan ändå?

En okänd person stoppar mig på gågatan. Kanske finns det bättre rum för sådana samtal. Kanske inte. Men frågan är inte ny, den har följt mig hela livet.

- Hur menar du?

- Det är klart att man ser påsken som symbol för återfödelse, nystart, ständigt nya möjligheter. Se på blommorna, hör på fåglarna. Efter vinter kommer vår. Naturen talar om påsk som symbol.
- Jag hör påskpsalmer inom mig när du säger så. Hela universum andas påsk - att ständigt bli till och att gå under tycks vara universums lag. Vi lever av stjärnstoft; en stjärna måste dö för att vi ska kunna bli till, sägs det. Också livet förutsätter döden. Liv blir död och död blir liv.

- Så länge påsken rör sig på detta mera allmänna plan hänger jag med. Ja, inte bara hänger med. Jag vill verkligen inte vara utan. Jag behöver sjunga om livet som oupphörligen förnyas, och om att jag är en del av detta.
- Denna universums lag och naturens lag, genom död till liv, gäller kanske också människolivet, ditt och mitt liv, allas våra personliga liv.

- Hur menar du? Att våra levande celler ska dö och bli till nya bygg-stenar för nytt liv är en del av naturens lag och vi är en del av naturen, är det bara det du menar? Det är ju självklart.
- Nej, jag menar mer personligt, att vi i det djupaste existentiella mörker kan uppleva att en dörr öppnas och en ljusstrimma faller in i det mörka rummet. Det är väl påsk om något.

- Jag tror att de flesta människor har erfarenhet av sådana plötsliga förändringar då mörker följs av ljus, förtvivlan av hopp, meningslöshet av förtröstan. Men jag kan inte se att det har med Jesu uppståndelse att göra.
- Kanske, kanske inte. Det liknar i varje fall den situation Jesu lärjungar befann sig i efter Jesu död på korset. Den personliga satsning de gjort under några år slutade i en katastrof. Det var inte bara ett personligt misslyckande, de var också utsatta för fara eftersom Jesus dömts för uppror och uppvigling. Johannesevangeliet berättar hur lärjungarna sitter instängda bakom låsta dörrar av rädsla, när den uppståndne Jesus kommer och öppnar en dörr för dem. Allt blev förändrat, även om det inte kunde tas emot med en gång. Men mötena med den uppståndne ledde till en nystart som påverkat hela jorden.

- Men berättelserna om hur Jesus visar sig efter sin död kan man ju tolka som vilka berättelser som helst, som en myt som inte behöver vara sann för att säga något som är riktigt. Måste man verkligen tro att det är en historisk sanning berättelserna handlar om?
- Det var mycket på en gång. Låt oss ta det steg för steg. Först detta med erfarenhet. Det är endast den som har en personlig erfarenhet av att livet kan öppna en dörr, eller förtvivlan avlösas av ett stilla hopp, som kan se påsken som symbol, som du kallar det. Man vet att det är existentiellt sant att livet är på det sättet, sedan får ideologier och filosofier säga vad de vill. Det är inte predikan eller propaganda som fått mig att inse det, utan livet självt, erfarenheten. Andra kan tycka att jag låtit lura mig, fallit offer för en längtan att livet skulle vara annorlunda än det är. Men för mig är det sant. Så var det också för de första lärjungarna. Deras påsktro, tron på att Jesus hade uppstått från de döda, byggde på erfarenhet av möten, oväntade möten med Jesus efter hans död på korset.

- Det andra är det du säger om myt och sanning. I dagligt tal jämställer vi ofta myt med osanning, men inom religionsvetenskapen är man väldigt noga med hur man använder ordet myt. Myterna innehåller berättelser som kanske inte alltid beskriver faktiska förhållanden, men de kan hjälpa oss att upptäcka sådant som är existentiell sanning och som i djupaste betydelse ger våra liv mening. Jag förstår och använder sanning på två olika sätt: Dels står det för det som ger tillvaron livsmening, dels är det sanning i mer vetenskaplig betydelse. Därför anser jag att vi måste läsa Bibelns historier också ur ett mytologiskt perspektiv. Annars blir det enbart en redogörelse för ett skeende i förfluten tid som inte har med våra liv att göra. Men om Jesu uppståndelse har med våra liv att göra måste berättelsen tolkas och förstås, historia eller inte, mytiskt. Det betyder att avståndet mellan det du kallar påsken som symbol och Jesu uppståndelse inte är så långt som du tror.

- Det tredje du nämner är detta med historia. Är Jesu uppståndelse en historisk händelse? Det kan vara viktigt att skilja på en historisk händelse och ett skeende i historien. Uppståndelsen svarar inte mot historie­vetenskapens kriterier för att fastställa historiska händelser. Kristen tro menar å andra sidan att uppståndelsen är något unikt, utan motsvarighet, ett mysterium som inte låter sig rationellt förklaras. Vad som däremot är historiskt är den effekt det som kallas uppståndelsen fick på lärjungarna.

- Tro kan aldrig handla om vad man måste. Är det ett måste är det inte tro. Tro är en gåva, ett svar på en skänkt erfarenhet. Vilket språk vi använder för den erfarenheten beror på vilka vi är och på vilken plats och i vilken tid vi lever.

- Nu blir du så teoretisk så jag hänger inte med. Frågan var ju om man kan tro på att Jesus uppstod från de döda? Antingen gjorde han det eller så gjorde han det inte, eller hur?
- Man kan förhålla sig på olika sätt. Antingen bestämmer man sig för vad "Jesus uppstod" betyder och sedan frågar man sig: kan jag tro på detta? Eller så ställer man sig i det flöde i historien som utgår från "Jesu uppståndelse" och öppnar sig för dess verkan. Då kan vi erfara att det är en källa som ger liv, även om vi inte kan förklara eller definiera vad det är. Men så är det med allt som djupast sett har med Gud att göra. Gud är det stora Mysteriet som vi kan ta emot men inte förstå och ännu mindre kontrollera genom våra definitioner.

- Vi bör också lägga märke till att varken Paulus, som har gett oss de äldsta texterna, eller de fyra evan­ gelierna sysslar med frågan hur uppståndelsen gick till. Paulus tycks mest tänka i visioner - Jesus visade sig först för lärjungarna och sedan för honom. Han använder bildspråk från naturen om sådd och skörd och förknippar Jesu uppståndelse med vår egen framtid, vårt hopp om ett liv efter döden. I evangelierna skymtar både en tradition om att Jesus först visade sig i Galileen och en annan om att det var i Jerusalem. Den senare är knuten till den tomma graven. Jesus beskrivs både som icke-kroppslig och kroppslig, ofta på samma gång, men fokus ligger på vad mötena med den uppståndne leder till - nytt hopp och en vilja att bli en Jesu efterföljare.

- Du menar att man inte måste bestämma sig för vad man exakt ska tro om Jesu uppståndelse?
- De bibliska författarna tänkte på olika sätt. Det finns också många slags teologier om uppståndelsen i kyrkans historia. Kyrkan har inte bestämt sig för ett sätt att tänka om det som är ett mysterium - det finns rymd och plats för många. Däremot bygger hela kyrkans existens på uppståndelsens att, att Gud handlade, att något skedde. Jag tror också att det är viktigt att se att uppståndelsen aldrig står ensam, att korset och uppståndelsen hör ihop, vilket kanske gör det hela mer till en existentiell snarare än en intellektuell utmaning.

Ett litet snölager har lagt sig på oss under vårt samtal. Tappar vi modet för det? Det borde ju vara vår. Men det är påsk på jorden!

- Glad påsk!
- Kristus är sannerligen uppstånden!

Bild

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.