Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/hon-gar-sveriges-forsta-hogskolekurs-om-falska-nyheter/

Insidan

Hon går Sveriges första högskolekurs om falska nyheter

Wanda Throne-Holst läser en helt ny högskolekurs om falska nyheter.
Wanda Throne-Holst läser en helt ny högskolekurs om falska nyheter. Foto: Nicklas Thegerström

Vem sprider fejkade nyheter och varför? Hur kan vi avgöra om något är sant eller påhitt?

Det har Wanda Throne-Holst lärt sig. Hon är en av de omkring 50 studenterna som läser en helt ny högskolekurs om falska nyheter, ”fake news”.

Det kan vara behövligt – för i Sverige sprids fler fejkade nyheter än i andra europeiska länder, enligt en studie.

Ljudet av skor mot stengolv ekar när Wanda Throne-Holst går i Rotundan på Stockholms stadsbibliotek. Hon plockar åt sig böcker ur hyllorna och slår sig till slut ner  för att studera.

Bredvid sin dator ställer hon traven av kurslitteratur: ”Viralgranskarens handbok”, ”Källkritik” och ”Fejk, filter och faktaresistens – hotar sociala medier demokratin?”.

Wanda Throne-Holst går en distanskurs om fejkade nyheter och källkritik på Jönköping University (tidigare Högskolan i Jönköping).

Läs mer: Kurs om falska nyheter även på Stockholms universitet

Här på biblioteket ska hon denna fredagseftermiddag skriva en essä som berör kunskapens främsta hot. Så kallade falska nyheter och alternativa fakta.

Vad är då fejkade nyheter? En sådan spreds på webben i Frankrike våren 2017, mitt under presidentvalskampanjen, vilket Svenska Dagbladet skrev om.

Marine Le Pens högernationalistiska parti Nationella fronten publicerade en video i sociala medier. I den vittnade en före detta journalist med förvrängd röst om hur vd:n för fransk public service-tv stod olämpligt nära Emmanuel Macron. Det påstods att de hade ingått en pakt med syftet att slå ut Le Pen.

Franska Buzzfeed, som bland annat gör grävande journalistik, fick dock fram information om att den påstådda ex-journalisten inte alls hade jobbat för public service.

Hen var tvärtom en av Le Pens partifunktionärer.

Videon spreds på webben kort efter att public service-tv sänt ett kritiskt nyhetsprogram om Nationella fronten.

Wanda Throne-Holst tror att det är farligt om människor passiveras av informationsöverflödet. ”Vi kan inte välja bort desinformation som vi valde bort gratistidningar förr”, säger hon.
Wanda Throne-Holst tror att det är farligt om människor passiveras av informationsöverflödet. ”Vi kan inte välja bort desinformation som vi valde bort gratistidningar förr”, säger hon. Foto: Nicklas Thegerström

Enligt Wanda Throne-Holst visar Nationella frontens video på hur fejkade nyheter används i sociala medier. När sanningen väl kommer fram är det inte alla som bryr sig.

– Folk ändrade inte sin uppfattning om Nationella fronten sedan det kommit fram att nyheten var fejkad.

Men det behövs inte en person som låtsas vara någon annan för att göra en fejkad nyhet.

Det kan vara svårt att identifiera en fejkad nyhet.

Hannes Ewehag är den som håller i trådarna för den kurs som Wanda Throne-Holst läser, ”Källkritik bland viraler, alternativa fakta och fejkade nyheter” (7,5 högskolepoäng).

Han är journalist och forskar om svenska alternativmedier vid Jönköping University. Det handlar om medier som medvetet distanserar sig från etablerade medier.

– Det kan vara svårt att identifiera en fejkad nyhet, säger Hannes Ewehag.

Sanningar, halvsanningar och lögner blandas, liksom även fakta och åsikter. Eller så presenteras sanningar och fakta på ett vilseledande sätt.

Det man i stället bör fokusera på är avsikten och ambitionen med nyheten. Varför kan någon tänkas vilja berätta det här?

Han tror inte att den teknologiska utvecklingen kommer att stanna av. Därför önskar han att så många som möjligt lär sig hantera informationsflödet.

Hannes Ewehag, kursansvarig, tror att intresset för vad fejkade nyheter är kommer att växa i framtiden.
Hannes Ewehag, kursansvarig, tror att intresset för vad fejkade nyheter är kommer att växa i framtiden. Foto: Privat

Kursen om ”fake news” innebär självstudier och videoföreläsningar med andra forskare och Hannes Ewehag själv.

I en av föreläsningarna går han in på vilka de som sprider desinformation på nätet är.

– Vissa har ekonomiska motiv. De sajterna heter ofta något med ”viral” eller ”klick” och lockar till att gå in på sidan där man sedan möts av Google-annonser. Så tjänar de pengar, säger Hannes Ewehag.

Det som skiljer viralsajter från traditionella medier är att de i första hand vill tjäna pengar, och att journalistiska ambitioner saknas. Sådana sajter byter ofta namn så fort tillräckligt många upptäckt att de inte är tillförlitliga.

Andra falska nyheter sprids av politiska aktörer. Några namn är så gott som omöjliga att ta reda på.

– En studie från Oxfords universitet som undersökte vilka artiklar som delades av Twitteranvändare inför svenska riksdagsvalet 2018 visade att det absolut vanligaste är att innehållet i de fejkade nyheterna är invandringskritiskt.

I Sverige spreds procentuellt sett många fler fejkade nyheter före valet än det gjordes inför valen i Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Var tredje artikel om svensk politik som delades av svenska Twitteranvändare var just fejkade nyheter, eller ”skräpnyheter”, som de kallas av artikelförfattarna.

Och nästan var femte svensk Twitteranvändare var en automatiserad bot, gick Totalförsvarets forskningsinstitut ut med.

Men det var något annat som Hannes Ewehag reagerade på när han såg artikeln: den internationella jämförelsen.

– I Sverige spreds procentuellt sett många fler fejkade nyheter före valet än det gjordes inför valen i Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Vad det beror på är svårt att säga.

En sista grupp av ”fake news”-spridare är privatpersoner. Det kan handla till exempel om mobbning, förtal eller falska efterlysningar, menar Hannes Ewehag. Att någon lurar människor för att de tycker att det är ”kul” händer också.

Foto: Nicklas Thegerström

På Stockholms stadsbibliotek slår Wanda Throne-Holst upp sin dator och visar sin essä. Många resonemang illustrerar hon med just populistisk politik: Sverigedemokraterna, Boris Johnson, Donald Trump och Marine Le Pen.

– De har varit skickliga på att använda sociala medier för sina egna intressen, säger hon.

Wanda Throne-Holst anser att det har varit svårt för etablerade medier att parera ryktesspridning och opinionsbildning med välpresenterade fakta.

– Mycket innehåll i sociala medier är diskussioner som inte förs i DN eller ute på stan. ”Fake news” kommer sofistikerat genom flödet, blandat med kattvideor. Vi kan inte välja bort desinformation i sociala medier på samma sätt som vi valde bort gratistidningar förr.

Skvaller, förtal och falsk ryktesspridning har alltid funnits men nu går det väldigt fort och får stor spridning. De traditionella medierna hänger inte med i sociala mediers fart.

I dag använder Wanda Throne-Holst olika webbläsare för sina sökningar. Hon läser också artiklar i flera olika medier. Hon är medveten om sin egen ”filterbubbla”.

– Jag har alltid varit intresserad av medier, politik och kommunikation, säger Wanda Throne-Holst.

Hon tycker att sociala medier håller på att omvälva vårt samhälle.

– Skvaller, förtal och falsk ryktesspridning har alltid funnits men nu går det väldigt fort och får stor spridning utanför våra egna nätverk. De traditionella medierna hänger inte med i sociala mediers fart. Det blir rörigt och människor orkar inte fördjupa sig i kunskap eller i allt som händer i världen, säger Wanda Throne-Holst.

Hon använder sociala medier för att veta vad som händer i världen. Men många scrollar igenom sitt flöde som förströelse, tror hon.

Enligt henne kan det vara riskabelt att bli lamslagen av informationsöverflödet.

– Det är viktigt att människor inte passiveras, tror jag. Adolf Hitler kom in i riksdagen på demokratisk väg. Först senare förstod folket vad det var som höll på att hända.

Wanda Throne-Holst är ändå inte oroad över vart världen är på väg på 2020-talet. Enligt henne visar historien att meningsskiljaktigheter inte är ett nytt fenomen.

– När Martin Luther 1517 spikade upp sina teser på kyrkdörren i Wittenberg var det uppslitande och chockerande för kyrkan. Ändå har det gått bra att leva sida vid sida och ha olika åsikter. Både den katolska och lutherska kyrkan har utvecklats genom ett levande debattklimat.

För bara 15 år sedan var de som publicerade text på internet i första hand journalister. I dag kan vem som helst göra det.

Wanda Throne-Holst är utbildad konstnär och jobbar i dag för en organisation som hjälper unga vuxna in i arbetslivet.

Vid sidan av jobbet sökte hon distanskursen i Jönköping.

En annan student på samma kurs har varit pressekreterare på regeringskansliet förut, berättar hon.

Intresset för kursen om fejkade nyheter överträffade Hannes Ewehags förväntningar.

Den första gången kursen ordnades hösten 2018 tog högskolan emot ungefär 250 ansökningar. Kursen hade bara 50 platser.

– För bara 15 år sedan var de som publicerade text på internet i första hand journalister. I dag kan vem som helst göra det. Informationen passerar inte genom en ”grind” längre och ingen kollar nödvändigtvis upp källorna innan det når ut till människorna, säger Hannes Ewehag.

Jönköping University är en stiftelseägd högskola med rätt att utfärda examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Läs mer om falska nyheter