Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Hon vill få folk att förstå hur farliga kärnvapen är

Foto: Magnus Hallgren

Svenska Beatrice Fihn är okänd i Sverige men ett välbekant ansikte i FN samt bland politiker och diplomater runt om i världen. Hon kämpar för ett totalt kärnvapenförbud.

Beatrice Fihn vill se ett förbud mot alla typer av kärnvapen. Och nu ökar stödet för kravet runt om i världen. I mars i år arrangerar FN en stor konferens för att öka trycket på USA, Ryssland och de övriga kärnvapenmakterna.

– Nästan alla har sett bilderna på svampmolnen efter bomberna som ödelade Hiroshima och Nagasaki. Jag minns dem själv från skolan. Fler och fler vill leva i en värld utan kärnvapen, säger Beatrice Fihn.

Hon är högsta chef för en internationell kampanj som vill avskaffa alla former av kärnvapen, och har byggt upp goda relationer med personer i den amerikanske presidenten Barack Obamas administration.

Men nu tar Donald Trump över i Vita huset. Hur känns det?

– Vi vet inte vad som kommer att hända. En del av Trumps uttalanden inger oro. Jag tror inte att han eller president Putin i Ryssland vill starta ett kärnvapenkrig, men situationen är som sagt ganska osäker.

Den senaste tiden har det kommit signaler om att att Vladimir Putin vill att Ryssland skaffar sig mer kärnvapen. Och Donald Trump tycks vara inne på samma linje.

Foto: UPI USA fällde en atombomb över Hiroshima 1945. Foto: UPI

Och en avhoppad nordkoreansk toppdiplomat varnade nyligen för att målet för Nordkoreas ledare är att till ”varje pris” färdigställa vapnen före slutet av 2017.

– Det här visar att kampen mot alla former av kärnvapen är lika aktuell i dag, säger Beatrice Fihn.

Hon är född och uppvuxen i Göteborg, men bor nu i Genève. Runt köksbordet diskuterade föräldrarna ofta aktuella samhällsfrågor, det kunde handla om allt ifrån solidaritet med människor i tredje världen till hoten mot miljön.

– Kärnvapen fanns med lite svagt ganska tidigt i mitt medvetande. Jag kände ju till atombomben över Hiroshima, hade som sagt sett bilderna. Mycket mer visste jag inte. När jag var barn förekom det inte så mycket debatt om kärnvapnens farlighet i Sverige.

Under 1990-talet genomförde Frankrike flera kärnvapenprov i Stilla havet och det ledde till krav på en svensk bojkott av franska viner. Redan då fanns farhågor om att Iran och Nordkorea var på väg att skaffa sig atombomber.

– Jag kommer ihåg att mina föräldrar tog upp det här med vinbojkotten. Mamma är konstnär och pappa arbetade tidigare som journalist, i dag är han lärare på en folkhögskola. Båda två har fortfarande ett starkt engagemang för utsatta människor i Sverige och i världen.

Efter gymnasiet studerade Beatrice internationella relationer på universitetet i Stockholm. Hon blev mer och mer engagerad i frågor som rör mänskliga rättigheter.

Jag tror inte att Donald Trump eller president Putin vill starta ett kärnvapenkrig, men situationen känns ganska osäker.

Så fick hon en praktikplats på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och dess huvudkontor i Genève. Där insåg hon hur viktigt det är att få bort alla kärnvapen från jordens yta, berättar hon.

– I dag har jag flera vänner i USA som växte upp i kalla krigets skugga. Myndigheterna uppmanade invånarna att ställa sig under en dörrpost eller ta skydd under ett bord vid ett kärnvapenanfall. Alla skulle ta det ”lugnt” och ge skadade första hjälpen.

I dag är Beatrice Fihn generalsekreterare och högsta chef för kampanjen Ican, eller International campaign to abolish nuclear weapons. Den stöds av över 400 organisationer i närmare 100 länder.

– Vi försöker få folk att förstå hur farliga kärnvapnen är. Men att bara hota med att ett fullskaligt krig skulle förstöra hela jorden är inte fruktbart. Det är för stort att ta in, smått ofattbart.

– Jag brukar i stället framhålla att kärnvapen inte är något mystiskt och magiskt. Det handlar bara om bomber – fast stora sådana med en enorm förstörelsekraft.

Beatrice Fihn säger att vi måste komma ihåg att Hiroshima och Nagasaki är städer som i dag åter är fulla av liv – trots det enorma mänskliga lidande som atombomberna orsakade i de japanska städerna under andra världskrigets slutskede.

Sedan 1945 har över två tusen kärnvapenprovsprängningar ägt rum på jorden, med risk för förödande konsekvenser för människor och miljön.

Länder som USA, Ryssland och Kina fortsätter att dock utföra icke-explosiva kärnvapenprovsprängningar som gör det möjligt att fortsätta utvecklingen av sina kärnvapenarsenaler. Nordkorea är den enda stat som under 2000-talet provsprängt kärnvapen.

Vi träffar Beatrice Fihn när hon är på ett snabbesök i Stockholm för att träffa företrädare från några av riksdagspartierna. Genom åren har hon byggt upp ett stort kontaktnät med politiker, diplomater och andra beslutsfattare.

– Men lika viktigt som alla dessa kontakter är arbetet med att sprida information om kärnvapen och skapa opinion för att de ska försvinna. Det finns många som arbetar på gräsrotsnivå.

Beatrice Fihn nämner möten med män och kvinnor som överlevde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Dessa, i dag gamla människor, reser jorden runt för att träffa ungdomar och väcka opinion för att ingen ska behöva uppleva det de fick vara med om.

– Att samtala med de här kvinnorna och männen ger hopp. De förlorade ibland hela sin familj och alla släktingar, ändå ger de inte upp. Det ger också mig kraft.

Jag ser fram emot FN-konferensen i mars som ska diskutera ett totalförbud mot kärnvapen. När beslutet om konferensen togs i generalförsamlingen jublade många delegater.

Efter intervjun går vi till Mariatorget på Söder i Stockholm för att fotografen ska kunna ta några bilder. Mitt på torget finns statyn ”Tors Fiske” av konstnären Anders Wissler. Den har stått där sedan 1903.

I den nordiska gudasagan berättas om hur asaguden Tor, med ett tjurhuvud som bete, metar upp Midgårdsormen. Det senare var ett havsvidunder som omslöt hela jorden med sin kropp och hotade att förstöra allt liv.

– Kärnvapnen kan ju på sätt och vis ses som vår tids ”Midgårdsorm”. Men man behöver inte vara lika stark som guden Tor för att försöka stoppa dessa vapen, säger Beatrice Fihn.

Hon nämner Megan Gillespie Rice som är en amerikansk katolsk nunna och kärnvapenmotståndare. I juli 2012 bröt sig Rice in i en kärnvapenanläggning i Tennessee tillsammans med två andra aktivister. Hon var då 82 år. Intrånget beskrivs som historiens allvarligaste i ett nationellt kärnvapenkomplex och Megan Rice dömdes till tre års fängelse. Domen upphävdes senare.

– Personer som hon har stor betydelse för att påverka människors inställning till kärnvapen, konstaterar Beatrice Fihn.

Sedan Margot Wallström blev svensk utrikesminister har Beatrice Fihn märkt ett större svenskt engagemang mot kärnvapen. Och nu är Sverige ett av länderna i FN:s säkerhetsråd.

– Jag ser fram emot FN-konferensen i mars som ska diskutera ett totalförbud mot kärnvapen. När beslutet om konferensen togs i generalförsamlingen jublade många delegater. Från USA däremot kom sura miner.

Beatrice Fihn märker ändå en attitydförskjutning även hos en del av de länder som i dag har tillgång till kärnvapen. Sedan länge är biologiska och kemiska vapen något som ingen vill förknippas med. Samma sak håller på att hända med kärnvapnen.

– Men ännu finns det kärnvapen lagrade runt om i världen som är färdiga att avfyras inom fyra minuter. Bomberna kan förstöra hela städer på andra sidan jordklotet.

– Nu pågår en utveckling av mer precisa bomber som kan riktas mot specifika mål. Det innebär att tröskeln för att använda kärnvapen kanske sänks och det oroar mig. Men jag är ändå hoppfull inför framtiden.

Fakta. Från första kärnklyvningen till dagens kärnvapenmakter

Kärnklyvningen upptäcks 1938

Ett år efter upptäckten insåg några ledande fysiker att den skulle kunna utnyttjas militärt. Efter misstankar om att Tyskland konstruerade kärnvapen skrev Albert Einstein brev till USA:s president Franklin D. Roosevelt om farhågorna.

Första provsprängningen

Roosevelt tillsatte en kommitté i syfte att frambringa egna kärnvapen. I juli 1945 provsprängdes därefter världens första kärnvapen i Los Alamos, New Mexico, i USA.

Hiroshima och Nagasaki

Den 6 augusti 1945 fälldes den första atombomben över den japanska staden Hiroshima följd av ytterligare en över Nagasaki tre dagar senare (se separat faktaruta).

Utvecklingen tar fart

Den fortsatta utvecklingen av kärnvapen i USA ledde snart till mer avancerade konstruktioner. Moderna kärnvapen är mindre och lättare i förhållande till styrkan än de äldre modellerna.

Fler spränger

Efter hand framträdde fler kärnvapenmakter: Sovjetunionen (första prov 1949), Storbritannien (1952), Frankrike (1960), Kina (1964).

Öppen fråga

Under 1950-talet fanns starka krafter för svensk kärnvapenanskaffning. Frågan hölls öppen under några år.

Indien och Pakistan spränger

1998 genomför Indien fem kärnvapenprov under loppet av ett par dagar. Endast några dagar senare genomförde även Pakistan ett antal prov.

Nordkorea följer

2006 genomför Nordkorea sin första provsprängning.

USA och Ryssland ledande

Världens arsenal växte snabbt, men har minskat. 2007 var det amerikanska innehavet drygt 5 000, ungefär som det ryska. Övriga kärnvapenmakter har vardera några hundra vapen av färre typer. Källa: NE

Fakta. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki

Atombomberna över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki fälldes av USA i augusti 1945.

Den första atombomben, kallad ”Little Boy”, föll den 6 augusti klockan 08.15 över industristaden Hiroshima. Flygräden leddes av överste Paul Tibbets som flög flygplanet Enola Gay.

Bomben släpptes från cirka 10 000 meters höjd och detonerade 600 meter över marken för att få maximal effekt.

Mellan 90 000 och 120 000 av Hiroshimas invånare beräknas ha dödats av den omedelbara detonationen eller av andra skador de närmaste dagarna. Många av de som inte dog i explosionen brändes till döds under rasmassorna.

Fortfarande i dag, 70 år senare, dör folk av bombernas effekt då de överlevande i högre grad än genomsnittet drabbas av cancer och lider av för högt blodtryck.

De båda städerna Hiroshima och Nagasaki har kommit att bli viktiga symboler mot kärnvapen.

Källa: NE, Wikipedia

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.