Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”I schack bedöms du bara för hur du spelar schack”

Jesper Hall och Christer Fuglesang har tillsammans skrivit boken ”Schackjakten” som handlar om barnen Markus och Mariana som åker tillbaka i tiden för att utforska schackspelets historia.
Jesper Hall och Christer Fuglesang har tillsammans skrivit boken ”Schackjakten” som handlar om barnen Markus och Mariana som åker tillbaka i tiden för att utforska schackspelets historia. Foto: Eva Tedesjö

Schack tränar barnen att använda olika tankemönster och hjälper dem att bli bättre på matte. Det menar schackpedagogen Jesper Hall som tillsammans med astronauten Christer Fuglesang har skrivit en barnbok.

Boken heter ”Schackjakten” och vi träffar de båda författarna på Albanova som är ett universitetscentrum för fysik, astronomi och bioteknik i Stockholm.

Här arbetar Christer Fuglesang som är astronaut och professor i rymdfysik. Han visar oss sitt moderna kontorsrum där han längs den ena väggen har ställt en gammal antik soffa i rosa sammetstyg. Under skrivbordet har han ett lika antikt träbord som han snabbt kan dra fram och placera ett schackbräde på om någon skulle känna sig sugen på att spela ett parti.

Christer menar att schack tränar upp färdigheterna att tänka abstrakt och att hålla många saker i huvudet samtidigt.

– Det man tränar är hjärnan, säger han och jämför med att springa. Löpningen gör att man blir bättre inte bara på löpning, utan även på andra sporter som tennis. På samma sätt fungerar schack för de kognitiva funktionerna, menar Christer.

Han har skrivit fyra barnböcker tidigare som handlar om barnen Markus och Mariana som åker ut i rymden med farbror Albert som är vetenskapsman. Den här gången åker de tillbaka till olika historiska platser för att utforska schackspelets historia med farbror Albert i spetsen.

Läsaren får lära sig att spela schack genom att lära sig mer om hur bönder och riddare kunde leva förr i tiden.

– Ett problem med schackpedagogik är att den ofta är anpassad för dem som redan kan spela. Målet med den här boken är man ska bli tillräckligt intresserad för att komma över den första tröskeln.

Jesper Hall som är riksinstruktör på Sveriges schackförbund och en av de drivande krafterna bakom projektet ”Schack i skolan”, berättar att han själv började spela när han var sex år. Hans pappa lärde honom och han tyckte att det var roligt på en gång.

– Jag testade olika idrotter och tyckte att jag hade störst fallenhet för schack, säger Jesper, som menar att schack faktiskt kan kallas för en idrott.

Också Christer Fuglesang lärde sig att spela schack med hjälp av sin pappa när han var sex år. När han var elva år tillverkade han ett eget schackspel av vinkorkar som blev pjäser, och en planka som de använde som bräde.

– Det var ett bra sätt för mig och pappa att umgås och få en närmare kontakt med varandra, säger Christer och berättar att han i dag spelar regelbundet med sin egen son Rutger som är 21 år.

Christer berättar om vilken social funktion schackspelet har haft när han har varit ute och rest i olika världsdelar.

– Jag har spelat i fjällstugor och på billiga hotell i Istanbul med de mest otippade människor som man kan tänka sig.

Schack är nästan att likna vid ett ”världsspråk” eftersom reglerna ser likadana ut vart man än kommer, inflikar Jesper.

– Det räcker att ställa fram ett bräde för att någon nästan alltid ska komma fram och vilja spela.

Jesper menar att schack framför allt lär barnen att ”tänka”. Det är i alla fall något som pedagoger ofta framhåller när han har frågat dem om vad de har för erfarenheter av att använda schack i klassrummet.

Det är erfarenheter som man dock ännu inte har lyckats sammanställa i några vetenskapliga studier.

– Det är inte helt enkelt att undersöka vetenskapligt, säger Jesper.

Bara några dagar innan vi träffas hade han ett möte med forskare på Karolinska institutet i Solna för att diskutera eventuella framtida forskningsstudier.

Bo Johansson, som är docent i didaktik och forskare vid universitetet i Uppsala, har försökt undersöka hur schack fungerar på tredjeklassare i Enköping. Han jämförde två klasser där man i den ena bytte ut en mattelektion i veckan mot schack. När man sedan mätte elevernas mattekunskaper så visade det sig att den grupp som hade spelat schack fick bäst resultat.

Jesper berättar att han nyligen anordnade en konferens i EU-parlamentet där det konstaterades att fler och fler skolor i Europa har fört in schack på schemat.

– I Turkiet spelar 2,5 miljoner barn schack i skolan. På Korsika har alla barn schack som ämne, och fler och fler länder inför det. Det växer helt enkelt för att lärarna tycker att det fungerar så bra.

En av de saker som tränas i schack är att man går från det abstrakta till det konkreta i lekens form. Det gör att eleverna måste träna sig på att se vad som kan hända längre fram, menar Jesper.

Själv spelar han ofta via internet som han menar tillhandahåller världens största schackklubb som finns bara ett musklick bort, och som sammanför spelare från hela världen. Men han har samtidigt förståelse för de föräldrar som hellre ser att deras barn spelar på ett riktigt bräde. För att de ska få möta varandra fysiskt och inte bara framför en skärm.

– Det kan vara en allt viktigare uppgift för skolan i framtiden att se till att barnen gör saker utanför skärmen. Då kan det fysiska brädet fylla en särskild funktion genom att föra in en social dimension.

– En av de stora poängerna med schack är att det är barriärbrytande. Det spelar ingen roll om du är tjej eller kille, vilken ålder du har eller om du har dåliga kunskaper i svenska språket. I schack möts eleverna på lika villkor. Det är det som är så viktigt för barn i dag och en av anledningarna till att Schackfyran (som är en återkommande tävling mellan fjärdeklassare) har så stora framgångar, säger Jesper.

Det spelar ingen roll hur cool du ser ut eller vad du har för social rang. Du möts på en neutral arena där du blir bedömd för hur du spelar och inte något annat, menar han.

Jesper berättar att barnen i Kvarnbyskolan i Rinkeby talar ett femtiotal språk på skolgården. Och att det pågår flera projekt med schack för flyktingar.

– Dels för att de behöver något att göra medan de väntar. Dels för att det ett sätt för människor att mötas och kommunicera med varandra trots att de inte talar samma språk.

Det finns flera instruktions- och träningsfilmer på nätet. Ett exempel är sajten Schackslottet som ska vara klar i sommar men som redan nu innehåller material.

Jesper Hall.

Ålder: 44 år.

Bor: I Lund.

Yrke: Schackpedagog och instruktör i Sveriges schackförbund.

Jesper Hall ligger bakom appen ”Schackma Gandhi får en idé” som finns att ladda ned gratis.

Christer Fuglesang.

Ålder: 59 år.

Bor: I Stockholm.

Yrke: Astronaut. Adjungerad professor i rymdfysik vid KTH i Stockholm.

Under den andra av sina två rymdfärder spelade Christer Fuglesang schack med DN:s läsare. Varje dag gjorde han ett drag som lades ut på DN.se. En schackexpert gjorde då tre förslag på motdrag. Läsarna fick rösta på ett av dessa och det drag som fick flest gjordes. Eftersom han var i rymden där det inte finns någon gravitation så hade han själv tillverkat ett bräde med kardborreband.

”Det blev ett hyfsat jämnt parti, men jag förlorade till slut. Det är klart att det suger att förlora. Men det var ändå kul, att jorden slog rymden”, säger Christer Fuglesang.

Fakta. Schack i skolan
  • I går skrev vi om klass 3a i Tegelviksskolan i Sollentuna som har schack på schemat.
  • Deras lärare Nathalie Sundesten Landin har utbildats i projektet ”Schack i skolan” som går ut på att hjälpa lärare att komma i gång och kunna använda schack som pedagogiskt verktyg.
  • Projektet startades av Sveriges schackförbund efter att man under många år hade arrangerat tävlingar mellan fjärdeklassare, schackfyran, och samlat in berättelser från lärare som vittnat om att schack var bra att använda på lektionerna, framför allt i matte. Lärare ansåg också att det hade varit bra för jämställdheten i klassrummet. Det gjorde att schackförbundet tog fram en plan för att utbilda lärare i schack.
  • 12.000 barn har schack i skolan varje vecka i någon form.
Spela på lika villkor

Del 1. ”Schack hjälper barnen att bli fokuserade”
Schack hjälper eleverna i Tegelhagens skola att koppla av och hålla koncentrationen.
Det är användbart på lektionerna och ökar deras prestationer i alla ämnen, tycker deras lärare.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.