Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Jag försöker se till att barnen får leka fritt”

För Emelie Wandrell är leken mycket viktig – både som mamma och när hon arbetar på en förskola. ”Utan leken tror jag inte att vi utvecklas till hela människor”, säger hon.

När Emelie Wandrell ser fyraårige sonen Mario och den sexåriga grannflickan Lara Jones släpa utklädningskläder, gosedjur och leksaker mellan lägenheterna känner hos sig glad. Då vet hon att de befinner sig i ett ”lekflow”.

Samma glädje upplever hon på förskolan Torngårdens Waldorfförskola, där hon arbetar sedan flera år, när barnen där leker fritt. Då känner hon att de mår bra och trivs.

– För mig som förälder och som pedagog är leken central. Men nu märker jag att den i samhället och inom förskolevärlden får allt mindre utrymme till förmån för mer styrda aktiviteter, säger Emelie Wandrell.

Hon märker det bland annat i de kataloger där förskolor kan beställa olika typer av material. Numer sorteras det som räknas som lek in under rubriken ”hobby”, medan allt annat ingår under rubriken ”lärande”.

– Det här har ändrats bara under de senaste åren. Jag tycker det är en oroande utveckling. För mig handlar lek om lärande, om att lära sig att bli en fungerade och trygg människa.

Hur menar du då?

– Leken stimulerar så många av barnens olika sidor och sinnen, som det sociala samspelet och den motoriska utvecklingen. Leken lär barnet att hantera konflikter och främjar språkutvecklingen. Även kreativitet och fantasi gynnas.

Den fria leken är en grundbult och vi vill ge barnen mycket tid till att leka, att få uppleva stunder av flow.

För Emelie Wandrell handlar lek om att kunna bli vad och vem som helst i stunden. I leken är allt föränderligt och inget är förutbestämt, säger hon. I lyckade stunder blir allt magiskt.

– Lek och rörelse är också tätt sammanbundna. Barn som leker är ju nästan jämt i rörelse, vilket är viktigt ur hälsosynpunkt. Jag brukar ibland tala om ”rörelseglädje”, om hur bra barn mår av att få röra på sig.

Emelie Wandrell har arbetat från och till i tio år på Torngården i Blackeberg i västra Stockholm. På förskolan finns plats för sexton barn.

Förutom lek och rörelse i olika former har sång och musik stort utrymme i verksamheten. Tanken är att barnens skapande och fantasi utvecklas genom målning, sagor och dockspel. Att sy, tälja och forma i bivax sägs ge skicklighet i händerna och känsla för olika material. Förskolans pedagoger följer årstidernas växlingar i naturen och är mycket utomhus. De går promenader i omgivande skogspartier, där barnen kan leka och klättra.

– Den fria leken är en grundbult och vi vill ge barnen mycket tid till att leka, att få uppleva stunder av flow. Vi har tillit till att de utvecklas i lek, även om vi pedagoger hela tiden finns med i bakgrunden även under den fria leken. Det senare tror jag är mycket viktigt, att det alltid finns ett vakande öga.

Emelie Wandrell talar om rytmens betydelse för barnen – och nog också i de vuxnas liv. På hennes förskola följer pedagogerna både en dagsrytm och en veckorytm. Även årstidernas växlingar är centrala i verksamheten.

– Det skapar ett lugn för barnen att koncentrera sig på leken och att de slipper oroa sig för vad som ska hända. Vi vuxna finns hela tiden med som förebilder, vi lagar leksaker eller mat, gräver i rabatten och utför våra dagliga sysslor.

På förskolan är de flesta leksaker i naturmaterial och många av dem är inte helt ”färdiga”. De ska också vara könsneutrala. Lokalerna är målade i en särskild färgsättning för att inte ge allt för starka sinnesintryck.

– Målet är att stimulera barnens fantasi. Vi har bland annat sidensjalar i olika färger. Jag har många gånger blivit fascinerad av vilken lockelse de kan ha, att de är barnens favoriter. Sjalarna kan bli till hela landskap, användas när barnen leker sjörövare och Ninja eller till vackra kläder. Ja, de förvandlas till nästan till vad som helst.

Emelie Wandrell säger att hon och barnen ofta är ute i skogen för att leka. Utomhusmiljön är full av saker som kan användas och förvandlas till något användbart.

– Jag tycker också att barnen övar upp sin sociala förmåga och sin fantasi i skogen när en kamrat hävdar att en pinne, en gren, en kotte och en blomma i själva verket är något helt annat.

Foto: Emil Hammarstrom
Mario och Lara springer ofta mellan lägenheterna när de leker. Foto: Emil Hammarström

Emelie har gått två år på Waldorflärarhögskolans förskollärarlinje, men har tagit en paus från både jobbet och studierna. Den 4 maj fick Mario nämligen ett syskon, då föddes lillasystern Simone.

Hur lekte du själv som barn?

– Jag fick leka fritt och älskade det. Det var inga vuxna som styrde och sa att vi skulle leka kull eller ”vargen och kycklingarna” och liknande lekar. De vuxna fanns där i bakgrunden, som en trygghet. Jag tyckte leken gav livsglädje, det var en värld fylld av magi. Timmarna bara försvann.

Hur ser du på leken som mamma?

– Jag försöker se till att Mario får möjlighet att leka fritt. Ofta hör jag hur han och grannflickan börjar: ”Jag är en storasyster i Afrika ... nej, en tiger eller en... ” Leken skiftar ständigt fokus, många olika världar skapas.

– Om Mario har tråkigt får jag lägga band på mig så att jag inte lägger mig i, och vill styra upp allt.

Kan leken urarta?

– Ja, det kan uppstå mobbning och hierarkier. Därför är det så viktigt att ett vuxet vaket öga finns med i bilden. Så att den vuxne kan gripa in, och hjälpa barnen att hitta sätt att vara schyssta mot varandra.

– En del barn har svårt att leka. Då är det viktigt att hjälpa dem över tröskeln in i lekens värld.

Fakta. Emelie Wandrell

Foto: Emil Hammarström

Ålder: 32 år.

Familj: Sambon Philemon, sonen Mario (4 år) och dottern Simone (drygt en månad).

Bor: Lägenhet i Blackeberg i västra Stockholm.

Gör: Arbetar på Torngårdens Waldorfförskola och studerar på Waldorflärarhögskolan. Just nu föräldraledig.

Om lekens betydelse: Tyvärr verkar det som om lekens betydelse är på väg att minska i dag. För mig är leken oerhört viktig för att barn ska lära känna sig själva och sina kamrater. I leken lär de sig också mycket.

En dikt som betyder mycket för Emelie

Barnen leker

barnen leker

När de leker

ekar livet själv

i deras lekar

Gäll eller yster

dov eller dyster

gäller den så länge

den får lov

Allt de tror och vet

om verkligheten

gör de lek av

det är märkligheten

Vuxna tror att lek

är tidsfördriv

De har fel i detta

Lek är liv

(Caj Lundgren)

Fakta. Lekens historia

Redan i det antika Grekland uppmärksammades för två tusen år sedan lekens betydelse för en människas utveckling. Filosofen Platon menade att leken måste vara grundläggande i all utbildning.

Under medeltiden sågs barn inte som något speciellt. De var bara mindre än vuxna till storleken och orkade inte så mycket. Barnen sattes tidigt i arbete. Däremot förekom lek i samband med vuxnas karnevaler och liknande.

Rousseau, 1700-talsfilosofen, menade att all undervisning skulle bygga på lek. Leken är det naturliga sättet att lära, enligt honom.

Den tyske läraren Fröbel verkade på 1800-talet och fick en stor inverkan på den svenska förskolepedagogiken. Enligt honom är leken vägen till barns lärande och kunskap; ett barn måste få pröva, konstruera och leka.

Under senare år har forskning om lek ökat i stora delar av världen. Den svenska professorn Birgitta Knutsdotter-Olofsson, specialiserad på barns lek, har hävdat att lek är hjärngymnastik och naturens egen pedagogik.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström anser att för mycket faktainlärning i förskoleåldrarna motverkar nytänkande och kreativitet. Han betonar i stället lekens betydelse.

Grundaren av Reggio Emilia-filosofin, Loris Malaguzzi, har sagt att i barns lek och fantasi föds den nya människan och det är då barnet skaffar sig kompetens för framtiden.

I Skolverkets läroplan för förskolor betonas lekens betydelse för barns utveckling och lärande.

I waldorfförskolor har den fria leken en central roll. Tanken är att leken ger barnen goda möjligheter att utveckla sin sociala kompetens, språket, fantasin och kreativiteten.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.