Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Jag kan inte fokusera på något annat än hur min hud ser ut”

Foto: Erich Stering

Så fort aknen verkar börja blossa upp får veckans frågeställare ångest. Oron över de återkommande hudproblemen tar massor av tid och energi och har blivit till ett stort hinder i livet. Det finns hjälp att få, svarar Liria Ortiz.

Fråga:

Hej! Jag skriver för att jag känner att ångest och skam över mitt utseende tar energi och kraft från att kunna leva mitt liv som jag vill. Jag har under några år haft vuxenakne som eskalerade under en period för något år sedan, och jag mådde väldigt dåligt över detta. Flera kvällar tillbringade jag framför spegeln gråtande över att jag kände mig så ful, utan någon makt att göra någonting åt det. Jag fick aknebehandling som gav vissa otrevliga biverkningar men som hjälpte.

Nu har jag inte så värst mycket akne men huden är fortfarande känslig och det blossar upp ibland. Jag märker att jag får ett ångestpåslag så fort jag ser att det är på gång.

När jag har akne är jag väldigt medveten om detta och undviker att gå i kläd- eller sminkbutiker där jag hela tiden blir påmind om att jag inte ser ut som normen. Jag vill heller inte bada, och inte duscha tillsammans med min partner, då jag skäms för hur jag ser ut utan smink. Trots att min partner hela tiden säger att hen inte lägger någon vikt vid det.

Jag och min partner gillar också att vara ute i naturen och kanske sova i tält, något som jag också har svårt för när jag har akne eftersom det inte finns samma möjligheter att ta hand om hyn och sminka sig ute i naturen. Därför drar jag mig också för det, trots att det är något jag verkligen vill göra!

I grunden vill jag bli av med aknen och slippa allt den bär med sig. Jag läser ibland bloggar eller liknande som skrivs av människor som har akne, om deras resa till en finare hy. Men allt detta jobb som det kräver! Jag är annars inte särskilt intresserad av utseende, smink och hudvård. Allt jag måste göra för att hålla min hy i schack önskar jag att jag slapp. Tänk att bara kunna gå och lägga sig på kvällen utan detta avsminkande och inoljande, som kanske inte ens leder till något.

Foto: TTAlternativet är starkare medicin men de eventuella biverkningarna orkar jag bara inte med. Budskapet på de här bloggarna är också ofta dubbelt: vi är alla vackra som vi är – men så här gör du för att sminka bort din akne!

Min önskan är att kunna leva med min akne, eftersom det inte finns någon garanti för att den försvinner. Men det är så extremt svårt när omgivningen gör klart för mig att det inte är önskvärt att se ut som jag gör. Jag har tillbringat så mycket av min tid med att tänka på, googla på, och ha ångest över min hy. Jag vill inte det längre. Jag vill kunna fokusera på annat.

Tacksam för hjälp!

Ibland utvecklas denna vardagliga, och för de flesta ändå ganska hanterliga, upptagenhet av utseendet till något annat och besvärligare: en uttalad fixering vid upplevda brister i sitt utseende.

Svar:

Hej! Låt mig säga det på en gång: Det finns psykologisk hjälp att få för din oro och din upptagenhet av hur du ser ut och uppfattas av andra – som kan hjälpa dig att inte vara så insnärjd i dina tankar och känslor, och uppnå det du så tydligt längtar efter, att kunna fokusera på annat i ditt liv.

Jag syftar på psykoterapi, och då särskilt kognitiv beteendeterapi som erbjuder effektiva och väl beprövade metoder för att kunna bli fri från överdriven oro över sitt utseende.

Min erfarenhet som psykolog är att om man har ett bekymmer som rejält begränsar tillvaron, och som man på olika sätt försökt lösa, men inte lyckats med, ja, då är man i ett läge när psykoterapi ofta är till stor hjälp.

Låt mig börja med att berätta för dig hur psykologin resonerar om det som brukar beskrivas som en överdriven upptagenhet med sitt utseende. Vi får se vad du kanske känner igen dig i.

Låt oss först konstatera att bry sig om sitt utseende och vara mån om att göra sig själv attraktiv är något som de flesta gör, och lägger ner mer tid och engagemang på än vad man vill erkänna. Studier visar att nästan alla speglar sig flera gånger om dagen, och att de flesta har en längtan efter att vara mer attraktiva än de tycker sig vara.

Men ibland utvecklas denna vardagliga, och för de flesta ändå ganska hanterliga, upptagenhet av utseendet till något annat och besvärligare: en uttalad fixering vid upplevda brister i sitt utseende. I sin mest utvecklade form brukar det beskrivas som inbillad fulhet. Exakt varför vissa börjar tänka och känna så om sitt utseende vet vi inte, men vi vet att det inte är särskilt ovanligt.

Ibland handlar det om en upplevd utseendedefekt som omgivningen inte uppfattar. Men oron kan också uppstå utifrån en oro kring en verklig ”defekt”, som exempelvis ett synligt ärr någonstans på kroppen. Vanliga kroppsdelar i fokus för oron är näsan, håret, munnen, läpparna och huden. Upptagenheten med den upplevda utseendedefekten tar ofta väldigt mycket tid i anspråk, och man skaffar sig olika så kallade säkerhetsbeteenden för att försöka dölja och slippa bli påmind om sin upplevda defekt. Det du berättar om hur du undviker vissa butiker, och inte vill vara utan smink, kan vara exempel på säkerhetsbeteenden.

Ofta får oron också som konsekvens att man alltmer avstår att göra saker och vara i sociala sammanhang som man egentligen uppskattar. En del beskriver det som att sådana här undvikandebeteenden får som konsekvens att livet börjar kännas trist och instängt. Vilket du också skriver om. Tyvärr tvekar många att söka hjälp för problem av det här slaget. Man är rädd för att inte bli tagen på allvar, eller uppfattas som ytlig.

Låt mig nu berätta lite översiktligt för dig vad en psykoterapi vid de här problemen kan innebära. Behandlingen bygger på en metod som heter exponering med responsprevention, erp. Det innebär att du gör en noggrann kartläggning tillsammans med din terapeut av dina utseenderelaterade tankar och känslor, och dina säkerhets- och undvikandebeteenden. I nästa steg börjar du gradvis, och med stöd av din terapeut, att utsätta dig (exponering) för de ångestframkallande tankarna och situationerna – utan att göra dina olika säkerhetsbeteenden (responsprevention). I ditt fall kan det till exempel handla om att våga gå ut och göra saker som du vill, utan att sminka dig.

Målet är att du ska lära dig utifrån egen erfarenhet att det du oroar dig för ska hända faktiskt inte inträffar utan ”bara” är dina ångestfyllda föreställningar. Och allteftersom börja släppa taget om tankarna och inte låta dig begränsas av dem. Studier visar att 70–80 procent av dem som deltar i erp-terapi upplever en påtaglig förbättring.

Men även andra inslag ingår. Som att lära sig att ifrågasätta att tankarna om ens utseende är korrekta och att träna på förmågan att skifta fokus, och på så sätt undvika att fastna i ett tillstånd av grubblande, närmast ältande, kring tankarna om utseendet.

En annan bra färdighet som lärs ut är att träna sig att se sin kropp som en helhet (och att inte vara så fixerad vid den detalj som stör).

Mitt sista råd till dig är att du redan på egen hand börjar träna detta. Beskriv för dig hela din kropp, och vad du faktiskt är nöjd med. Och vidga gärna ditt perspektiv på dig själv ännu mer. Beskriv varför andra tycker om dig och uppskattar dig, och vad du är duktig på! Gör detta om och om igen, och börja bygga upp en mer komplett bild av vem du är.

Tänk på att den psykolog eller psykoterapeut som du kanske kontaktar ska vara legitimerad, och vara specialiserad i kognitiv beteendeterapi. Enklast hittar du en sådan på de här sajterna: kbt.nu och sfkbt.se

Liria

Läs fler frågor här

Fråga Insidans experter

Legitimerade psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz svarar på frågor om självhjälp, förändring och parrelationer. Legitimerade psykologen och forskaren Martin Forster, Karolinska Institutet, svarar på frågor om familjeliv, barn och ungdomars utveckling, föräldraskap, skola och förskola. Du kan vara anonym. Utvalda frågor och svar publiceras här och eventuellt i papperstidningen. Mejla till: fragainsidan@dn.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.