Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 18:37 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/jag-tanker-lite-som-en-dator/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

"Jag tänker lite som en dator"

Johan Gustafsons förmåga att sålla bland intryck blir sämre av stress, det är inte alla dagar han vågar köra motorcykel.
Johan Gustafsons förmåga att sålla bland intryck blir sämre av stress, det är inte alla dagar han vågar köra motorcykel. Foto: Johan Eklund

Johan Gustafson har Aspergers syndrom. Medan hans EQ - den så kallade emotionella och empatiska intelligensen - är låg, är den logiska intelligensen som mäts som IQ desto högre.

Johan Gustafsons specialområde är programmering och annat datorarbete.

- Aspergare har egentligen fler fördelar i datasamhället än andra eftersom vi tänker och kommunicerar lite som en dator gör, mer kort och koncist, säger han.

NTV-are kallar han dem, de som inte har Asperger. De är bara normala tills vidare, och de tänker annorlunda än Johan. Han är expert på att se samband mellan figurer och siffror i logiska intelligenstest, som det IQ-föreningen Mensa värvar medlemmar med. Det testet var en enkel match för Johan.

- Men arbetsgivare är mer intresserade av känslomässig intelligens, EQ. Och där hamnar jag långt ner.

Johan har arbetspraktik på konsultföretaget Left is right i Kristinehamn. Det är en ovanligt tyst och sorlfri arbetsplats. I kontorsrummen arbetar tolv konsulter med kontroller, tester och jämförelser, mestadels vid datorn. Samtliga har Aspergers syndrom, en förutsättning för att över huvud taget bli anställd här.

På arbetsmarknaden i övrigt är det ofta tvärtom. Många med Asperger saknar den "sociala kompetens" som brukar gå hem vid anställningsintervjuer.

- Vi kommer inte ens dit. Många av oss hade det svårt i skolan och saknar gymnasieexamen. Men även om man inte har gått på högskolan kan man ha kunskaper som arbetsgivarna vill ha.

Johan kände sig annorlunda i skolan. Och han förstod inte varför, för då hade han inte fått sin diagnos än. I matte låg han alltid steget före, men i nian fick han inte läsa på gymnasienivå utan repetera det han läste året innan. Då tappade han intresset.

Språk var svårare. Johan vågade inte fråga på lektionerna, utan stod ofta en stund med läraren efteråt.

För honom är det svårt att urskilja det viktigaste i en lång text. Medan andra sållar och omedvetet väljer bort oviktig information uppmärksammar Johan det mesta. Han analyserar smådetaljer som andra inte märker av.

- När jag kör bil kan jag bli låst av alla trafikregler på en gång, jag måste täcka upp allt som händer. Då kanske inte prioriteringen ligger där den ska, på bilen framför till exempel. Det där blir värre av stress, så dåliga dagar lämnar jag bilen och hojen hemma.

Namnet Left is right syftar på hjärnans vänstra halva, den som är mest aktiverad hos personer med Asperger. Företaget grundades förra våren av Wiola Frankén Boman och Bengt-Åke Boman. De vill ändra inställningen till personer med Asperger på arbetsmarknaden. I dag har de ett kontor i Kristinehamn, men planerna är att verksamheten ska utökas med en ny enhet varannan månad med start i höst.

Johan arbetar med en databas som innehåller information om företagets kontaktpersoner och kunder. Han måste försöka tänka på en annan nivå för att personer utan Asperger ska kunna använda databasen. För att inte komma på avvägar, och för att kunna lägga ner all tid på att hitta snabbare och mer logiska metoder att utföra arbetet på, behöver Johan klara direktiv. Att säga att något ska göras på ett visst sätt bara för att det alltid gjorts så, är inte greppbart för Johan.

- Jag kan inte ta ett kommando som inte grundar sig i en logisk förklaring, då blir jag irriterad. Det är ju tur att jag aldrig gjorde lumpen.

Innan han vet om han blir anställd efter praktiken vill han inte ta dit några egna saker. Hans arbetsrum är kalt. På väggen ovanför dataskärmen sitter endast ett vykort med en fiskmås och texten "Hur mås det?" Det fick han av sin syster när han fyllde 40 tidigare i år.

I dag mår Johan bra. Men när han började på Left is right hade han inte arbetat på sexton år. Han mådde ganska dåligt psykiskt efter att ha arbetat med en chef som mobbade honom.

- Den chefen tyckte inte om mig, bland annat för att jag inte var med på fikarasterna. Han klagade på mig, satte mig på jobb som jag inte kunde. Inget jag gjorde dög och till slut knäckte han mig fullständigt. Så jag sa upp mig.

På Left is right är det okej att retirera in på sitt rum i stället för att fika med de andra. Johan skulle i och för sig gärna lära känna de and-ra konsulterna mer. Det är inte alltid jobbigt att vara social säger han, om han får prata om sådant han är intresserad av, som figur- och dataspel. Han kan ha givande samtal med personalen i en spelbutik.

- När jag är social vill jag inte sitta och prata om hur fint väder det är, eller: "Såg du det där på tv i går?" Det där allmänsnacket, alltså...

Är det lättare att arbeta med andra som har Asperger?

- Ja, eller alltså många är ganska unga här, och jag var som de när jag var ung. Men nu är de för antisociala för mig! För med åren har jag försökt lära mig att bli mer social.

Johan har fått en del kritik för sitt beteende, och även om det är jobbigt att höra säger han att han försöker lyssna och ta åt sig.

- Personer som inte har Asperger kan till exempel förklara saker i det oändliga, medan jag kan tycka att de ska förstå vad jag säger när jag bara använder några få logiska ord. Det gör de ju inte. Jag försöker tänka om, men ibland blir det att jag upprepar samma sak flera gånger i stället.

Många arbetsgivare vet inte vad Asperger är. Att diagnosen ofta innebär en ovanlig tankeskärpa, noggrannhet och ibland djupa specialintressen som företag med krav på just djup kompetens kan ha stor nytta av.

- Vissa med Asperger kan vara vansinnigt duktiga inom ett område, men det är nog inte jag. Fast jag är besatt av figurspel. Jag kan strunta i att äta bara för att kunna köpa den eller den figuren.

Johan förstår sig på sitt eget tänkande, och han kan beskriva det. En gång i skolan sa en lärare att kvinnor inte hör hemma på arbetsmarknaden, punkt slut. Efter lektionen tog Johan på sig lärarens kontroversiella åsikt för att tjejerna i klassen skulle få utlopp för sin ilska. Agerade slagpåse för att vara snäll, säger han.

- För att lära mig förstå hur and-ra tänker kan jag låtsas tänka tvärtom. Jag kan påstå att jag är rasist för att höra vad folk anser om det. Min icke-empatiska sida gör att folk inte kan se vad jag egentligen tycker, för jag är väldigt neutral i kroppsspråk och miner. Två tjejer i skolan trodde i flera år att jag var rasist!

Och du lät dem tro det?

- Ja... Men annars får man ju inte veta vad folk egentligen tänker. En diskussion där båda sidor tycker lika får jag inte ut något av.

EQ, emotionell intelligens, är ett relativt mått, menar Johan. Olika sorters EQ är användbara inom olika områden.

- Har du sett "Independence day?" När de åker ut till ett forskningscenter vid Area 51 där det jobbar en gammal forskare med långt vitt hår som typ aldrig fått besök förut? Jag är han. Vi har nog samma EQ. Jag skulle passa bra där, instängd i ett underjordiskt labb där jag fick hålla på med det jag älskar. Men ska jag däremot samarbeta med tio andra på ett jobb så fungerar min EQ inte alls.

Bild

Johan Gustafson

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.