Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Josefin har tagit sitt sista bloss

Josefin Ripa har varit i rökfri i tre månader. Hon längtar efter den första dagen när hon inte kommer att känna något röksug.
Josefin Ripa har varit i rökfri i tre månader. Hon längtar efter den första dagen när hon inte kommer att känna något röksug. Foto: Nicklas Thegerstrom

Josefin Ripa, 21, började röka när hon var 13 år och i höstas slutade hon. ”För gott”, säger hon. Inte sedan 1970-talet har så få elever i årskurs nio rökt. Däremot minskar inte tobaks­bruket på samma sätt i gymnasiet.

Josefin Ripa började röka i de tidiga tonåren. De första cigaretterna smakade inget vidare, men efter hand vande hon sig. Efter att ha rökt mer eller mindre i sex år fimpade hon för gott ­ – det är i alla fall hennes förhoppning. Och i dag har Josefin varit rökfri i över tre månader.

– Jag var tjugoett år när jag till slut bestämde mig för att sluta röka. Jag såg en inre bild av mig som en medel­ålders kvinna med en cigarett i mungipan och det kändes inte bra. I så fall skulle jag ju ha rökt i mer än halva mitt liv, säger Josefin.

Hon är uppvuxen i Haninge några mil söder om Stockholm. Mamman rökte när Josefin var liten, men slutade för drygt tio år sedan och snusar nu i stället.

– Själv smakade jag min första cigarett när jag var tretton år, berättar Josefin. Några tjejkompisar hade redan provat och jag tyckte att det verkade coolt att röka. Kompisarna lärde mig att dra halsbloss, det var inte skönt eller gott. Men som med kaffe och vin vänjer man sig.

Josefin och tjejkompisarna tjuvrökte på rasterna och när det var disko på helgerna. Hon säger att de nog visste om att det kunde vara skadligt för hälsan att röka, men det var inte något de pratade om.

– Hos skolsyster fanns ett snöre som symboliserade kampanjen ”sluta-röka-linjen”. Jag kommer också ihåg att några elever i nian som ett skolarbete satte upp affischer som diskuterade tobaksbolagens reklam. Annars förekom det ingen kampanj eller någon upplysning om rökningens risker.

Under de tidiga tonåren gjorde Josefin allt för att hennes föräldrar inte skulle upptäcka att hon rökte. Det blev mycket tuggummi och mycket parfym, säger hon. Dock visste de nog om att hon rökte.

– Min pappas nya fru rökte och jag och mina systrar, som också rökte, försökte ta några cigaretter ur hennes paket. Men hon hade stenkoll och märkte det direkt. I dag har hon också slutat röka, berättar Josefin.

När hon var mellan femton och sjutton år rökte hon ett paket, det vill säga tjugo stycken cigaretter, varje dag. I dag tycker hon att det var helt galet. Efter att ha fyllt sjutton år slutade Josefin att röka under ett halvår. Fram till dess hade hennes något äldre pojkvän köpt ut cigaretter till henne. Den som är under arton år får inte inhandla någon form av tobaksvaror i Sverige. Pojkvännen rökte för övrigt inte själv.

– Jag tänkte att jag skulle sluta röka innan jag skulle få köpa cigaretter själv. Efter en fest slängde jag ut mitt cigarettpaket genom rutan på min pojkväns bil. Men när jag hade hållit upp en tid blev suget för starkt.

Under Josefins tonårstid rökte alla hennes nära vänner utom en, liksom två av hennes systrar. Efter det halvårslånga uppehållet började Josefin röka igen. Men innerst inne kändes det inte rätt.

– Vi fick absolut inte röka inomhus hos pappa så det gjorde jag aldrig. Det fanns två askkoppar utanför villan där han bodde, en på framsidan och en på baksidan. Jag gick alltid till baksidan när jag ville ha en cigarett. Vet inte varför, men jag ville bara inte att pappa skulle se på när jag rökte.

En dag förra året berättade en av Josefins vänner som arbetar på den ideella organisationen ”Non smoking generation” om hur de stora tobaksbolagen manipulerar fattiga familjer att satsa pengar på att odla tobaksplantor. Bolagen utlovar stora vinster och familjerna får låna pengar till sina odlingar.

– Då låter familjerna sina barn sluta i skolan för att hjälpa till i odlingarna. Tobaksplantorna är nämligen väldigt krävande. När bönderna sedan ska sälja sina skördar går bolagen ihop och bestämmer ett så lågt pris att det inte blir någon förtjänst. Och det leder till att de fattiga odlarna blir skuldsatta hela livet och till att barnen inte får någon utbildning.

– Under en period hade jag arbetat i Norge med att sälja fadderskap åt SOS Barnbyar, och det min vän berättade gav mig en tankeställare. Jag ville att barn i fattiga länder skulle få det bättre samtidigt som jag genom mitt rökande ju stödde tobaksindustrin och dess tvivelaktiga marknadsföring.

Efter att ha känt sig ganska illa till mods under två månader bestämde sig Josefin för att nu skulle det vara slutrökt en gång för alla. Under den sista tiden fylldes hon av ångest varje gång hon tände en ny cigarett. Men när hon verkligen slutade var det på sätt och vis följden av en impuls i stunden.

– När jag varit ute på krogen brukade jag alltid köpa med mig ett paket hem för att vara säker på att det skulle finnas cigaretter på morgonen. Men när jag en lördagskväll gick förbi Pressbyrån frågade jag i stället en tjej som stod i kön om jag kunde få en cigg av henne.

På hemvägen rökte Josefin cigaretten, och när hon vaknade upp morgonen därpå bestämde hon sig för att inte gå till butiken och köpa några nya. Och nu har hon alltså inte rökt på tre månader.

Var det svårt att sluta?
– Första dagen var lätt, sedan blev det tuffare. Jag var grinig och sur och ersatte cigaretterna med socker och godis. Samtidigt ville jag visa att jag hade disciplin och karaktär nog att kunna sluta röka. Om jag misslyckades den här gången skulle jag känna mig som en misslyckad människa.

Under den första månaden efter beslutet att inte längre röka höll sig Josefin mest hemma, hon ville inte riskera att frestas att ta en cigarett.

– Jag var rädd att tappa omdömet efter att ha druckit lite och börja röka igen, berättar Josefin.

Känner du fortfarande ett sug efter cigaretter?
– Jag väntar fortfarande på den första dagen utan ett sug. Ja, jag längtar efter den dagen.

Hur reagerade din omgivning?
– Min pojkvän blev självklart jätteglad när jag slutade eftersom han inte röker själv. Mina föräldrar tycker också att jag gör helt rätt, och en av mina systrar har också slutat. Vi stöttar och peppar varandra.

Vad krävs för att sluta röka?
– En egen motivation. Om du inte själv är övertygad hjälper det inte att andra säger att det är skadligt, dyrt och så vidare. Jag frågade min pojkvän varför han inte legat på hårdare för att få mig att fimpa för gott. Han svarade att det nog snarare hade haft motsatt effekt.

Har du känt någon som avlidit till följd av rökning?
– Nej, inte direkt. Men jag har vänner där nära anhöriga till exempel dött i lungcancer.

Vad vill du säga till unga som röker?
– Jag vill inte komma med pekpinnar. Jag tycker om när reklam och information lyfter fram det som är bra, snarare än att trycka på det som är dåligt. Att fokusera på hälsan, som ju är en enorm trend i dag, tror jag är ett bra sätt att bekämpa rökningen.

– De stora internationella tobaksbolagen satsar stort på att fattiga bönder ska odla tobak, vilket som jag nämnde bland annat får konsekvenser för deras barn. Alla som röker här i Sverige är indirekt med om att stötta en sådan utveckling.

När du som trettonåring rökte din första cigarett smakade den illa, till och med äckligt. Ändå fortsatte du?
– Som tonåring är man ganska beroende av vad ens kamrater gör och tycker. Ingen vill riskera att hamna utanför. Bland mina kompisar i högstadiet och gymnasiet var det bara en tjej som inte började röka. Så här i efterhand tycker jag att det var modigt av henne.

Ålder: 21 år.Bor: Sundbyberg.Familj:

Ålder: 21 år.

Bor: Sundbyberg.

Familj: Pojkvän, föräldrar och tre systrar.

Gör: Arbetar på ett mindre bolag som arrangerar event, konferenser med mera.

Om rökning: Att sluta röka är den bästa satsningen på egen friskvård som en människa kan göra. När du vet ditt eget värde så finner du motivationen till att sluta röka. Då vill du aldrig mer göra något så skadligt mot din kropp.

Rökning och ungaDel 1. Under 2000-talet

Rökning och unga

Del 1. Under 2000-talet har rökningen bland niondeklassare nästan halverats. Men många unga börjar ändå röka, och i gymnasiet vaneröker var tionde elev.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.