Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Kampen mot tobaksindustrin

Hon blev kallad en "fanatisk ayatolla" för sin kamp mot bruket av tobak. Men envist fortsätter Margaretha Haglund sitt arbete för att få färre ungdomar att börja röka eller snusa. "Det behövs mer information inte så mycket vuxenpekpinnar", säger hon.

När Margaretha Haglund väntande sitt första barn i mitten av 1970-talet fimpade hon för gott. Sedan dess - i snart fyrtio år - har hon arbetat mot rökning. Tidigt såg de mäktiga tobaksbolagen henne som en av sina värsta fiender. De gjorde allt för att misstänkligöra henne och försökte bland annat stoppa henne från att vara expert i en statlig utredning om hur rökningen skulle minska i Sverige.

Men Margaretha gav inte upp och som anställd på först Socialstyrelsen och senare Folkhälsoinstitutet låg hon på för att Sverige skulle gå i bräschen för att minska rökningen och dess skadeverkningar. Nu som pensionär fortsätter hon kampen för att minska bruket av tobak i alla dess former. Bland annat är hon expert på Tobaksfakta, en ideell tankesmedja som stöds av arton medlemsorganisationer.

– Sverige var länge en föregångare i kampen för att minska tobaksbruket. I dag har vi halkat efter och många andra länder är mer pådrivande. Den förra regeringen var mest fokuserad på alkohol och narkotika, vilket ledde till att rökningen ofta hamnade i skymundan. Tusentals svenskar dör varje år på grund av sin rökning och ändå görs så lite, säger Margaretha Haglund.

Hon är född och uppvuxen i jämtländska Östersund. Som alla jämnåriga tjejkompisar i gymnasiet rökte hon, fast i hennes fall fick det ske i smyg. Pappa var nämligen en extrem motståndare mot alla former av tobak.

– När han hittade ett par cigaretter i min väska hotade han att ställa in min studentfest. Han skulle bara ha vetat att jag hade ett helt paket i fickan...

Då i början av 1970-talet var det fortfarande mode bland unga tjejer att synas med en cigarett mellan läpparna. Det var ett tecken på självständighet och kvinnor som rökte ansågs "veta vad de ville", säger Margaretha.

– Skillnaden mot när jag var barn var stor. Jag minns att när jag besökte tandläkaren, det måste ha varit någon gång 1958, gick en rökande kvinna förbi utanför mottagningens fönster. "Där går en dålig kvinna", kommenterade tandläkaren.

Läs mer: Rökning har blivit otrendigt bland unga

När Margaretha Haglund studerade till beteendevetare vid universitetet i Uppsala rökte hon och nästan alla hennes kamrater. Men när hon väntade sitt första barn tyckte hon att det skulle kännas skämmigt att komma till barnmorskan och erkänna att hon rökte.

– Så jag beslutade mig för att sluta och den femtonde januari 1975 fimpade jag min sista cigarett. Nu har det gått fyrtio år sedan den dagen och det är ett av de bästa beslut jag fattat i mitt liv.

Ännu långt in på 1980-talet var cigaretter en viktig statusmarkör. Reklamkampanjer som "Känt folk röker Kent" och "Jag har också gått över till Prince" spreds över landet. På arbetsplatser, krogen och i hemmen låg tobaksöken tät. Få tänkte på riskerna för att både rökare och icke-rökare skulle drabbas av allvarliga sjukdomar och dö i förtid.

Men så hände något. På bara ett par årtionden kom cigaretter i stället att förknippas med människor som inte tog hand om sin kropp och hälsa, rökning ansågs som ett tecken på ett icke-hälsosamt och bortkastat liv. En av de pådrivande i den här attitydförändringen var Margaretha Haglund som då arbetade på Socialstyrelsen.

I juli 1983 fick hon möjlighet att delta i en stor konferens mot rökning i den kanadensiska staden Winnipeg.

– Den norske läkaren Kjell Bjarteveit avslutade sin föreläsning med att "rökningen måste lösas på politikernas bord – inte på operationsbordet". Hans ord gjorde stort intryck på mig och jag insåg att om en förändring skulle bli möjlig gällde det att få med politikerna på tåget.

Se videon: Rökningens effekter på två minuter (engelska)

Strax efter att Margaretha kommit hem från Kanada var hon med om att bilda en "samordningsgrupp" med representanter från fackförbund, Cancerfonden, Riksidrottsförbundet, Skolöverstyrelsen med flera. Gruppen kom snart fram till att det krävdes ett förbud mot att göra reklam för cigaretter, en höjd tobaksskatt och att ett öre på varje försålt paket cigaretter borde avsättas till upplysning om rökningens faror.

En skrivelse med de här och flera andra förslag skickades till dåvarande socialministern Gertrud Sigurdsen som gick i taket och menade att "man gått bakom hennes rygg. Margaretha och de övriga som var med på mötet blev utskällda efter noter.

– Då, i mitten av 1980-talet, var fortfarande röklobbyn stark och bland Sigurdsens regeringskolleger var det många som tonade ned rökningens faror. Våra förslag hamnade in en långbänk och inget hände. Men så fick vi oväntad hjälp av det då statliga tobaksbolaget Swedish Match.

Tobaksbolaget hade nämligen lanserat kvinnocigaretten Vienna som ett "sofistikerat" och "högkvalitativt" märke. I varje paket låg en rosa lapp med texten "Du har gjort ett gott val". Det här provocerade många och i en debatt i riksdagen i oktober 1987 krävde flera kvinnliga riksdagsledamöter ett totalförbud mot tobaksreklam.

Sverige kom därefter att under många år bli ett föregångsland i arbetet med att förhindra att människor blir sjuka eller dör på grund av rökning. Förbud mot att göra reklam för tobak, förbud mot att sälja cigaretter till den som inte fyllt 18 år, rökfria arbetsplatser och offentliga lokaler inklusive rökförbud på krogen ... en rad förslag genomfördes.

Men nu tycker Margaretha Haglund att svenska politiker och myndigheter kunde vara betydligt tuffare. Hon säger att det är hög tid att sätta stopp för tobaksbolagens marknadsföring på försäljningsställen för tobak, det arena som påverkar våra barn mest.

– Såväl Norge, Finland, Island som Storbritannien och flera andra länder har sedan flera år tillbaka infört exponeringsförbud av tobak. Irland, Storbritannien och Frankrike är på gång att följa Australien med att införa neutrala tobaksförpackningar.

Så sent som för ett år sedan presenterade forskare vid Karolinska institutet (KI) en studie som visade att lungcancer, kol, stroke och hjärtinfarkt orsakade omkring 8 000 dödsfall varje år mellan 2010 och 2012. Utöver detta dog omkring 4 000 rökare i ett fyrtiotal andra sjukdomar orsakade av rökning.

– För oss som arbetat mot rökning sedan 1970-talet är de här siffrorna ingen överraskning. Tänk vilket ramaskri det skulle bli om till exempel trafiken orsakade så många dödsfall varje år. Jag är förvånad över att politiker och myndigheter gör så lite för att minska bruket av tobak ytterligare, säger Margaretha Haglund.

I slutet av 80-talet blev hon kallad en fanatisk "ayatolla" av föreningen Smokepeace. Den hade bildats av de pensionerade journalisterna Gösta Ollén och John-Erik Blom som förvägrats att ta ett bloss vid sitt stambord på Domus kafeteria i Rättvik. Tillsammans med Bengt Öste, då nyhetspresentatör på Rapport, attackerade de "klappjakten" på rökare.

Men Margaretha Haglund gav sig inte. År 1991 skrev hon tillsammans med en kollega en artikel med titeln ”Våra hälsoministrar lär oss att leva med hälsokatastrofer”. I den visade hon att av de ministrarna som hade haft ansvar för tobaksfrågorna var en storrökare, medan en annan var gift med en man som arbetade på en pr-byrå som företrädde ett stort tobaksbolag.

Tre år senare, den 16 mars 1994, upplevde Margaretha sin största seger. Då beslutade riksdagen om rökfria offentliga lokaler, rökfria skolgårdar, att ingen ska behöva utsättas för rökning på arbetsplatser samt ett förbud mot tobaksannonser. Röstsiffrorna blev 274 för och 16 mot.

– Nu har det gått tjugo år men risken är stor att det hårda arbete som krävdes för att minska rökningen i Sverige glöms bort. Fortfarande ligger rökningen här i landet på en relativt låg nivå. Risken är att fler unga börjar röka om de inte får bra information om tobakens skadeverkningar utformad efter deras verklighet utan moraliserande vuxenpekpinnar.

Svensk tobakspolitik under hundra år

1922 betonade statsministern Hjalmar Branting upplysningens viktiga roll för sundare levnadsvanor. Han var dock en uttalad motståndare till lagstadgade förbud.

1963 tillsattes en expertgrupp inom medicinalstyrelsen (socialstyrelsens föregångare) med uppdrag att studera sambandet mellan tobaksrökning och ohälsa.

1973 kräver socialstyrelsens tobaksutredning bland annat varningstexter och förbud mot tobaksreklam.

1977 kommer obligatoriska varningstexter och innehållsdeklarationer införs på tobaksförpackningar.

1979 kommer en lag som reglerar marknadsföring av tobak och alkohol.

1990 kräver Tobaksutredningen bland annat en ny lag, rökfria miljöer, reklamförbud, höjda priser och förstärkt information.

1993 införs en ny tobakslag.

1997 införs en 18-årsgräns vid inköp av tobak från 1 januari.

2002 bestäms att alla tobaksförpackningar ska ha ett större utrymme för varningstexter och även varnande bilder.

2005 rökningen blir förbjuden på alla serveringsställen.

2010 bestäms att alla som vill sälja tobak måste anmäla det till kommunen.

2014 kommer ett beslut om att det inte är tillåtet att röka på perrongerna i Stockholms tunnelbana.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.