Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/klienter-behover-veta-vilka-kanslouttryck-som-tolereras/

Insidan

”Klienter behöver veta vilka känslouttryck som tolereras”

– Försvarsadvokaterna uppvisar vad jag kallar en ”Rambo-Bambi-fasad”, säger forskaren Lisa Flower. Foto: Johan Nilsson

Advokater skulle på ett bättre sätt kunna förklara för sina klienter vilka känslouttryck som tolereras, och inte tolereras, i rättssalen. Då skulle klienterna kanske uppleva rättegången som mer rättvis, menar forskaren Lisa Flower.

Rätta artikel

I Sverige finns det det ganska strikta regler för hur en försvarsadvokat får uppträda i rättssalen. Om de visar för starka känslor finns risken att rättegången inte upplevs som rättvis.

Forskaren Lisa Flower följde under fyra år ett femtiotal rättegångar och intervjuade sedan ett antal advokater. Resultatet finns samlat i hennes doktorsavhandling vid Lunds universitet som blev klar i fjol.

I en ny bok, ”Emotions in court”, fokuserar forskarna Åsa Wettergren och Stina Bergman Blix på hur åklagare och domare hanterar de känslor som kan uppstå under en domstolsförhandling. I en tidigare artikel berättade vi om deras slutsatser. 

Lisa Flower valde i sin forskning att fokusera på försvarsadvokaternas roll. Hon tycker att advokater på ett bättre sätt skulle kunna tala om för sina klienter vilka känslouttryck som tolereras och inte tolereras i rättssalen. Då skulle både åtalade och målsägande bättre förstå vilka emotionella uttryck som är norm i svenska rättssalar. 

– Kanske skulle klienterna då uppleva rättegången som mer rättvis, vilket i förlängningen skulle kunna påverka förtroendet för hela rättssystemet i positiv riktning.

Under en rättegång ska en försvarsadvokat alltid vara lojal med den tilltalade, sin klient. På olika sätt gäller det att peka på till exempel svagheter i åklagarens resonemang och ifrågasätta vittnens trovärdighet – men det får inte ske på ett alltför aggressivt sätt.

Liksom Åsa Wettergren och Stina Bergman Blix märkte Lisa Flower under sin forskning att försvarsadvokaterna i stället fått lära sig att använda mer subtila känslouttryck. Ett höjt ögonblick kan tyda på en stark irritation och en till synes artig fråga kan dölja en påtaglig ilska.

Domare och åklagare uppfattar ofta detta känslospel, men för den tilltalade kan det vara svårare. De uppfattar snarare att deras advokat är lam, passiv och inte tillvaratar deras intressen.

Lisa Flower säger att många tilltalade förväntar sig en ”Ramboadvokat”, men att spelreglerna i svenska domstolar inte alls stämmer överens med den bild som speglas i till exempel amerikanska filmer och tv-serier.

– I stället uppvisar försvarsadvokaterna en vad jag kallar en ”Rambo-Bambi-fasad”. Aggressiviteten göms undan bakom en mjukare och därför inte lika hotfull yta.

Det här medför att många som för första gången besöker en rättegång som åskådare  blir besvikna över att det är så lite action och dramatik, konstaterar Lisa Flower i sin avhandling. Hon kände likadant i början av sin forskning. 

Kunskapen om känslornas betydelse kan även användas i andra yrken som inte förutsätts vara baserade på känslor.

Men om en åtalad svarar tokigt när åklagaren ställer sina frågor och hamnar i en sämre situation måste advokaten försöka att inte uttrycka några känslor alls, utan visa upp ett ”stenansikte”.

– Då ska det inte märkas att du som advokat är överraskad eller besviken. Du ska bara sitta där till synes oberörd.

Kunskapen om vilka känslor som får visas i en rättssal, och hur de får visas, är viktig för att förstå hur en rättegång går till utöver formella regler och lagar, tycker Lisa Flower.

– Emotionshantering spelar en central roll i försvarsadvokaters yrke och det är någonting som man förväntas lära sig på jobbet, inte under utbildningen. Kunskapen om känslornas betydelse kan även användas i andra yrken som inte förutsätts vara baserade på känslor.

Lisa Flower har sökt forskningspengar för att studera varför kvinnliga advokater utgör en minoritet på advokatbyråers ledande positioner. 

– Projektet syftar till ökad förståelse för hur advokatbyråer reproducerar genusojämlikheter och hur sådana kulturer kan utmanas.

Läs mer:

”Brister i polisutredningar gör många upprörda” 

Läsarreaktioner på artikelserien ”Känslor i rätten”