Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Könsstympning: Alices starka bilder väckte reaktioner

Efter DN:s artikelserie om kvinnlig könsstympning i höstas har läsarreaktioner fortsatt att komma in. En av dem som hört av sig är 17-åriga Alice Sunnelius Aldén från Norrköping.

För fyra år sedan läste den då 13-åriga Alice Sunnelius Aldén boken ”En blomma i Afrikas öken” och blev helt tagen.

– Jag sa till min mamma: ”Det här är verkligen viktigt för mig och jag skulle vilja jobba för att stoppa könsstympning.”

Alices engagemang har hållit i sig och när det blev dags att göra en gymnasieuppgift i ämnet ”Konstarterna och samhället” valde hon att göra ett bildprojekt om könsstympning.

– Jag kollade runt efter fakta på nätet och när jag såg en bild i DN:s artikelserie blev jag jätteinspirerad. Jag ville göra en stark bild för att förmedla hur väldigt hemskt könsstympning är. Det blev totalt åtta bilder och jag använde blått ljus och fakeblod för att bilderna skulle kännas hemska.

Hon tror och hoppas att bilderna kommer att väcka empati men är också beredd på att det kan komma negativa reaktioner.

– En lärare frågade om jag verkligen ville visa så grova bilder, och det vill jag för att könsstympning är så illa, säger hon.

Under redovisningen i skolan blev reaktionerna starka.

– En tjej började gråta och efteråt fick jag berätta om vad könsstympning är, eftersom vissa inte var medvetna om vad det egentligen innebär. Då blev reaktionerna ännu starkare, säger Alice Sunnelius Aldén.

Malin Jordal är sjuksköterska och forskare vid Uppsala universitet. Hon studerar kvinnors förväntningar och upplevelse av behandlingsmetoden rekonstruktiv kirurgi för könsstympade på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

– Planen är att träffa kvinnorna en gång före och en gång efter operationen, ungefär ett år efteråt, så att de har hunnit reflektera över sina liv efter operationen, säger Malin Jordal som hittills har intervjuat åtta kvinnor före deras operation.

Även om det ännu inte går att dra några säkra slutsatser så finns det vissa tendenser i materialet, berättar hon. En anledning till att kvinnor vill genomgå operationen verkar vara att de hoppas på att kunna få en förbättrad förmåga att känna lust och sexuella känslor. En annan aspekt är att kvinnorna vill känna sig normala i svensk kontext och att deras kön ska se normalt ut.

– Det verkar som att de ser på könsstympning som något som tagits ifrån dem och att det är något som de vill ta tillbaka, säger Malin Jordal. En väldigt drivande faktor tycks vara att kvinnorna vill få känna sig hela igen.

En annan aspekt som flera av kvinnorna beskriver är att de har blivit ignorerade eller bemötts med tystnad av vårdpersonal. Och även att de har stött på attityden att ”nej, du har inget problem” när de har bett om hjälp.

Malin Jordal understryker att hon ännu inte kan säga något om hur kvinnorna känner sig efter operationen.

– Det är jätteviktigt att utvärdera det här i ett svenskt sammanhang. Det finns utländska studier som tyder på att operationen hjälper, men om det inte stämmer måste man fundera på hur man ska kunna hjälpa de här kvinnorna, säger hon.

Stiftelsen Amref flying doctors arbetar med hälso- och utbildningsfrågor samt mot könsstympning bland massajer i Kenya. Det berättar Kersti Adams-Ray som är styrelsemedlem i Amref Nordic. Genom dialog, först med stamäldste och sedan med kvinnor och flickor, har man lyckats förmedla konsekvenserna av könsstympning och därefter har massajerna själva utvecklat en ny ritual för att ersätta könsstympning när flickorna går från att vara flickor till att bli kvinnor.

– Det är viktigt att komma ihåg att könsstympning pågår trots att det är förbjudet i lag, och det är inte förrän man får med sig dem som bestämmer i samhället som man kan förändra, säger Kersti Adams-Ray.

Läs även: Khadra Seerar: ”Jag kallar mig överlevare”

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.