Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Kopplingen mellan adhd och stress missas ofta”

Läkaren Charlotte Skoglund och psykologerna Rebecca Svensson och Signe Lindholm har synpunkter på sambandet mellan stress och neuropsykitarisk sårbarhet.
Läkaren Charlotte Skoglund och psykologerna Rebecca Svensson och Signe Lindholm har synpunkter på sambandet mellan stress och neuropsykitarisk sårbarhet. Foto: Fredrik Funck

Barn, unga och vuxna med adhd och andra neuropsykiatriska svårigheter blir ofta lätt stressade – och riskerar därmed att drabbas av utmattning.

Sambandet mellan neuropsykiatrisk sårbarhet och stress är inte tillräckligt uppmärksammat inom sjukvården, skolan och arbetslivet. Det menar psykologen Signe Lindholm.

Hon arbetar tillsammans med kollegan Rebecca Svensson och läkaren Charlotte Skoglund på Cereb, en privat mottagning för utredning och behandling av neuropsykiatriska diagnoser.

Alla tre har följt DN:s artiklar om den ökade stressen i samhället och dess konsekvenser.

– Just kopplingen mellan stress, utmattning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning missas ofta. Det leder till att många får lida i onödan, säger Charlotte.

– Och det råder också stora olikheter regionalt och lokalt, påpekar Signe.

Vi träffar henne, Charlotte och Rebecca för ett samtal om deras erfarenheter och vilka förändringar de anser behövs.

– Först handlar det om att tydliggöra skillnaden mellan ”vanlig” stress och den stress som adhd och autism kan leda till, säger Rebecca.

– Annars riskerar behandlingen att riktas fel och bli ineffektiv, påpekar Signe. Om någon blir sjukskriven två eller tre gånger för utmattningssyndrom bör alla fråga sig vilka sårbarhetsfaktorer som finns hos individen.

Och därefter gäller det att ta reda på hur skolan och arbetsplatsen kan hjälpa den som behöver hjälp, fortsätter hon:

– Det är extra viktigt att utmattning som har sin grund i neuropsykiatriska svårigheter hanteras just utifrån en helhetssyn.

Charlotte menar att svårigheterna som barn och vuxna med adhd och autism upplever kan liknas vid att försöka styra en flygplats utan att ha bemanning i flygledartornet. Man tvingas hela tiden jobba med att få överblick och inte tappa kontrollen och kan inte lägga samma tid och energi på skolarbete eller sociala kontakter.

– Trots samma eller högre intelligens måste man lägga otroligt mycket energi och kraft på sådant som för andra kommer helt gratis. Det syns inte utanpå. Men ansträngningen att få vardagen att fungera någorlunda hjälpligt kan leda till svår stress och i värsta fall utmattning, säger Charlotte.

Hon, Rebecca och Signe är övertygade om att olika grader av underliggande neuropsykiatriska svårigheter påverkar risken för stress och utmattning redan under skoltiden.

– Om barn med särskilda svårigheter tidigt får anpassningar och stöd minskar risken för stress, utmattning och skolfrånvaro, säger Rebecca.

Foto: Fredrik Funck

Signe Lindholm, Charlotte Skoglund och Rebecca Svensson. Foto: Fredrik Funck

Alla kan vi ibland ha svårt att fokusera, sitta stilla och kontrollera våra impulser, särskilt vid trötthet och stress. Under press blir många lite oflexibla och känsliga för förändringar och sinnesintryck. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är dessa stressupplevelser ständigt närvarande och orsakar lidande och nedsatt funktion i vardagen.

– När flera områden i livet påverkas negativt kan man misstänka adhd eller autism. Men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om beteenden och symtom som förekommer i olika grad hos oss alla, säger Charlotte.

Både adhd och autism är nämligen så kallade spektrumtillstånd (se faktaruta). Det innebär att även de som inte har fått en diagnos kan ha mycket att vinna på att skolan eller arbetsplatsen anpassas efter deras särskilda behov.

Personer med adhd kan lätt hamna i perioder av mycket intensivt arbete, och riskerar att överanstränga sig lättare än andra.

– Ofta handlar det om mycket enkla åtgärder för att komma tillrätta med detta. Som att man till exempel kommer överens om att man inte läser eller skriver mejl efter arbetstid eller att man inte tar med jobbtelefonen hem, säger Charlotte.

Personer med adhd kan vara mycket kreativa och ha ett fantastiskt driv. Om arbetsplatsen kan utformas med respekt för deras särskilda behov blir fördelarna för bägge parter ofta mycket stora.

– För personer med många drag inom autismspektrum kan det handla om extra stöd i tydlighet, rutiner och förväntningar på arbetsinsatser. Eller att få möjlighet att sitta avskilt eller jobba hemifrån ibland om intryck och sociala möten blir för uttröttande, säger Charlotte.

Tidigare arbetade Rebecca med barn och unga på bup. Där märkte hon att barn redan i sexårsåldern kunde uppvisa tydliga stressymptom, och att dessa ibland blev värre längre upp i åldrarna då kraven ökar. Även på sitt nya jobb möter hon små barn som är stressade.

– Ibland kan man se att dessa barn har en underliggande neuropsykiatrisk problematik, menar Rebecca. I skolan kan de ha mycket svårt för att sitta still och att reglera sina impulser. Detta leder till en ständig kamp för att passa in och att hålla tillbaka symptomen. Detta går ut över skolresultaten, det blir svårt att tillgodogöra sig undervisningen.

– Det påverkar såklart också självkänslan och måendet hos de här barnen, säger Signe. Allt det här kan leda till stress och i värsta fall till utmattning redan i unga år.

Det nya sättet att arbeta i många skolor med fri placering, grupparbeten och mycket eget ansvar gör att barn med neuropsykiatrisk sårbarhet kan få svårt att följa undervisningen.

– Skolor med glasade väggar mot korridorer, öppna klassrumslösningar och stora klasser kan vara en stor utmaning för dem som har svårt att koncentrera sig och dem som har svårt att ta in många intryck på en gång, enligt Rebecca.

På samma sätt anser de att en outredd neuropsykiatrisk kan ligga bakom den oroande trenden med barn som inte ens kommer i väg till skolan, så kallade hemmasittare.

Signe påpekar att de flesta människor mår bra av en tillvaro som präglas av tydlig struktur och är någorlunda förutsägbar. Men detta gäller särskilt för personer med neuropsykiatriska diagnoser.

– Många barn och unga kämpar hårt för att följa med i undervisningen, sitta still och hålla koll. Väl hemma efter skolan orkar de inte hålla ihop sig längre. Det kan bli bråk med föräldrar och syskon, skrik och utbrott.

Ofta uppstår en negativ spiral där både barn och föräldrar känner sig misslyckade. Rebecca säger att det tar mycket kraft att ta hand om och stötta ett barn med adhd eller autism.

– Om det innebär ett dubbelarbete att jobba heltid och vara förälder handlar det om ett tredubbelt arbete för denna grupp föräldrar, tillägger Signe.

Dessutom är neuropsykiatrisk sårbarhet ofta ärftlig och ibland kämpar kanske den ena eller båda föräldrarna och syskon med egna liknande problem. En familjesituation som präglas av denna extra påfrestning kan i värsta fall leda till ökad stress.

– Ofta räcker det med enkla åtgärder för att situationen ska stabiliseras och kännas hanterbar. Men då krävs det kännedom och kunskap om speciella sårbarheter och unika styrkor med neuropsykiatriska diagnoser inom skolan, på arbetsplatsen och inom vården, menar Charlotte.

Finns den kunskapen i dag?

– Kunskapen om neuropsykiatriska diagnoser är ofta stor. Däremot är det många som inte kopplar det till stress – och särskilt inte hos barn, svarar Rebecca.

Hon får medhåll av Signe och Charlotte. De tre har utvecklat ett kort utbildningsprogram med information om vikten av att identifiera och bemöta neuropsykiatrisk sårbarhet. Nu föreläser de i skolor och på arbetsplatser för att öka kännedomen om sambandet mellan stress och till exempel adhd.

– Små anpassningar till de särskilda behov som personer med neuropsykiatrisk sårbarhet har skulle innebära att färre behöver söka professionell hjälp. Det skulle i sin tur vara en enorm vinst för individernas hälsa – och för samhällets ekonomi, menar de.

Om adhd och autism

Individer med adhd och autism är en stor tillgång i en organisation. De bidrar ofta med nya tankesätt och idéer, vilket också ställer särskilda krav på ledarskap och arbetsmiljö.

Barn med adhd och autism kan vara en del av ett sårbart familjesystem då det finns en hög ärftlig komponent vid dessa funktionsnedsättningar. Föräldrar gör vanligtvis sitt allra bästa och skolan kan behöva vara uppmärksam på att både föräldrar och barn ibland kan behöva extra stöd.

De insatser som rekommenderas för adhd och autism förbättrar även resultat, mående och arbetsklimat för övriga elever, lärare och personal i skolan. Insatserna syftar till att bidra till en ökad kunskapsnivå om diagnoserna.

Om barn eller vuxna med neuropsykiatrisk sårbarhet inte får rätt stöd löper de hög risk att utveckla både fysisk och psykisk samsjuklighet samt hamna utanför systemet in i drogmissbruk och kriminalitet.

Källa: Charlotte Skoglund, läkare och forskare vid Karolinska institutet (KI).

Mer om stress

• Kommunerna där flest är sjukskrivna för stress
Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt under senare år, men utvecklingen varierar mellan landets kommuner. 

• Linus Thörnblad blev tvungen att avsluta idrottkarriären
När han skulle ta sista klivet och hoppa högre än någon gång tidigare gick låret sönder. Strax därefter blev världsstjärnan Linus Thörnblad sjukskriven för utmattning. Nu berättar han om vägen tillbaka.

• Forskaren: 90-talskrisen bakom ökningen av stress
1990-talets ekonomiska kris, höga krav, större ensamhet och brist på tid för återhämtning är några anledningar till det ökade antalet sjukskrivningar, menar stressforskaren Aleksander Perski.

• Det här händer i hjärnan vid stress
Kroppen är gjord för att hantera kortare perioder av stress. Det kan till och med vara bra ibland och skärpa koncentrationen. Men den långvariga stressen som många av oss utsätts för i dag kan faktiskt få hjärnan bokstavligen att krympa visar forskning.

• Kvinnor drabbas hårdast av stressen
Var femte kvinna som är sjukskriven har en diagnos relaterad till stress, visar statistik som Försäkringskassan har tagit fram åt Dagens Nyheter.

• Ministern: Bra arbetsmiljö krävs för att motverka stress
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll håller med om beskrivningen av hur kvinnor hamnar i sjukskrivning för psykiatriskt relaterad stress.

Alla artiklar i serien hittar du på dn.se/om/stress.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.