Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Kroppen har blivit ett projekt

Möjligheterna att förändra utseendet är fler än någonsin, samtidigt som idealen blivit allt svårare att uppnå. Den senaste trenden för unga kvinnor kallas ”thigh gap” och sprider sig som en löpeld i de sociala medierna.

Det är mycket som har hänt med utseendeidealen och hur vi uppfattar vår egen kropp under de senaste åren. Om man bara räknar de pengar som vi lägger ned på att försöka manipulera och förändra kroppen har de ökat enormt mycket.

Globalt sett ökade skönhetsindustrin sin omsättning från 1 600 miljoner dollar 1914 till 104 miljarder 1989, omräknat till dagens penningvärde. Enligt marknadskonsultföretaget Lucintel kommer skönhetsbranschen att omsätta 265 miljarder dollar 2017.

Det finns i dag också långt fler möjligheter att förändra sitt utseende med hjälp av olika kirurgiska ingrepp men även med botox.

– Det finns strumpbyxor som formar figuren, hårtransplantationer, penisförlängningar, listan kan göras hur lång som helst och den blir bara längre, säger Kristina Holmqvist Gattario, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Hon är en av tre forskare som skrivit boken ”Projekt perfekt” (Natur & Kultur) som handlar om utseendekultur och kroppsuppfattning. Kroppen är inte bara ett verktyg för att utföra saker, utan ett eget projekt som ska utföras.

– De nya möjligheterna bidrar till en förändrad föreställning om att kroppen är något som man kan förändra, om att den som anstränger sig kan se ut som ett ideal.

I det västerländska samhället används kroppen och utseendet för att tala om vem man är och hur man vill uppfattas, exempelvis vilken sexuell läggning man har och var man står politiskt, menar Kristina.

– Orakade armhålor kan till exempel förknippas med en alternativare, feministisk tillhörighet.

I den västerländska individualismen finns en tanke om att du själv ansvarar för ditt utseende. Kristina menar att detta i dag ingår i individens eget självförverkligande, inte minst som man kan köpa sig ett gymkort eller ett ingrepp hos plastikkirurgen.

Hon berättar om en forskningsstudie som gjordes i Fiji och som visade att kroppen där inte var något som individen ansvarade för. Om någon gick ned i vikt var det familjens ansvar att hjälpa den personen att gå upp igen, eftersom det sågs som ett ideal att vara rund.

I takt med globaliseringen blandas de olika idealen med varandra i en allt större utsträckning. I boken citerar forskarna en ung kvinna från Uganda som i P3 berättade hur det var när hon kom till Sverige. Hon hade växt upp med en föreställning om att det var bra att vara kraftig. När hon kom till Sverige blev det en blandning mellan två ideal, det gamla och det nya.

Så vad kännetecknar dagens svenska ideal? Generellt kan man säga att de är snäva och svåra att uppnå. Eftersom vi lever med ett överflöd av mat och mycket handlar om att kontrollera sitt ätande, är det vackert att vara smal. I takt med att man kan förändra kroppen på artificiell väg, har det dessutom blivit allt finare att se ”naturlig” ut.

– Den naturliga skönheten lyfts hela tiden fram när vi intervjuar kvinnor. Särskilt i Sverige finns det en tanke om att man ska se bra ut, men utan att lägga alltför mycket tid på sitt utseende. Samtidigt framkommer att det krävs en hel del arbete för att se naturligt vacker ut, säger Kristina.

Eftersom Sverige betraktas som ett av de mest jämställda länderna i världen skulle man kunna anta att det inte finns så stora könsskillnader när det kommer till kroppsuppfattning. Men så verkar inte vara fallet. Även här visar flickor och kvinnor ett större kroppsmissnöje än pojkar och män.

Samhällets dubbla budskap kan till och med öka kroppsmissnöjet, menar forskarna bakom ”Projekt perfekt”. Samhället sägs vara jämställt, samtidigt som människor erfar något annat. En kvinna som deltog i en fokusstudie uttryckte det så här: ”Man ska fortfarande leva upp till en massa normer, men man kan inte säga att man gör det utan att man ska låtsas som om man inte gör det fast man gör det”.

Om kvinnor ofta lyfter fram slankhet, finns för både män och kvinnor samtidigt alltid idealet att se vältränad och hälsosam ut.

Som man ska man helst inte vara för pumpad och se ut som en kroppsbyggare. Kristina använder det engelska uttrycket ”lean masculinity” som betyder att män vill ha långa muskler snarare än hårda och bulliga. När hon och de andra forskarna bakom boken frågade män i 20-årsåldern lyfte dessa ofta fram Brad Pitt i filmen ”Fight club” som något de eftersträvade, den deffade kroppen.

De sociala medierna spelar en stor roll för vilken kroppsuppfattning vi får, menar Kristina, eftersom de matar oss med ett konstant flöde av ”selfies” och bilder på vackra människor.

– De har ett enormt inflytande eftersom bilderna vi ser där lätt internaliseras och blir det som vi jämför vår egen kropp med och som vi eftersträvar.

”Internalisering” innebär här att man tar in de ideal som finns i samhället och gör dem till sina egna.

Redan i fyraårsåldern verkar barn veta att flickor ska vara smala och att pojkar ska ha muskler. Pojkar får positiva kommentarer som handlar mer om kroppens funktion, medan flickor får kommentarer om sitt utseende. Man ser också hur medier som riktar sig till pojkar ser annorlunda ut än dem som riktas till flickor.

Just nu talas det mycket i de sociala medierna om att unga tjejer ska ha ”thigh gap”, eller på svenska en lårglipa. Det betyder att man ska ha ett mellanrum mellan låren, trots att man står med fötter och knän ihop. Den som googlar hittar massor med tips i olika forum om hur man kan uppnå det.

– Det är svårt att veta hur det idealet uppstod, säger Kristina, men understryker att det handlar mer om hur kroppen är byggd än vad man kan göra med den.

Det finns studier som visar att flickor som kommit i kontakt med Barbiedockan uttrycker ett större kroppsmissnöje än de som inte gjort det.

Pojkar som lekt med actionfigurer, som ofta har en bröstkorg som är två gånger större än midjan, rapporterar också de ett större missnöje med sina egna kroppar än de som lekt med mindre extrema figurer.

När barn kommer i puberteten blir kroppen och utseendet allt viktigare i relation till jämnåriga. Sexualiteten väcks också vilket gör att det blir allt viktigare att framstå som attraktiv inför en partner.

– Men egentligen är kropps­idealen skrämmande lika, oavsett vilken ålder man befinner sig i. Särskilt äldre kvinnor strävar efter en ungdomlighet under hela livet. Det är ett ideal som till och med verkar bli ännu viktigare med åldern.

Ålderstecknen tas emot mer positivt bland män än bland kvinnor. Vem har inte hört uttrycket ”de grå tinningarnas charm”, som bara gäller för män, inte kvinnor.

I samband med en informationskampanj om vikten av att använda solskyddskräm visade man både män och kvinnor simulerade bilder på hur deras ansikten kan komma att se ut när de blir äldre och får rynkor.

– Kvinnorna blev generellt väldigt chockade. En del uttryckte till och med att de såg ut som monster. Männen däremot såg mer positivt på sina rynkor. Några kunde till och med fälla positiva kommentarer som att de tyckte de såg väderbitna och manliga ut.

Hur gör man då för att skaffa sig en positiv kroppsuppfattning? Kristina menar att det kan vara bra att försöka se kroppen mer som ett verktyg för vissa funktioner, än som ett objekt som ska bedömas för sin yta.

När forskarna intervjuade 30 ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund, hälften flickor och hälften pojkar som var födda i Göteborgsområdet, var det en tjej som sa att hon var nöjd med sina ben. På frågan om varför svarade hon att det var för att hon kunde springa så snabbt. En annan sa att hon var nöjd med sina armar för att hon var bra på armbrytning.

Hur kommer man dit, att se kroppen mer som ett redskap?

– Ett sätt är att använda kroppen på olika vis som gör att man trivs i sin kropp, som att promenera, dansa, klättra, yoga eller spela fotboll. Det är viktigt att det är något som ger en positiv känsla. Då börjar man tänka att ”det är tack vare min kropp som jag kan göra det här”.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.