Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 23:33 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/larare-jag-vill-att-mitt-och-andra-larares-arbete-ska-varderas-hogre/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Lärare: Jag vill att mitt och andra lärares arbete ska värderas högre

Foto: Privat

När Staffan Lindblad utbildade sig till lärare fick han läsa ”Unge Werthers Lidande" och andra 1700-talsklassiker. Men det var nästan ingen undervisning alls om hur skoltrötta och ointresserade elever ska bli mer motiverade, säger han.

För sex år sedan tog Staffan sin lärarexamen, han är utbildad för att undervisa i samhällskunskap och svenska på gymnasiet. I dag arbetar han på ett yrkesprogram på en gymnasieskola i Jönköpingstrakten.

– När jag själv slutade gymnasiet hade jag knappast några funderingar på att bli lärare. Det var något som kom till mig senare. Jag tänkte att det skulle vara stimulerande att arbeta med ungdomar och att försöka hjälpa de som kämpar.

Skolmisslyckande är den absolut största riskfaktorn för att senare i livet hamna i allvarliga sociala problem som bidragsberoende, självskadebeteenden och så vidare, påpekar Staffan.

En studie som Socialstyrelsen genomförde visar att de med låga betyg i årskurs nio löper 11–15 gånger högre risk att hamna i allvarlig kriminalitet beroende på kön.

– Den främsta orsaken till att de här ungdomarna misslyckas är inte att eleverna brister i förmåga eller att skolan inte kontrollerat deras kunskapsutveckling tillräckligt ofta. Bekymret är att ungdomarna tappat förtroende för skolan och att de inte upplever undervisningen som meningsfull.

– Skolan bär huvudansvaret för elevers skolmisslyckanden och lärare behöver kompetens i hur man utvecklar goda relationer, anpassar undervisning efter elevernas förutsättningar eller behov och att lärare får kontinuerlig kompetensutveckling.

Innan någon får börja på ett lärarprogram tycker jag att hen borde vara med om en noggrann intervju.

Under fem och ett halvt år studerade Staffan till lärare på Linköpings universitet. Han tycker att det har varit alltför lätt att komma in på lärarutbildningen, kraven har varit för låga.

– Innan någon får börja på ett lärarprogram tycker jag att hen borde vara med om en noggrann intervju. Den ska handla om synen på barn och unga, på ens egna drivkrafter och förväntningar på yrket.

Staffan tycker att lärarutbildningen i stor utsträckning handlade om att utveckla ämneskunskaper och vetenskaplig metodik. 

– Varför pratades det så lite, nästan ingenting vad jag minns, om hur vi ska få elever att utveckla positiva skolidentiteter där vi tillsammans skapar och upplever mening, delaktighet, nytta och sammanhang – det som forskningen pekar på skapar goda förutsättningar våra elever att utvecklas i skolan?

– En del lärare skyddar sig bakom uppfattningen att vissa elever har dålig inställning, “saknar motor” eller “inte har något go”. Det är vi lärare som ska möta eleverna där de befinner sig i livet och utgå ifrån det i undervisningen.

Staffan arbetade som lärare både före under sin utbildning, och fick då en insikt i yrkets villkor. Under tio år har han nu kunnat följa utvecklingen på skolområdet. Har synen på läraryrket förändrats?

– Nej, det är fortfarande inte särskilt häftigt att utbilda sig till lärare. Alla har sin egen erfarenhet av skolans värld och bildar sina åsikter i relation till den. Men det speglar inte alltid hur det fungerar i skolan i dag.

Vilka är dina egna drivkrafter?

– Den största drivkraften för mig är att se när elever som tvivlat på sin förmåga lyckas med någonting.

När Staffan gick i grundskolan och gymnasiet handlade undervisningen om att eleverna skulle ta ett eget ansvar för sina studier. Antalet regelrätta lektioner var ganska få. För dem som växt upp i goda hemförhållanden fungerade pedagogiken ofta, men det gick inte så bra för de som inte kände att de kunde strukturera sina studier, prioritera rätt, koncentrera sig och göra det man skulle.

Just nu utbildar sig Staffan till speciallärare under en sex terminer i halvfartstempo. Han har valt att fokusera sig på läs- och skrivsvårigheter och tänker jobba med det på gymnasiet.

– När jag är klar kommer jag att ha sju års heltidsstudier bakom mig – men lönen kommer inte att motsvara den satsningen. Hade pengar varit det avgörande skulle jag naturligtvis ha läst något annat.

Hur viktig är annars en bra löneutveckling för dig?

– Jag vill att mitt och andra lärares arbete ska värderas högre än i dag. Vi gör en oerhört viktig samhällsinsats. Lönen betyder en del, men lika viktigt är att arbeta i ett yrke där jag kan utveckla min kompetens under hela mitt yrkesliv. Att få känna att jag växer och får ta ett större ansvar.

Staffan Lindblad

Ålder: 31.

Familj: Sambo.

Bor: Eksjö i Småland.

Bakgrund: Uppvuxen i Norrtälje där han också gick i skolan.

Gör: Arbetar på ett yrkesprogram på en gymnasieskola i Jönköpingstrakten. Utbildar sig samtidigt till speciallärare.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.