Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Lärare som ger läxor bakläxa

Lärarna och föräldrarna Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren är bestämda motståndare till läxor. Här är de på Södra Ängby skola i västra Stockholm där Malin arbetar som språklärare.
Lärarna och föräldrarna Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren är bestämda motståndare till läxor. Här är de på Södra Ängby skola i västra Stockholm där Malin arbetar som språklärare. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad

Leder läxor till bättre resultat i skolan? Lärarna Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren har båda satsat på läxfritt.

När språkläraren Pernilla Alms dotter gick i fyran kom hon hem från skolan med väldigt många uppgifter som hon förväntades göra på sin lediga tid.

– Jag kände att jag var tvungen att göra en studieplan för att vi skulle hinna med alla läxorna, så att inte allt skulle bli kvar till sista kvällen. Jag började fundera över hur det är för elever som inte har någon förälder som kan hjälpa till, säger Pernilla Alm.

Hon skrev ett blogginlägg som fick många reaktioner från lärare, föräldrar och elever. Så småningom författade hon boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” (Hoi förlag).

Malin Roca Ahlgren är också språklärare, men även för henne var det rollen som förälder som gjorde att hon började att fundera över hemläxor. Dottern Maya, elva år, har adhd. Hon behöver anstränga och koncentrera sig i skolan. Väl hemma efter lektionerna är hon extra trött och behöver både vila och aktiveras fysiskt.

– Läxorna ledde till en massa konflikter hemma som påverkade hela familjen när vi sade: du ska inte vila du ska inte hoppa omkring, du ska göra läxor”, säger Malin Roca Ahlgren.

Efter att ha lyssnat på en föreläsning med Pernilla Alm och läst hennes bok om en läxfri skola började hon diskutera läxorna med Mayas skola.

– Ska man inkludera barn med adhd i en skola för alla måste de få samma förutsättningar som de andra barnen. Det får de inte om de har läxor, eftersom de andra eleverna får ett försprång genom att ha fixat läxan. Dåliga resultat på läxförhör vecka efter vecka ger ett sämre självförtroende. I förlängningen kan det leda till undvikandebeteende i form av skolk eller hemmasittande.

I dag har Maya inga hemläxor. Om hon behöver komma ikapp får hon göra det på schemalagd studietid under skoldagen.

– Det är en jättebra lösning, säger Malin.

Vi träffar Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren för att prata om läxor. De har flera saker gemensamt. Förutom att undervisa i språk är båda författare och bloggare. Malin har skrivit barnböckerna ”Coolt med adhd” och ”Jag har adhd” som vill öka förståelsen för hur det är att leva med diagnosen.

Pernilla och Malin. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad

För Pernilla Alm blev det blogginlägget om läxor som blev fröet till boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola”.

– Inlägget är nog det sämsta och mest osammanhängande jag skrivit. Först var jag var mest frustrerad som förälder, men även lärarperspektivet fanns med, säger hon.

– Jag undrade hur det går för de elever som inte har någon förälder som kan hjälpa dem. Och hur blir det när min dotter kommer hem med läxor som jag inte kan så bra – till exempel matte?

I blogginlägget i september 2013 tog Pernilla Alm tydligt ställning mot läxor. På tre dagar blev det läst av 130.000 personer. Otroligt många föräldrar och elever hörde av sig och menade att läxorna hade förstört deras liv. Pernilla bjöds in både till ”Aktuellt” och ”SVT Debatt”. På sociala medier väckte blogginlägget en hätsk debatt.

Pernilla Alm förstod att hon ­måste fördjupa sig i frågan om läxor. Hon började studera vad skollagen säger och vad forskningen visar. Hon intervjuade forskare, lärare, elever och föräldrar.

Under sin egen skoltid skötte Pernilla Alm sig själv. Från att hon var sex år bodde hon med sin pappa som drev ett eget företag och var borta mycket.

– Det var ingen som tjatade på mig över huvud taget. När jag fick mina första betyg i åttan blev jag helt knäckt, för var de inte alls bra.

På gymnasiet gick hon humanistisk linje i Tyresö.

– Där var jag en duktig tjej och gjorde alla läxor utan att reflektera.

Skärmdump av Pernilla Alms blogginlägg från september 2013.

Så här i efterhand kan hon se att eleverna inte fick veta syftet eller målet för läxorna som delades ut. Det var bara något som skulle göras.

– På det sättet har skolan blivit mycket bättre. Eleverna har bättre koll på vad som krävs för att de ska utvecklas. Vi fick lista ut det mesta själva, säger hon.

Men hon är övertygad om att hemläxor är fel väg att gå för att uppnå goda och likvärdiga skolresultat.

Och det är just likvärdigheten som är viktigaste argumentet för Pernilla Alm. Alla elever måste undervisas på samma villkor. ­Eftersom hemmiljön ser så olika ut för olika föräldrar kan undervisningen aldrig bli likvärdig om eleverna får hemläxor, menar hon. Malin håller med men ser också ett annat viktigt argument mot läxor. De leder många gånger till stress och prestationsångest.

När Pernilla Alm började arbeta som lärare var det naturligt att hon skulle ge läxor, men hon visste inte riktigt vad hon skulle göra med dem. Hon kunde se att det eleverna gjorde hemma och det de gjorde i skolan skilde sig åt. Så hur skulle hon egentligen bedöma dem? Var det kanske en förälder som gjort hemuppgiften?

– Jag märkte att jag började ge färre och färre läxor, och då kände jag mig som en dålig lärare. För lärare ska ju ge läxor.

Ibland kunde föräldrar klaga på att barnen inte fick några glosläxor, då gav Pernilla lite glosläxor och föräldrarna blev tysta och nöjda. Men det kändes ändå inte bra. Hon tyckte att det blev som att lämpa över ansvaret på eleverna och deras föräldrar. Det blev en del läxor i spanska. Efter blogginlägget har hon inte gett några läxor alls.

– Nu när jag har skrivit boken är det ingen förälder som säger någonting längre.

Kollegerna är försiktigt nyfikna och undrar hur hon gör när hon inte ger några läxor.

– Jag tippar att de som inte säger något nog inte håller med. Min rektor har inte riktigt samma inställning som jag, men han låter mig hållas, säger hon.

Från föräldrar har hon fått frågan om vilken forskning hon stöder sig på när hon argumenterar mot läxor.

– Men det är aldrig någon som frågar vilken forskning man lutar sig mot när man ger läxor.

Även Malin Roca Ahlgren har slutat med att ge läxor till sina elever. Tidigare gick den första delen av lektionen ofta åt till läxförhör eller att samla in hemuppgifter.

– Jag använde rasterna till att rätta hemuppgifterna och även jag kände mig ofta stressad över detta. Nu är det en mer lekfull stämning i klassrummet och det lockar fram kunskaperna, säger hon.

Foto: Jesper Jäger-Ärlestad

Reaktionerna har varit blandade.

– Föräldrar kan säga att ”läxor har alltid fungerat för mig när jag gick i skolan, varför skulle det inte göra det i dag?”

Frågan om läxor kan också röra upp mycket starka känslor, vilka kan riktas mot både Malins och Pernillas person.

– Jag har ingenting emot en sund debatt, men jag har bland annat fått kommentaren ”Är du dum i huvudet?”, säger Pernilla.

På sociala medier kan diskussionerna spåra ur fullständigt.

– Jag var tvungen att gå ur Twitter till slut, säger Pernilla.

Även om föräldrar och kolleger kan vara kritiska är eleverna generellt nöjda med att slippa läxor, och det handlar inte om att de får mindre att plugga – vilket de heller inte får. Malin Roca Ahlgren har gjort en utvärdering med sina åttor. De tycker att det är roligare utan läxor och att de lär sig mer. Endast en elev av 26 var negativ. Och i Malins arbetslag är det i dag en majoritet av lärarna som inte ger några läxor.

Malin Roca Ahlgren gick också humanistisk linje på gymnasiet var inte väldigt ambitiös i skolan. Hon gjorde läxorna bara ibland, vilket gjorde lärarna irriterade. Intresset låg snarare åt fester och killar och så var hon gymnast och tränade ­varje kväll. Föräldrarna var inte akademiker och lade sig inte i ­hennes skolarbete, även om hennes mamma fanns där för hem­uppgifter om det behövdes, säger hon.

– Jag var nog lite av en glidare och fick bra betyg i det som jag tyckte var kul, som språk, bild och idrott, säger Malin.

Mitt under samtalet piper det till i Pernilla Alms telefon. Det är en påminnelse om att ringa barnvakten om att dottern har en läsläxa som måste göras i kväll. När det gäller barnens egna läxor är Pernilla Alm rätt bestämd, de ska göras.

– Visst kan det vara svårt att säga till barnen att göra sina läxor när de vet var jag står. Men det är deras lärare som gett dem läxorna och de har ett syfte med att ge dem.

Fakta. Läxor

• Det finns inga lagar eller regler om läxor. Det är upp till varje skola, rektor eller lärare. Däremot säger skollagen att obligatorisk verksamhet inte får förläggas till lördagar, söndagar eller helgdagar och inte omfatta mer än åtta timmar per dag efter de två lägsta årskurserna.

• Det finns inte heller någon vedertagen definition av vad en läxa är. Olika läxor kan vara:

• Repetitionsläxor, till exempel språkglosor och multiplikationstabellen.

Förberedelseläxor, till exempel att läsa en bok som ska diskuteras i klassen.

Läxor för att komma ikapp eller ta igen något man missat.

• För elevens utveckling är det viktigare att läxan följs upp än att den rättas.

• Skolverkets gav 2014 ut ett stödmaterial om läxor i skolan: ”Läxor i praktiken”.

Källa: Skolverket

Fakta. Oklart forskningsläge om läxor

• John Hattie, professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien, har studerat hemläxors effekt på elevers lärande genom att granska en rad så kallade metastudier. Hans studie ”Synligt lärande” har fått genomslag också i den svenska debatten.

• Hattie fann att läxor generellt har en låg effekt på elevers lärande. Lägst effekt har de på unga elevers lärande, högst på redan högpresterade gymnasielevers lärande.

• När John Hattie rankade olika faktorer som påverkar elevernas lärande hamnade läxor på plats 88 av totalt 138 olika faktorer.

• Men rätt utformade och med återkoppling kan läxor stödja lärandet, visade Hattie vidare. Å andra sidan är det ingen effektiv undervisningsstrategi om läraren ger läxor utan att aktivt diskutera elevernas svar. Ju mer ostrukturerade hemuppgifter är, desto lägre blir de positiva effekterna.

Källa: Skolverket

Fakta. Pernilla Alm

Ålder: 40 år.

Bor: Tyresö.

Familj: Man och två döttrar 8 år och 11 år.

Utbildning: Lärarexamen, lärare i språk i årskurserna 4–9.

Gör: Lärare sedan 2002. Undervisar i engelska och spanska i årskurserna 7–9 i Nacka. Författare.

Kuriosa: Drömmer om en egen takterrass i Barcelona, där hennes kommande roman utspelar sig.

Fakta. Malin Roca Ahlgren

Ålder: 41 år.

Bor: Trångsund.

Familj: Man, son 9 år och dotter snart 12 år.

Utbildning: Lärarexamen, men även flera språk och webbdesign.

Gör: Undervisar i spanska i årskurserna 6–9 i Bromma. Författare.

Kuriosa: Drev en bostadsför­medling i Spanien där hon bott i 17 år.

Fördjupning. Mer om Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren

• Pernilla Alms blogginlägg om läxor som blev fröet till boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola”

• Pernilla Alm skriver om läxor på SvD Brännpunkt: ”Vi vet att bäst resultat får elever som får hjälp av personal med rätt kompetens. Ändå ska de oreglerade läxorna prompt vara kvar. Varför?”.

• Malin Roca Ahlgrens blogg om skrivarglädje, manusarbete och utgivning.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.