Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/lasarreaktioner-pa-artikelserien-kanslor-i-ratten/

Insidan

Läsarreaktioner på artikelserien ”Känslor i rätten”

Hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg har figurerat i DN:s artikelserie ”Känslor i rätten”. Foto: Tomas Ohlsson

Läsaren Karin är jurist och har levt halva sitt liv i ett spansktalande land, halva i Sverige. Hon menar att den som visar känslor i rätten inte är partisk, och att känslorna inte påverkar domarna.

Rätta artikel

– Här i Sverige finns en tydlig rädsla för känslosamhet och det gäller inte bara domstolarna i Sverige, utan även i politiken och i medievärlden, säger Karin.

Svenska nyhetsuppläsare i tv låter lika kalla och opersonliga när de berättar om skattehöjningar och att IS halshuggit kvinnor och barn, tycker Karin. Hon jämför också debatten i den svenska riksdagen med den i exempelvis det engelska parlamentet.

Karin arbetar i dag i en svensk domstol, men har också advokatlicens från ett land i Latinamerika.

– I det landets domstolar visas ofta känslor väldigt tydligt, men jag uppfattar inte att domarna är mer partiska och subjektiva än i Sverige. Där liksom här bygger domarna på lagarna.

Läs mer: ”Klienter behöver veta vilka känslouttryck som tolereras” 

Enligt Karin präglas arbetet i svenska domstolar av en påtaglig ”känslolöshet”, det gäller även utanför själva rättegångarna i kontakterna mellan kollegorna.

– Det finns en tydlig kulturell aspekt. Sedan finns det ett kodspråk för hur känslor kan eller inte kan visas under en rättegång.

Varför behandlar medierna ofta nämndemännen som om de inte finns, när de är så viktiga vid dömandet eftersom de har tre röster av fyra?

Jan Perers är nämndeman vid Solna tingsrätt och ordförande i nämndemannaföreningen. I ett mejl till Insidan menar han att nämndemännen ofta glöms bort när det talas om domstolsförhandlingar. Han påpekar att en svensk tingsrätt består av fyra domare – en juristdomare, oftast en rådman, och tre lekmannadomare, det vill säga nämndemän:

”Alla fyra har avlagt domared och har en röst var. Nämndemännen är alltså i majoritet vid den överläggning och votering som görs efter huvudförhandlingen och är viktiga aktörer i dömandet. De måste precis som övriga aktörer vid förhandlingen vara neutrala och objektiva”, skriver Jan Perers.

I Insidans artiklar beskrivs hur blivande jurister får lära sig att inte tala om sina emotioner, utan skolas in i en kultur där känslor är tabu för en professionell åklagare eller domare.

”Men nämndemännen har inte den utbildningen. Hur påverkar deras känslor och emotioner deras agerande och dömande vid en rätte­gång? Den frågan behöver också belysas.

Varför behandlar medierna ofta nämndemännen som om de inte finns, när de är så viktiga vid dömandet eftersom de har tre röster av fyra? Det är bara när man anser att nämndemännen begått något fel som det slås upp stort i medierna”, skriver Jan Perers.

Läs mer: ”Brister i polisutredningar gör många upprörda”