Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Låt mobiltelefonerna användas i klassrummet”

Filip Nilsson och Sebastian Andersson som går i ettan på Alströmergymnasiet i Alingsås diskuterar med sin lärare Torbjörn Ott. Han är också forskare och har skrivit avhandlingen om mobiltelefoner i skolan.
Filip Nilsson och Sebastian Andersson som går i ettan på Alströmergymnasiet i Alingsås diskuterar med sin lärare Torbjörn Ott. Han är också forskare och har skrivit avhandlingen om mobiltelefoner i skolan. Foto: Tomas Ohlsson

Mobiltelefoner har setts som ett problem i klassrummet. Men rätt använda kan de bli en naturlig del av undervisningen. Det hävdar forskaren Torbjörn Ott, som skrivit en avhandling om telefonen som ett verktyg för lärande.

I höstas antog regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolan. Där slår regeringen fast att den svenska skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. 

Skolan har under flera år satsat stora pengar på att köpa in digital teknik som datorer och surfplattor. Samtidigt har eleverna tagit med sig sin egen privata teknik i form av smarta telefoner till skolorna. Men meningarna är mycket delade om ifall de ska få använda mobilerna i skolorna eller inte.

Läraren Torbjörn Ott på Alströmergymnasiet i Alingsås.
Läraren Torbjörn Ott på Alströmergymnasiet i Alingsås. Foto: Tomas Ohlsson

Det finns inga nationella regler för hur elevers mobiltelefoner ska hanteras i skolan. För ett drygt år sedan kom ett beslut från Skolinspektionen som sade att det är fritt fram för rektorer att förbjuda mobiltelefoner i skolan. Detta välkomnades på många håll. Andra tycker att telefonerna i dag är en så naturligt del i ungas liv att man inte kan plocka bort dem ens under lektions tid.

Forskning från Göteborgs universitet visar nu att mobiltelefonen redan är en naturlig del av lärandet i skolan. Både lärare och elever använder mobiltelefonen som ett redskap för undervisning och skolarbete.

– Debatten om mobiltelefoner har blivit så politiserad. Många har varit väldigt skeptiska till mobiltelefoner i skolan och har gjort ett mobilförbud till en avgörande fråga för att höja skolresultaten. Det har varit en väldigt ensidig debatt, säger Torbjörn Ott, gymnasielärare och filosofie doktor vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet.

Debatten om mobiltelefoner har blivit så politiserad.

I sin doktorsavhandling konstaterar han att elever ofta använder mobiltelefonen naturligt i sitt skolarbete under lektionstid. Till exempel som ett uppslagsverk, som en kalkylator eller för att organisera sig i olika ämnesgrupper efter skolan.

Han understryker att telefonen är en teknisk apparat med många olika funktioner, både störande och nyttiga.

– Min undersökning visar att många lärare tillåter mobiltelefoner om de används i skolarbetet, säger han.

Hur kan mobilen användas i skolarbetet?

– Elever kan söka information när de kört fast, de kan dokumentera sitt skolarbete, ta kort på tavlan, skriva in läxor. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Torbjörn Ott.

Han menar att mobiltelefonen blivit ett naturligt verktyg för att delta i skolarbetet. Elever går ihop i Face­bookgrupper där de organiserar sitt skolarbete i klassgrupper eller ämnesgrupper eller diskuterar läxor.

– Det är eleverna själva som fått utveckla de här användningsområdena, säger Torbjörn Ott. 

Också lärarna har anpassat sig efter detta. De kan skicka ut mejl under dagen som eleverna upplever att lärarna förväntar sig att de ska läsa omedelbart. När skolan inte tillhandahåller någon teknik så blir det i elevernas mobiltelefoner som de då läser mejlen.

Läraren Torbjörn Ott förklarar uppgiften för eleverna Marcus Johansson och Daniel Hahne som går i ettan under en svenskalektion.
Läraren Torbjörn Ott förklarar uppgiften för eleverna Marcus Johansson och Daniel Hahne som går i ettan under en svenskalektion. Foto: Tomas Ohlsson

Samtidigt menar han att det finns en stark tradition kring hur undervisning ska bedrivas. Mobiltelefoner i klassrummet utmanar den traditionen och antas undergräva lärarnas auktoritet. Telefonerna ses som störande objekt och kan användas för fusk, sociala medier och onlinespel.

– Varje ny funktion i telefonen har skapat en ny debatt. När sms kom blev de ett problem. När mp3-spelaren kom blev det ett problem att ungdomarna lyssnade på musik. När kamerafunktionen kom blev det ett problem att ungdomarna tog bilder, säger han.

Men Torbjörn Ott menar att det inte är inom skolan som det största motståndet finns.

– De som uttalar sig om mobil­telefoners vara eller inte vara i klassrummet är ofta personer utanför skolmiljön, som föräldrar eller politiker, säger han.

Torbjörn Ott arbetar själv som gymnasielärare i historia och svenska. När han började arbeta som lärare för tio år sedan minns han att Jan Björklund och dåvarande Folkpartiet bedrev en kampanj om mobiltelefonerna hade en avgörande roll för skolans resultat. Förbud av mobiltelefoner i skolan blev en viktig symbolfråga. Som han minns det var lärarna inte alls lika bekymrade över mobilens inflytande över skolresultaten.

– Folk utanför skolan har mycket stor betydelse för hur andra personer ser på vilken roll lärare har och vilka verktyg som ska användas, säger han.

Själv tyckte Torbjörn Ott att lärarna själva inte ansåg att mobiltelefonerna var den viktigaste skolfrågan.

Torbjörn Otts eget intresse för mobiltelefonerna väcktes när han insåg att de faktiskt skulle kunna användas i skolarbetet på ett bra sätt.

– Jag minns vilka tekniska begränsningar det fanns under min egen gymnasietid – för att till exempel kunna göra egna filmer. Nu finns ju all teknik i redan telefonerna. Det måste vi kunna utnyttja, säger han.

Torbjörn Otts undersökning visar att mediedebatten om mobiltelefoner i skolan har varit i stort sett ensidigt negativ. Redan på 90-talet började man prata om de problem som mobiltelefonerna medför med bland annat sms:ande.

Lärarna i avhandlingens enkät är inte ensidigt negativa till mobiltelefoner och eleverna är inte ensidigt positiva till mobiltelefoner. I stället menar Torbjörn Ott att det finns en ganska avdramatiserad men ändå medveten syn på telefonerna – även om perspektiven naturligtvis kan skilja sig åt.

– Eleverna beskriver en situation där varje lärare har olika sätt att se på mobiltelefoner. Eleverna tvingas balansera sin egen användning till varje lärares personliga syn på mobiltelefonerna. Det blir en knepig situation för eleverna.

Han menar att vuxna har en ganska dubbel syn på mobiltelefoner. 

– För oss vuxna är mobilen i högs­ta grad en del av vår infrastruktur för att hantera en vanlig dag. I händerna på barn däremot blir den plötsligt en leksak i de vuxnas ögon – vilket den ju också är på samma gång. De håller ju på med ju på snapchat, de tittar Youtubefilmer.

Han menar att mobiltelefonen naturligt knyter ihop skolans verksamhet men den sociala världen i och utanför skolan.

I Torbjörn Otts enkät sade 72 procent av lärarna att de tillät telefoner i skolan i viss utsträckning. Men när han bröt ned enkäten i detaljfrågor om specifika användningsområden som läroportal, miniräknarfunktion, att söka information med mera, då visade det sig att lärarna var mer öppna för mobilanvändande än de först trodde.

Man måste tänka på ett annat sätt kring detta – rimligen att man försöker ta in telefonen i skolan. Annars är skolan inte riktigt i takt med världen utanför.

När mobiltelefoner kompletterar den befintliga undervisningen är det inte något större problem använda telefonen, menar Torbjörn Ott.

– Att skicka sms har blivit en del av skolans infrastruktur i dag. Lyssna på musik gör elever till exempel i skolan när de räknar. En del säger att det blir ett lugnare arbetsklimat i skolan med mobiler, tvärtemot vad som sägs i debatten.

Hur ser du på frågan om att mobilen har en förmåga att ta över ens uppmärksamhet, vilket många hävdar?

– Jag tycker att det är lite märkligt att man förväntar sig att alla ska kunna hantera det här för början utan att få någon träning i det. Att det är nåt man kan eller inte.  Det är ju något man måste lära sig.

Tycker du att det vore bra om skolor hade en mer genomtänkt strategi för hur mobiler får användas?

– Strävan att få bort mobiltelefonerna har inte varit inte särskilt lyckad. Man försökt få till nåt med detta i 20 år men inget har hänt. Mobiltelefonerna blir fler och fler, eleverna tar med dem till skolan. De blir en del av allas liv. Man måste tänka på ett annat sätt kring detta – rimligen att man försöker ta in telefonen i skolan. Annars är skolan inte riktigt i takt med världen utanför.

Hur har din egen undervisning förändrats av att du fördjupat dig i den här frågan?

– Det är svårt att säga. Jag vill inte beslagta mobiltelefonerna utan snarare prata med eleverna och uppmana dem att använda mobilen i skolarbetet i stället för att göra privata saker med dem.

Använder du även telefonen medvetet som ett arbetsverktyg?

– Ja. Jag har till exempel skaffat en digital lärobok till eleverna som de kan komma åt via telefonen. Det är ett sätt.

Han tror inte på att ha speciella upplägg i skolan där mobiltelefonen ska vara en extra häftig grej. Snarare hoppas han att mobilen kan bli en del i undervisningen som både lärare och elever kan ha nytta av.

– För att det ska bli hållbart måste den in i den vanliga undervisningen på ett naturligt sätt, säger Torbjörn Ott.

Ser du något problem med att elever använder sin egen teknik i skolan?

– Det är en intressant fråga. Många gömmer sig bakom jämlikhetsaspekten – att alla elever inte får samma förutsättningar. Men utvecklingen går snabbt. I dag vet vi att i stort sett alla elever i gymnasiet har tillgång till en smart telefon, även om det kan vara av olika modeller, säger Torbjörn Ott.

Fakta.Avhandlingen

Avhandlingen  "Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning" bygger på fyra separata studier.

Torbjörn Ott har i sin doktoravhandling bland annat granskat 113 tidningsartiklar om mobiltelefondebatten, gjort intervjuer med 19 fokusgrupper och fått svar på 500 enkäter.

Forskningen har gjorts vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.