Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 15:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/matematiska-modeller-inte-samma-sak-som-verkligheten/

Insidan

”Matematiska modeller inte samma sak som verkligheten”

Ulf Danielsson och hans nya bok ”Världen själv”.
Ulf Danielsson och hans nya bok ”Världen själv”. Foto: Peter Knutson och Fri Tanke förlag

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, säger att jakten på sanningen är full av fällor. Han förespråkar ödmjukhet inför teknikens möjligheter och varnar för en övertro på artificiell intelligens.

– De mest intressanta idéerna jag haft under min karriär har visat sig vara värdelösa.

Naturlagar och matematiska modeller är inte samma sak som verkligheten. De är bara skapade av människan i ett försök att förstå sin omgivning, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. 

På flera sätt är det här en kontroversiell synpunkt. Det är professor Danielsson högst medveten om. För vad han samtidigt säger är att det är omöjligt för oss människor att med vårt medvetande ställa oss utanför och objektivt betrakta världen. 

– Uppfattningen att den materiella naturliga världen på något sätt är slav under pålagda matematiska lagar, att det enda man behöver bry sig om är det som kan mätas och att de grundläggande fundamentala naturlagarna redan har formulerats präglar hela vårt tänkande sedan hundratals år tillbaka. Jag vänder mig starkt emot den uppfattningen, säger Ulf Danielsson.

Själv vill han inte se naturlagarna som någonting annat än matematiska modeller som vi använder för att begripa vår omvärld. Naturlagarna representerar enbart en mänsklig modell av den verklighet som vi befinner oss i.

Ungefär på samma sätt som grammatiken kan få oss att förstå hur ett språk är uppbyggt.

Det finns ett utbrett missförstånd bland teoretiska fysiker att de skulle vara bäst lämpade att staka ut existensens fundamentala grund.

– Den mänskliga matematiken utgår från vår biologiska natur och hur våra hjärnor och våra kroppar är konstruerade. Vi är helt enkelt inte kapabla att förstå hur matematiken skulle kunna vara annorlunda. Naturlagarna sitter i våra huvuden.

Ulf Danielsson menar att det finns sanningar om världen så långt bortom våra mänskliga förmågor att vi inte ens kan formulera frågorna.

– Det finns ett utbrett missförstånd bland teoretiska fysiker att de skulle vara bäst lämpade att staka ut existensens fundamentala grund.

Och det sagt av en professor i teoretisk fysik som i sin dagliga gärning på Uppsala universitet med hjälp av matematiska modeller försöker sig på att utforska universums grundvalar med hjälp av just matematiska tabeller.

Nu har han formulerat sina tankar om den mänskliga kroppens frånvaro i ekvationerna i boken ”Världen själv” (Fri Tanke förlag).

– I en värld full av överraskningar behöver man nyfikenheten för att överleva, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.
– I en värld full av överraskningar behöver man nyfikenheten för att överleva, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Foto: Peter Knutson

– Mitt absolut viktigaste budskap med boken är insikten om att vi människor befinner oss mitt i världen som naturliga biologiska varelser. När vi blickar ut över ett gåtfullt universum gör vi det genom våra organiska sinnen, säger Ulf Danielsson.

I den pågående coronapandemin används matematiska modeller både för att beräkna dödstal och för att göra framtida prognoser över smittspridningen. Ulf Danielsson vill höja ett varningens finger för att lita för blint på skenbart enkla beräkningar.

– När de ska tillämpas i en sådan här komplicerad verklighet blir det så otroligt många olika parametrar att väga in. Man kan inte förvänta sig en perfekt modell som ska ge alla svar.

Hur har myndigheternas tjänstemän hanterat det här?

– Hittills mycket bra. Det viktiga är att de som hanterar de här svåra frågorna är professionella personer med kompetens för att kunna se sammanhangen. Det finns så många olika perspektiv och det är en illusion att man kan hitta rent objektiva svar på vad som behöver göras.

Vi bedriver en rovdrift på vår planet. Att vi inte ser det beror på att vi alla befinner oss i ett slags virtuell verklighet.

Han menar också att vi lever i en tid där gränsen mellan fantasi och verklighet håller på att suddas ut. Där det finns en tendens att likställa virtuella världar med verkligheten och inte se att det är helt olika saker. Att få för sig att virtuella världar i till exempel dataspel är lika viktiga som verkligheten.

– I förlängningen kan det leda till uppfattningar som att det inte spelar någon roll om det är sant eller inte. Det kan leda till att man blir förledd, besviken, deprimerad och tappar bort sitt liv.

De ekonomiska systemen är en annan virtuell värld som Ulf Danielsson lyfter fram. Även de bygger på modeller och räknar allt i tillväxt och pengar, vilket enligt Ulf Danielsson bidrar till att vi inte gör tillräckligt mycket åt de allvarliga klimatproblemen.

– I stället bedriver vi en rovdrift på vår planet. Att vi inte ser det beror på att vi alla befinner oss i ett slags virtuell verklighet.

– Även här blir modellerna viktigare än verkigheten. Det gör att vi tappar fotfästet i tillvaron. Det viktigaste måste ju vara att titta på vilka är de bästa förutsättningarna för att vi ska få ett drägligt liv här på jorden, säger han.

Foto: Alamy

Ulf Danielsson kan se skönheten inom naturvetenskapen. Det handlar till exempel om när man hittar det enkla och vackra i naturlagarna. Sedan finns en annan mer subjektiv skönhet som är helt och hållet beroende av människans medvetande.

Själv ser han skönheten i musiken, i vackra fenomen i naturen, i konsthistorien, i andra människor. 

– Den skönheten uppstår helt och hållet i mitt medvetande, understryker Ulf Danielsson.

Därför tycker han att det är en ganska befängd tanke att några utomjordingar i framtiden skulle kunna upptäcka skönheten i Bachs andra Brandenburgkonsert, som skickats ut ur vårt solsystem på guldskivor i Voyagersonderna.

För om en främmande utomjordisk civilisation om några tiotusental år kommer att hitta det kulturarv som skickats ut från jorden så kommer det knappast ha något värde för dem, menar Ulf Danielsson.

– Utan en mänsklig hjärna som tolkar musiken blir det bara ett meningslöst brus!

De mest intressanta idéerna jag haft under min karriär har visat sig vara värdelösa.

Själv ser Ulf Danielsson sig som realist. Jakten på sanningen är full av fällor och en del av vad han själv kommit fram till i sin forskning kommer säkert att visa sig vara fel.

– De mest intressanta idéerna jag haft under min karriär har visat sig vara värdelösa.

Ulf Danielsson tycker att vi överskattar teknikens och datorns roll i förhållande till det mänskliga medvetandet och höjer ett varningens finger för en övertro på artificiell intelligens.

– Vi låter oss luras att datorn representerar en mer generell kunskap, att de har något närmast mänskligt drag. Vi blir mer imponerade än vi borde bli.

Eftersom vi människor har en tendens att förmänskliga ”intelligenta” datorer menar Ulf Danielsson att det är viktigt att inte göra robotar fysiskt lika människor.

– Det är så lätt att låta sig luras att tro att en maskin har mänskliga egenskaper. Tänk till exempel på när vi slår på en sak som inte fungerar. Vi har en benägenhet att bestraffa tingen.

I sin vardag försöker Ulf Danielsson lösa en av universums stora gåtor, den mörka energi som tycks få galaxerna att röra sig ifrån varandra.

– Jag försöker förstå vad det är. Det är väldigt knepigt att forma en teori omkring. Det handlar om matematik rakt igenom! 

Förutsättningen för att något så väsentligt som livet blir värdefullt är just att det är något som man när som helst kan mista.

Han funderar också en hel del över hur vi ska tänka kring oändligheten.

– Mest fruktbart är att inte försöka förstå den alls, utan att utgå ifrån oss själva som blickar ut mot den kosmiska horisonten och det vi kan se. Det är på det sättet vi har upptäckt världen.

– Sedan kan man naturligtvis spekulera om vad som finns där bakom. Människan har gång på gång genom historien fått erfara att världen är mycket större och mer mångskiftande än vad vi har kunnat föreställa oss. Det är viktigt vara medveten om att det finns mycket mer än det vi känner till. Det tycker jag att man kunde visa lite mer ödmjukhet inför inom vissa delar av naturvetenskapen.

Han reagerar även mot människans eviga dröm om odödlighet, och förhoppningen om att teknik och vetenskap kan leda oss dit. 

– Förutsättningen för att något så väsentligt som livet blir värdefullt är just att det är något som man när som helst kan mista.