Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Jonathan Leman: ”Mitt engagemang i Expo är ett kall”

Jonathan Leman ser sig som en vakthund mot rasism och nazism. Nu får han årets Raoul Wallenbergpris för sitt outtröttliga arbete mot antidemokratiska rörelser i dagens Sverige.

När Jonathan Leman gick i grundskolan och på gymnasiet fick han några gånger ta emot främlingsfientliga kommentarer som ”Åk hem!” eller ”Djävla utlänning!”. Han tog illa vid sig, men känslan rann ändå ganska snabbt av honom. 

Värre var det i tjugoårsåldern när han kunde bli anklagad för att vara en del i en judisk världskonspiration, där det var judarna som egentligen har all politisk och ekonomisk makt i världen.

– När jag mötte personer som var antisemiter och uttalade sig förnedrande om judar gjorde det fysiskt ont. Jag upplevde det som en djup kränkning som träffade mig i magen, säger Jonathan Leman.

Han arbetar sedan tio år på stiftelsen Expos kontor i centrala Stockholm. Expo har inga religiösa och partipolitiska kopplingar, och slår vakt om ett öppet och demokratiskt samhälle genom att motverka rasistiska organisationer och idéer.

När Jonathan fick reda på att han utsetts till årets Raoul Wallenbergpristagare blev han hedrad och rörd. Han ser det också som ett erkännande av Expos viktiga arbete för att stoppa alla rasism och antisemitism. 

För några år sedan läste Jonathan ett citat av Raoul Wallenberg, den svenske diplomat som under andra världskriget räddade tiotusentals ungerska judar från en säker död i nazisternas koncentrationsläger. Orden lyder: ”För mig finns inget annat val”.

– Jag känner igen mig i citatet, utan alla andra jämförelser i övrigt. Mitt engagemang i Expo är inte bara ett jobb, utan även ett sorts kall. Det är en känsla av ansvar och av att jag sviker om jag inte fortsätter mitt arbete.

Jonathan Leman är uppvuxen i Täby norr om Stockholm. Hans föräldrar är pensionerade i dag, pappan arbetade som civilingenjör och mamman som bibliotekarie. Pappan har delvis judiskt påbrå, mamman är en sefardisk judinna

– De träffades när pappa var på resa i Israel och flyttade sedan till Sverige. Jag värdesätter alla delar av min bakgrund, det judiska på både mammas och pappas sida och det svensk-protestantiska på pappas sida. 

Antisemitismen eller judehatet går långt tillbaka i historien och tycks öka i dag. Vad beror det på?

– Hatet mot judar har en lång tradition i vår västerländska kultur, det är ett historiskt arv som vi måste förhålla oss till. Länge har judar fått skulden för olika former av missförhållanden. Både makthavare och vanliga människor har letat syndabockar och förklaringar till olika händelser. Och i dag med ökade spänningar i världen får det tänkandet nytt liv.

Jonathan Leman är en av landets främsta kännare av antisemitiska rörelser, och har också en mycket god inblick i nazistiska och högerpopulistiska rörelser. Han menar att alltför många har en naiv syn på det som sker i Sverige i dag, och nämner politikerveckan i Almedalen som ett exempel.

– För två år sedan var femtio nazister på plats där och det var ganska lugnt där, i år var de dubbelt så många och de agerade konfrontativt och aggressivt. Detta präglade hela veckan och skapade rädsla hos många. I Dalarna, i orter som Ludvika, växer oron och rädslan för nazisterna.

På Expo ägnar Jonathan sig bland annat åt att kartlägga högerextrema rörelser och han berättar att enbart nazistiska Nordiska motståndsrörelsen har minst 300 aktiva medlemmar i den hårda inre kärnan.

– Men räknar man in alla som sympatiserar med Vit makt-miljön handlar det om tusentals personer som stödjer nazismen och fascismen. Ofta i debatten reduceras denna miljö till de hundra mest aktiva och allvaret spelas ner.

 Vilka söker sig till Nordiska motståndsrörelsen och liknande organisationer? 

– Sympatisörerna och aktivisterna kommer främst från tre håll. En del har sin bakgrund i Vit makt-miljön, medan andra är radikaliserade sympatisörer till Sverigedemokraterna. Så har vi en grupp som kommer in i högerextremismen från konspirationsteoretiska miljöer där de redan kommit i kontakt med antisemitismen.

Jonathan har släktingar och vänner i Israel, ett land han besöker med jämna mellanrum. 

– Jag trivs allra bäst i Tel Aviv och Jaffa och är väldigt förtjust i maten och atmosfären. Politiskt kan man väl kalla mig för en kritisk vän till Israel. Jag oroar mig för exkluderande nationalistiska krafter på frammarsch där precis som i Europa. 

Hur ska vi då bemöta rasistiska, antidemokratiska, antimuslimska och antisemitiska krafter?

– Olika delar av samhället har olika uppgifter. Vi journalister behöver granska dem och polismyndigheten har en uppgift att beivra deras brottslighet. Lärare arbetar med skolans demokratiuppdrag och behöver konstruktivt kunna möta unga som närmat sig den högerextrema världen. 

– I mina utbildningar föremedlar jag kunskap så att deltagarna bättre kan orientera sig kring detta svåra ämne och känna sig tryggare och bättre rustade när de möter rasism och antisemitism på jobbet.

Fakta:Raoul Wallenberg

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg räddade tusentals ungerska judar i andra världskrigets slutskede. Han försvann senare i Sovjetunionen.

Raoul Wallenberg-priset går till en person som arbetar i hans anda med särskilt fokus på barn och unga. Priset instiftades 2013 och delas ut av Raoul Wallenberg Academy.

Den som vill veta mer om Raoul Wallenberg kan läsa Ingrid Carlbergs biografi "Det står ett rum här och väntar på dig …" (Norstedts, 2012).

 

Fakta.Jonathan Leman

Ålder: 37.

Bor: Stockholm.

Familj: Förlovad.

Bakgrund: Uppvuxen i Täby med en judisk mamma som har sina rötter i Tunisien och Israel, och en svensk pappa med judiska anor på sin fars sida. 

Gör: Arbetar på Expo.  Kartlägger aktivism, propaganda och brottslighet inom extremhögern. Håller utbildningar om högerextremismen i Sverige och hur denna kan granskas. Han har specialistkompetens om dagens antisemitism.

Aktuell: Tilldelas årets Raoul Wallenberg-pris.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.