Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 17:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/mobbning-kan-paverka-kroppsuppfattningen-pa-lang-sikt/

Insidan

Mobbning kan påverka kroppsuppfattningen på lång sikt

Anna Frisén, Göteborgs universitet Foto: Anna von Brömssen

När barn och unga mobbas får det konsekvenser för deras kroppsuppfattning långt upp i åren. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. De mobbade har en mer negativ syn på sin kropp – det gäller både pojkar och flickor.

I snart tjugo år har forskare vid Göteborgs universitet studerat hur kroppsuppfattningen förändrats hos nära tusen pojkar och flickor.  De var tio år när projektet inleddes, och har med jämna mellanrum fått frågor om hur de ser på sitt utseende.

Professor Ann Frisén vid psykologiska institutionen vid universitetet är ansvarig för forskningen. Hon och hennes kollegor har fått en unik inblick i hur kroppsuppfattningen formas och ändras under uppväxten.

– En av våra allra senaste studier handlar om vilka effekter mobbning som handlar om utseendet har på kroppsuppfattningen. Och resultatet förvånade oss. Mobbning har många hemska följder, men kopplingen till kroppen verkar inte ha uppmärksammats så mycket.

– Att många som mobbats får en negativ kroppsuppfattning är kanske inte så svårt att förstå. Men att den håller i sig så länge som vår forskning visar är anmärkningsvärt. Att hånas för sin kropp och sitt utseende under tonåren, som ju är en känslig tid ,verkar sätta djupa spår.

I en pågående studie, där data precis har börjat sammanställas, valde forskarna ut unga personer som dels hade varit mobbade som barn, dels hade dålig psykisk hälsa som unga vuxna, och intervjuade dem. 

– Vi blev förvånade över hur centrala konsekvenser av sådan mobbning som handlat om utseendet fortfarande var för deras syn på kroppen nu när de var unga vuxna – och hur mycket de fortfarande kämpade med missnöje och osäkerhet relaterat till hur de ser ut.

Forskarna har också tittat närmare på nätmobbing specifikt och fann att den i mycket hög utsträckning handlar om kommentarer om kroppen, och att konsekvenserna ofta blir väldigt stora.

–Vi fann olika aspekter som var relaterade till nätmobbning. Som bland annat kroppsskam och upplevt tryck från medierna om hur man skall se ut.

En annan färsk studie handlar om hur personer med negativ bild av sin kropp lyckas vända den till något positivt - utan någon professionell hjälp. Hur kommer det sig att en del är eller blir mer kroppspositiva?

– De som blir mer positiva till sin kropps utseende tycks mer fokusera på dess funktion, och är upptagna av vad de kan göra med kroppen. Att den är frisk och att den fungerar. 

– Den positiva inställningen till kroppen bygger inte på ”jag är snygg” utan på att kroppen är användbar och att ”jag trivs med den”. Man accepterar kroppens skavanker och accepterar att den inte är helt perfekt.

Finns det skillnader mellan kvinnor och män som gått från en negativ till positiv kroppsuppfattning? Det finns vissa viktiga skillnader, svarar Ann Frisén:

– Lite förenklat kan vi säga att kvinnorna vänder sig ifrån den traditionella bilden av hur deras kroppar ska se ut, medan männen vill uppnå traditionella maskulina idel. Och det är något som förvånat mig.

Kvinnor som gått från negativ till positiv syn på sin kropp på talar om ett konstant och hårt psykologiskt arbete för att behålla den positiva inställningen, berättar Ann Frisén. Kvinnorna menar att en tydlig feministisk hållning hjälper dem, liksom att de slutat vara aktiva i utseendefokuserade sociala medier. 

– Männen berättar om att de måste investera för att behålla sin positivism, genom att till exempel gå till gymmet eller träna på andra sätt. För män är det också viktigt att deras kroppar ligger nära idealbilden av en manlig kropp.

Ann Frisén skrev sin doktorsavhandling om hur kortväxta barn med tillväxthormonbrist uppfattade sina kroppar. Det väckte hennes intresse för utseendets betydelse för människors självbild och självförtroende.

Varför tycks kroppen, eller synen på den, ha blivit allt viktigare?

– Det handlar om starka kommersiella intressen som vill påverka vår kroppsuppfattning. Vi ska känna oss missnöjda och vara villiga att spendera stora summor på att köpa produkter och tjänster som förbättrar våra kroppar och vårt utseende.  

– Vi borde egentligen vara chanslösa mot denna kraft. Därför är det så intressant att försöka hitta orsaken till att en del lyckas förändra sin kroppsuppfattning. Var finns vändpunkten?

Anna Frisén är medförfattare till böckerna ”Nätmobbing” (Natur & Kultur) och till ”Projekt Perfekt” på samma förlag. 

Läs mer: ”Jag tänker inte bli smalare för att folk har synpunkter” 

Fotnot. I den aktuella forskningen har Kristina Holmqvist Gattario och Sofia Berne haft en stor roll. Mer information om det forskningsprojekt Ann Frisén leder finns på: www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xfrisa