Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Myt att akademiker har det väldigt behagligt på jobbet”

Saco har släppt en rapport som visar en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland akademiker, där kvinnor är hårdast drabbade.
Saco har släppt en rapport som visar en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland akademiker, där kvinnor är hårdast drabbade. Foto: Janerik Henriksson/TT

Vad som främst ligger bakom ökningen av stressrelaterade sjukdomar i Sverige är ännu ganska okänt. Nyligen kom Saco med en rapport som visar en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland akademiker, där kvinnor är hårdast drabbade. 

Akademikernas fackliga organisation Saco drar en kanske något kontroversiell slutsats – de anser att det är dags att omvärdera de högutbildades privilegierade ställning på arbetsmarknaden.

Högutbildade har högre medellivslängd och skillnaderna i livslängd för låg- och högutbildade har ökat de senaste åren. Högutbildade män lever drygt sex år längre än lågutbildade män, enligt de senaste siffrorna från SCB. Saco hävdar dock att det är en myt att akademiker inte skulle vara lika drabbade av sjukskrivningar eftersom de ofta arbetar i en bra arbetsmiljö på kontor.

– Den myt vi framför allt vill krossa är att akademiker har det väldigt behagligt på jobbet. Den psykiska ohälsan dominerar bland akademiker, den står för 50 procent av sjukskrivningarna, och det ökar mest för den gruppen, säger rapportförfattaren Thomas Andrén som är välfärdsekonom på Saco.

Saco menar att den psykiska hälsan hos de högutbildade inte får lika stor uppmärksamhet. I en rapport har Saco granskat Försäkringskassans statistik över sjukskrivningarna i Sverige, åren 1994-2013.

– Jag har anledning att tro att det har fortsatt att öka efter 2013. Framför allt för att det totala antalet sjukskrivna har ökat fram till 2016 ungefär. Och så får jag varningssignaler från ombudsmän ute i landet som säger att ansträngningen på arbetsplatserna är ett stort problem, säger Thomas Andrén.

Det är fortfarande långt fler personer med gymnasieutbildning eller kort eftergymnasial utbildning som är sjukskrivna, jämfört med akademiker. 

Med akademiker menar Saco personer med minst tre års utbildning på universitet eller högskola. Fackförbundet anser att ökningen av antalet sjukskrivna akademiker är alarmerande. Ju högre utbildning, desto mer ökar frånvaron, enligt Sacos rapport. Den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivning för akademiker är psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar. Totalt var det nästan 12 000 akademiker som hade en psykiatrisk diagnos år 2013, och siffran tros ha ökat. 

Stressen är ett stort problem för i synnerhet kvinnliga akademiker. 50 procent av kvinnorna, och 37 procent av männen, lider av någon anpassningsstörning eller reaktion på svår stress, enligt rapporten.

Antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat hög arbetsbelastning har ökat med 70 procent på fyra år, enligt Arbetsmiljöverket. Vad som ligger bakom den stora ökningen av sjukskrivningar på grund av stress i Sverige är än så länge ganska oklart.

LÄS OCKSÅ: Stress förr och nu: ”Vi tar mer skada av stress än någonsin tidigare” 

De flesta stressforskare är överens om att det är hög stress kombinerat med en brist på återhämtning som gör att vi drabbas av utmattningssyndrom. Stress är i sig ingenting dåligt eller farligt. Stressreaktioner har hjälpt oss människor att överleva genom att de mobiliserar kroppen och skärper våra sinnen. Men att gå runt i mobiliseringsläge för länge utan att vila och återhämta sig är inte bra.

Marie Åsberg, seniorprofessor på KI, har en teori om orsaken till den kraftiga ökningen av stressrelaterade sjukskrivningar i Sverige – nämligen bristen på återhämtning.

– Man arbetar för länge, man jobbar över för att en vanlig arbetsdag inte räcker till. Alla raster man skulle ha haft under dagen går åt till jobb, säger Marie Åsberg.

– De som är långt gångna, som verkligen har gått in i väggen, de har fått en skada på stressystemet i hjärnan. Problemet är den där enorma hjärntröttheten, samma trötthet som om du skulle ha fått stroke eller får cellgifter för att du har cancer. Det är oförenligt med ett vanligt arbete. Jag tror det är därför sjukskrivningarna blir så långa, det tar lång tid innan det läker, det är inte som ett vanligt benbrott, fortsätter hon.

Den nya tekniken har liksom sprängt gränserna för tid och rum.

Professor Gunnar Aronsson vid Stockholms universitet har länge forskat på arbetets organisering, stress och hälsa.

– Den nya tekniken har liksom sprängt gränserna för tid och rum, säger han. 

Vi kan nu arbeta i vilket sammanhang som helst via våra telefoner, resonerar Gunnar Aronsson. Det gör att tiden och platsen där vi arbetar har blivit gränslös. Arbetet är också gränslöst i den meningen att anställningar med obekväma arbetstider har ökat, samt visstidsanställningar, så att förbindelsen med arbetet inte har lika tydliga gränser. För vissa passar det bra att ha ett flexibelt jobb, och till exempel kunna jobba hemifrån. Men när det inte går ihop med ens fritid och sociala värld så skapar det en konflikt.

– Jag har undersökt bland annat lärares och skolledares villkor. Där dras det inga tydliga gränser, arbetet flödar in över fritiden när de förväntas vara öppna och snabbt svara på frågor.

Gunnar Aronsson återkommer flera gånger till att det gränslösa arbetet gör att vi inte kan återhämta oss lika mycket efter arbetstid. För kvinnor är det dessutom så att de, fortfarande, tar mer ansvar för hemmet.

– Flera undersökningar pekar mot att sjukskrivningar bland högutbildade kvinnor ökar när de har två barn eller mer. Då slår belastningen upp i höjden. Ett barn är mer hanterbart, då delar man på åtagandena. När det blir fler krävs mer ansvar och då hamnar det på kvinnorna. Samspelet mellan kön och arbete ändrar karaktär när kraven utanför arbetet når en viss nivå, säger Aronsson.

Det är också i synnerhet unga kvinnor som har otrygga jobb med otrygga anställningar. Unga män väljer oftare jobb i branscher där det är lättare att få fast anställning.

Vi på Stressforskningsinstitutet som bevakar det här tycker inte att vi kan se en ökad arbetsrelaterad stress på ett tydligt sätt.

Något som är anmärkningsvärt är att de stora undersökningarna som görs varje år för att mäta den arbetsrelaterade stressen på svenska arbetsplatser inte visar att de arbetsvillkor som leder till stress har ökat. I Arbetsförmedlingens och SCB:s stora undersökning Arbetsmiljöundersökningen är resultaten förvånande nog ganska stabila över tid.

– De ställer frågor om indikatorer på arbetsrelaterad stress, och visst går det lite upp och ner i olika omgångar, men tittar man på den typen av statistik så är det förvånansvärt stabilt. Vi på Stressforskningsinstitutet som bevakar det här tycker inte att vi kan se en ökad arbetsrelaterad stress på ett tydligt sätt, säger Göran Kecklund, professor och biträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Göran Kecklund berättar vidare att det även finns undersökningar på EU-nivå som inte heller visar tydliga tecken på att faktorer som leder till stress på arbetet har ökat. Istället kan det handla om något som är svårare att mäta, nämligen hur vi människor påverkas av en stressig tillvaro både på jobbet och på fritiden.

– Vi har tyvärr inte alls samma skarpa mätverktyg för att fånga upp stress i privatlivet. Jag tror man kan sammanfatta det med att vi lever i ett högt livstempo. Om du inte kopplar av så varvar du inte ned, och varvar du inte ned så sover du sämre. Sover du sämre så stressar du ännu mer för att hinna med det höga livstempot. Om den här onda cirkeln fortsätter så är det inte konstigt att kroppen säger ifrån, säger Göran Kecklund.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.