Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 14:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/nar-nagon-vagar-protestera-kan-det-fa-stora-foljder-som-med-greta-thunberg/

Insidan

”När någon vågar protestera kan det få stora följder – som med Greta Thunberg”

Brian Palmer är oroad av utvecklingen med växande klyftor i Sverige och andra västländer. Foto: Ali Lorestani

Hur pass mycket människor vågar protestera mot missförhållanden och stå upp för andra har en stark koppling till tilliten i samhället, menar forskaren Brian Palmer. Men benägenheten att gripa in för att hjälpa främlingar finns också i våra gener.

Brian Palmer var student på ett universitet i USA när han som vanligt en morgon läste New York Times. Blicken fastnade på en artikel om en ung man som hade försökt försvara ursprungsbefolkningens rättigheter i den brasilianska regnskogen. En dag hade två ranchägare som ville komma över mark dödat honom.

– Den unge mannen visste att andra hade blivit mördade i sin kamp för ursprungsbefolkningen. Trots det var han beredd att offra sitt liv för sin övertygelse. Jag ville inte glömma honom och skrev ned hans namn på en gul lapp som jag satte upp väggen i mitt studentrum, berättar Brian Palmer.

Sedan den dagen har han samlat på sig berättelser om personer som visat prov på civilkurage, det vill säga har haft modet att stå upp för sin mening. Men också om personer som gripit in när en medmänniska hamnat i nöd, trots att det inneburit en personlig risk. 

Brian Palmer är antropolog och religionsvetare. Han doktorerade i USA, men är nu lektor vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Han är i dag en av världens ledande experter på civilkurage.

Att visa mod, generositet och ta ansvar är en förutsättning för att medborgarna ska känna tillit.

Enligt Brian Palmer finns både evolutionära och kulturella rötter bakom civilkurage. Evolutionsbiologer har konstaterat att människor har en altruistisk tendens, det vill säga kan hjälpa andra utan tanke på motprestation. Det är en mekanism som inneburit att någon med sitt agerande främjat gruppens överlevnad, även när hen som individ kanske inte överlevt. 

– Jag räddar mina bröder, systrar och kusiner – våra gemensamma gener. Men sedan tillkommer det kulturella, att det i hela samhället anses viktigt med civilkurage. Att visa mod, generositet och ta ansvar är en förutsättning för att medborgarna ska känna tillit, säger Brian Palmer.

Han påminner om de unga tyska syskonen Hans och Sophie Scholl som var aktiva i motståndsgruppen Vita rosen under andra världskriget. Med fredliga medel bekämpade gruppen den nazistiska regimen. I februari 1943 dömdes syskonen Scholl tillsammans med vännen Christoph Probst till döden och avrättades genom giljotinering. 

– Två andra exempel på personer som protesterat mot orättvisor och grymheter är den fängslade eritreanske journalisten Dawit Isaak samt Nobelpristagaren och läkaren Denis Mukwege, säger Brian Palmer.

De tyska syskonen Hans och Sophie Scholl var aktiva i motståndsrörelsen men avrättades. Wesley Autrey, Malala Yousafzai och Greta Thunberg är andra exempel på personer med stort civilkurage. Foto: AP, Keystone och Roger Turesson

Han lyfter också fram personer som utan tid att reflektera väljer att försöka rädda en person i livsfara, som amerikanen Wesley Autrey. En dag 2007 hoppade denne ned på tunnelbanespåren i New York för att rädda en man som drabbats av ett epileptiskt anfall och fallit från perrongen.

Genom att lägga sig på mannen och trycka ned honom mellan spåren klarade Autrey livet på dem båda två. Som så många andra ”räddare” svarade Autrey efteråt att han bara gjorde vad han var tvungen att göra, medan tjugo andra stod kvar på perrongen utan att ingripa.

 – Många som utför det vi ofta kallar en heroisk handling kan inte själva uppfatta vad som gjorde att de agerade. De pratar om sitt ansvar, om att de inte hade något val. Vi kan kanske tala om en osynlig moralisk princip som vägleder dem, och som de flesta av oss kanske kan förstå, säger Brian Palmer.

Han berättar om FannyAnn Eddy som föddes i Sierra Leone, flydde undan inbördeskriget och hamnade i Sydafrika. När FannyAnn kunde återvända till hemlandet startade hon en organisation för homosexuella män och kvinnor. Homosexuella i Sierra Leone är ännu osynliggjorda och riskerar att bli utstötta ur sina familjer om de är öppna med sin sexuella identitet.

I april 2004 höll FannyAnn ett tal vid en konferens som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter anordnade. I september samma år hittades hon död med bruten nacke på sitt kontor. Polisen och myndigheterna menar att det var ett rån som gått snett, men anhöriga och vänner tror att FannyAnn mördades på grund av sitt arbete.

Brian Palmer i Stockholmsvimlet. Foto: Ali Lorestani

Brian Palmer framhåller att det finns en skillnad mellan att visa civilkurage i stunden och att göra det efter att noga överväga vilka följder ens agerande kan få för andra och för en själv. Malala Yousafzai, som då gick i skola i Pakistan, vågade öppet kritisera talibanernas syn på kvinnor – trots vetskapen om att hon kunde bli utsatt. Malala blev skjuten i huvudet, men överlevde. Senare fick hon Nobels fredspris.

År 1984 lyssnade Palmer till en föreläsning av Olof Palme på Harvarduniversitet och blev intresserad av den svenska modellen.

– Den bygger på att alla medborgarna i ett land känner en stor tillit till varandra och till att samhället ska ställa upp om någon blir sjuk, arbetslös eller drabbas av andra svårigheter. De flesta samhällen uppmuntrar till civilkurage, det vill säga att vi ska ställa upp när någon exempelvis råkat ut för en olycka. Men synen på civilkurage varierar. 

Den som hoppar i en iskall flod för att rädda en person som håller på att drunkna uppmärksammas och hedras nästan överallt – men den som ställer politiska krav kan till och med fängslas i vissa stater, säger Brian Palmer.

– Många diktatoriska samhällen har krossats av olika former av civil olydnad, men det krävs mod att ställa sig upp i en diktatur för att protestera. Risken är stor att bli avrättad eller hamna i fångläger, typ Gulag.

När någon står upp för en fråga ”smittar” det ofta och kan snabbt få stora följder. Som med Greta Thunberg och hennes klimatengagemang, påpekar Brian Palmer.

För många handlar det om en balansgång. Ska jag ingripa eller inte?

Han menar att civilkurage delvis handlar om att känna empati och sympati. Man glömmer sitt eget välbefinnande, kanske till och med sin familj, för att man bara måste agera.

– För många handlar det om en balansgång. Ska jag ingripa eller inte? Det kan röra vardagliga situationer som när vi hör skrik från grannlägenheten, men är osäkra på om mannen misshandlar sin hustru. Eller om att resa till Afghanistan för att jobba för Läkare utan gränser. 

– Om någon ramlar ned på tunnelbanespåret hinner man inte tänka efter särskilt mycket, agerandet sker impulsivt i stunden. Men att till exempel fundera på att jobba i ett utsatt område ger möjlighet till reflektion före beslutet.  

Brian Palmer anser att uppfostran, social påverkan och det vi upplever i skolan kan lära oss att handla altruistiskt och utveckla förmågan till civilkurage. Så berättar han om en uppmärksammad händelse som inträffade i Kina och som spreds på internet:

En man låtsades ligga skadad vid vägkanten. När en förbipasserande stannade till för att hjälpa till blev denne anklagad för att ha orsakat skadan och stämd inför rätta. Detta fick till följd att många människor i fortsättningen gick förbi skadade utan att ingripa, berättar Brian Palmer.

– Det finns en videofilm från Kina när en ung flicka blir påkörd av en bil. Ingen vill hjälpa henne utan går bara förbi eller kör vidare. Flickan blir påkörd på nytt och avlider av sina skador.

Brian Palmer är expert på civilkurage. Foto: Ali Lorestani

Om en stor andel av befolkningen befinner sig i en utsatt situation finns en risk för att viljan till civilkurage minskar, enligt Brian Palmer.

När han bodde i Brooklyn i New York upptäckte han en dag en nedblodad uteliggare på trottoaren. 

– Jag ringde efter ambulans. Men när den kom fram anklagade ambulansförarna mig för att att kallat ut dem i onödan, det var ju bara en hemlös som låg där. Om jag berättat det i telefonen hade de stannat på stationen.

Brian Palmer har en känsla av att när de ekonomiska klyftorna ökar minskar tron på att samhället klarar av att ta hand om oss. Samtidigt minskar också människors vilja att hjälpa andra, säger han. Och en minskad tillit i ett helt samhälle påverkar förmågan till civilkurage.

– Graden av civilkurage är kopplad till socialt kapital, det vill säga hur starka tilliten och kontakterna är i ett samhälle. Det betyder också mycket hur starka organisationer och föreningar är. Utvecklingen i Sverige och andra västländer, med växande klyftor, är oroande.

● ● ●

Vad är det med det osjälviska modet som gör att vi så gärna vill hålla fast vid det och hylla det? Vad är det som berör oss? När någon riskerar sitt liv för en främling känner vi att hon står höjd över oss andra.

Psykologen och filosofen William James (1842-1910)