Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Nu har nätet blivit den nya skolgården

Sociala medier vänder upp och ned på hierarkier och påverkar ungas självbild radikalt. Den som inte kan använda och tolka de uttryck som används riskerar att råka illa ut. Det menar forskaren Ann Frisén.

Ta plats

Del 2

Det har blivit allt viktigare att ställa sig i centrum och ta plats, både på nätet och i den fysiska världen. Hur påverkar det oss? Den första artikeln var införd 15/11.

För tonåringar har nätet många viktiga funktioner som har med identitetsutveckling att göra.

Där kan de skicka hjärtan och pepp och skriva saker som de inte vågar säga när de träffas, inte bara att de gillar någon utan också vad de gillar.

– De upplever att de vågar uttrycka sina känslor mer ocensurerat på nätet än i andra sammanhang och det kan vara väldigt positivt, säger Ann Frisén.

Hon är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och har skrivit boken ”Nätmobbning” tillsammans med Sofia Berne.

Där resonerar de fram och tillbaka om hur unga i dag påverkas av nätet som en arena där det råder andra spelregler än i till exempel skolans korridorer.

På skolgården kan det vara viktigt med fysisk styrka, utseende och popularitet för att få andra att göra som man säger.

På nätet är spelreglerna annorlunda. Där kan någon skaffa sig ganska stort inflytande bara genom att sitta på sitt rum och uttrycka sig tillspetsat och snärtigt.

– Den som kan skapa en populär tråd, eller hänga på när någon annan gör det, och få andra att gilla det man skriver, kan bli väldigt populär snabbt.

Foto: Anna von BrömssenDet har blivit en stark drivkraft för unga i dag att lära sig behärska de här spelreglerna och mediet, enligt Ann Frisén.

Tyvärr är det ofta de personer som trappar upp eller leder just mobbningen på nätet som ökar i popularitet, konstaterar hon. De kan ganska snabbt bygga upp en status som de sedan kan ta med sig till andra arenor som skolans korridorer.

– Nätet har blivit ett allt viktigare verktyg för att vända upp och ned på hierarkier som finns i den fysiska världen.

Att bli uppskattad bland sina jämnåriga är en stark drivkraft för en tonåring. Nätmobbning kan ge en sådan känsla, av att vara en viktig person, menar Ann Frisén.

Ganska snabbt kan det uppstå en cirkel där tonläget trappas upp och en del börjar skriva saker som de aldrig skulle kunna tänka sig att säga till någon öga mot öga.

Ann har träffat tonåringar som inte ens har velat kännas vid vissa trådar som de har varit med om att dra igång.

– De har sagt att det har känts obehagligt att få kredd för något som de i efterhand tycker blev för hårt och som de inte längre vill stå för.

– Det här leder till att en del kan få en ganska bräcklig självbild, eftersom de känner att de aldrig är coolare än sitt senaste inlägg.

I sin forskning har Ann Frisén sett att det är de som lyckas skruva sina inlägg så att det blir elakt och underhållande på samma gång, som ofta blir mest populära.

Det förekommer också att inlägg sprids väldig snabbt och på ett sätt som kan vara svårt att förutse även för den som behärskar mediet.

Ann Frisén ger ett exempel på hur det kan gå till:

Någon fäller en ironisk kommentar som egentligen var tänkt som ett skämt. Men eftersom det saknas direkt återkoppling på nätet (ansiktsuttryck, tonfall, gester) så feltolkas kommentaren. Någon hakar på vilket gör att tråden urartar på nolltid.

Ann Frisén säger att hon har pratat med ett gäng killar som var nära vänner och som berättade för henne vad som hade hänt en gång när de började skoja om varandras frisyrer. Det blev en ganska tillspetsad ordväxling som var humoristisk. Alla killarna tyckte att det var kul och var med på spelet.

Men så kom det in några tjejer i diskussionen och allt förändrades omedelbart.

– Det som tidigare hade byggt på en ömsesidig humor fungerade plötsligt inte när kommunikationen utspelade sig inför de här tjejerna. Det resulterade i att några av killarna blev riktigt ledsna, säger hon.

Det är också stor skillnad mellan hur olika individer och grupper av unga kommunicerar med varandra. En del är skickligare än andra på att använda subtila budskap.

– Vuxna tror ofta att de är bra på att avläsa jargongen hos yngre användare. Men om någon skriver ”hora” så kan det vara ett skämt med subtila nyanser som är riktat till ens bästa vän. Skriver någon däremot ”jävla hora” så brukar det vara blodigt allvar.

Sättet på vilket man använder språket i sociala medier passar vissa ungdomar bättre än andra, menar Ann Frisén. De som behärskar uttrycksmedlen kan också gilla känslan av att inte riktigt kunna förutse konsekvenserna av ett inlägg.

En flicka har berättat för Ann att hon efter flera år fortfarande inte vet om hennes kompis menade att vara taskig när hon skrev en kommentar om henne på nätet.

Sociala medier har också blivit en arena för hämnd. En stark drivkraft kan vara att sätta dit andra. Det kan till exempel handla om att någon ser bilder från en fest som den inte blivit bjuden på och som därför får för sig att hämnas.

– Det är inte särskilt konstigt. Många som är mobbade eller kränkta vill hämnas och det kan vara enklare att göra på nätet än i skolan.

Det kan vara meningen att såra redan från början. Men när ett inlägg väl är publicerat så är det inte ovanligt att den ursprungliga avsändaren inte vill kännas vid spridningen och proportionerna som det har fått.

– Det är något som många säger att de har svårt att bedöma.

Unga personer är medvetna om och pratar mycket om hur de kan ge tillbaka på nätet. De kan säga saker som att ”jag behövde verkligen säga till henne att så här kan hon inte hålla på längre”.

– Om de har blivit irriterade på något så kan de tycka att det rättfärdigar den aggressiva tonen som de använder, även om de samtidigt tycker att det ”snöbollade iväg”.

Den här hårda tonen kan vara anledningen till att det samtidigt har uppstått en kultur där unga människor rustar sig själva och varandra genom att posta hjärtan och peppar varandra med ord som ”snygging” och ”nice”, tror Ann.

Finns det en risk att de pumpar upp en skör självbild, ett luftslott som kan pysa ihop för minsta lilla?

Det luriga är att om en förälder säger till sin tonåring att ”du ser litet löjlig ut på bilden som du la upp”, så kan det vara en bild som har gett 300 ”likes” och massor av hjärtan.

– Så kan det kan skorra litet konstigt, säger Ann och berättar om en undersökning där flickor pratade om att de kunde drabbas av ”bekräftelsemani”. Det betydde att de hela tiden letade efter sådant som kunde ge dem ”likes”.

Några av dem sa också att det kunde vara bra med negativa kommentarer, ”så man vet vad man behöver ändra på”.

– De sökte alltså aktivt efter konstruktiv kritik i ett hav av smöriga kommentarer. Även elakt formulerad kritik användes som rättesnöre för hur man bör vara för att få andras gillande.

Det bästa vaccinet mot hetsen och hatet på nätet är förstås att förmedla en stabil och positiv självbild som bygger på de egenskaper som man faktiskt har. Då står man starkare, menar Ann Frisén.

– Samtidigt vet vi hur destruktivt det kan vara med utseendekritik i tonåren.

Det har visat sig att de som får negativa kommentarer om sitt utseende oftare drar sig undan, inte bara online utan också utanför nätet.

– Det som stack ut var att det endast var tjejer som sa att det var bra med kritik.

Någon av killarna sa i stället att det var bra att kunna använda kommentarer om tjejers utseende eftersom ”det är det bästa vapnet som vi har”.

Läs mer: Sociala medier naturlig del av barns vardag

Läs mer: Så pratar du med ditt barn om kroppsfixering på sociala medier

Fakta. 9 tips för att stödja den som utsatts på nätet
  • Det finns olika sätt att stötta någon som är utsatt för nätmobbning. Här är några råd om hur man kan göra. Exemplen är hämtade ur boken ”Nätmobbning” av Sofia Berne och Ann Frisén.
  • Lyssna på personen som säger till dig att den känner sig utsatt för nätmobbning. Låt hen berätta sin historia och lyssna uppmärksamt. På så sätt kan du bekräfta personens upplevelse och visa att hen gör något som är positivt. Du visar då att det är viktigt att berätta om sådana här saker och du kan då också ta upp att det finns hjälp att få, till exempel i skolan.
  • Det också viktigt att få personen som berättar att förstå att den inte har någon skuld i det som har inträffat eller på något sätt har förtjänat mobbningen. Det är nämligen vanligt att den utsatta själv tar på sig skulden för det som har hänt.
  • Fokusera på att det är nätmobbaren som bär ansvaret för det som har hänt – och för att mobbningen ska upphöra.
  • Risken finns att den som upprepade gånger får höra taskiga saker om att hen inte duger, är ful eller har en kropp som är äcklig, ”internaliserar” det som andra säger. Det betyder att den personen till slut tänker att det kanske stämmer.
  • Hjälp den mobbade med information om hur man kan skydda sig tekniskt, till exempel genom att blockera vissa personer som beter sig illa. Använd de funktioner som finns i sociala medier så att de inte kan kontakta en eller se inlägg.
  • Tryck på anmäl-knappen varje gång elaka inlägg läggs upp.
  • Det kan också vara bra att samla bevis i form av skärmdumpar. Vad många inte vet är att det också är bra att ha ett vittne som ser när man sparar skärmdumpen.
  • Prata med någon i skolan. Den har ett ansvar att utreda och förhindra nätmobbning om personer som är inblandade har koppling till skolan.
  • Ibland är det läge att vända sig till polisen som har ett ansvar att agera. Polisen behöver också få kännedom om hur många som kan vara utsatta.
Bakgrund. Spred bilder om andras sexliv och utseende

I våras sände SVT play serien #hashtag som var inspirerad av händelserna kring Instagramupploppen 2012 i Göteborg.

Året efter upploppen dömdes två tonårsflickor för grovt förtal. De hade spridit kränkande uppgifter i text och bild om 38 ungdomar via ett konto på Instagram. Kontot vållade så starka känslor att hundratals ungdomar samlades i delvis aggressiva demonstrationer vid två gymnasieskolor.

Flickorna hade tagit sikte på andras sexliv och utseende när de gjorde sina inlägg som fick en snabb och omfattande spridning.

Hör av dig. Har du egna erfarenheter?

Har du utsatts för nätmobbning, eller känner du någon som har det? Hör av dig till Insidans reporter: peter.letmark@dn.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.